- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1091-1092

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Loomis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1091

Loomis-Löpe Felix de Vega Carpio

1092

I (1902), Nestoriana (1905), Augustinus, Athana-sius,
Christologie, Kongregationalisten, Metho-dismus
m. fl. betydande artiklar i Haucks Real-encyklopädie
(1896-1908), Anti-Haeckel (5 uppl. 1906) samt
Predigten (1892, 1901) och Akade-mische predigten
(1908). - L. tillhör den företrädesvis af Harnack
påverkade dogmhistoriska riktningen, men med
själfständighet och dragning åt mera moderat håll.
HJ- ll~fc-

Loomis [15’mis], Elias, amerikansk matematiker och
astronom, f. 7 aug. 1811 i Connecticut, d. 1889
som professor i naturvetenskaperna vid Yale
college i New Haven, bestämde medelst telegrafen
längdskillnaden emellan New York och andra städer
samt den elektriska strömmens hastighet och skref om
stormarna, norrskenets periodicitet, förhållandet
emellan barometriska maxima och minima m. m. samt
författade mycket spridda läroböcker i matematik.
(B-d.)

Looping the loop [15’pin, tho lö’p], eng. (af loop,
ögla), en cirkuskonst, som består däri, att en på
velociped eller i automobil åkande person, med fart
nedför från betydlig höjd, genom centri-fugalkraftens
inverkan lyckas tillryggalägga innersidan af en bana,
som är byggd i ögleform från golf vet till upp emot
taket, så att den åkande på banans höjdpunkt är vänd
helt upp och ned.

Loos [lås],- stad i franska dep. Nord, sydvästlig
förort till Lille. 8,285 inv. (1901). Bomullsindustri
och kemisk industri. (J-
*’. N.)

Loos [lews], Cornelius, fortifikationsofficer,
tecknare, f. 1686 i Stockholm, d. 15 april
1738 i Hamburg, antogs till volontär vid
Fortifikations-kontoret och blef 1704 konduktör
i Re val, men utkommenderades 1707 till armén,
blef löjtnant 1708 och s. å. drabant vid konungens
"Garde de Corps till häst". Efter nederlaget vid
Poltava medföljde L. konungen till Bender, där
han tills, med kaptenen friherre Konrad Sparre och
löjtnanten Hans Gyllenskepp fick i nära 5 månader
sitta i konungens egen kammare och rita figurer
till de vid Smorgony fastställda exercitierna
för häst- och fotregementena. Sedermera reste
han 10 mars 1710 på konungens befallning jämte
nyssnämnda officerare samt notarien i hoikonsistoriet
M. Ene-man till Egypten och Syrien för att afteckna
sevärdheter därstädes. Efter deras återkomst (17
april 1711) aflämnade L. till konungen en omständlig
reseberättelse och teckningar öfver hvad han funnit
märkvärdigt, bl. a. en utsikt af Palmyras ruiner. En
del af dessa ritningar gick förlorad vid kalabaliken
(l febr. 1713); andra äro ännu i behåll och förvaras
numera i Nationalmuseum. Strax före återkomsten till
Bender hade L. blifvit major vid Fortifikationen;
s. å. adlades han, med bibehållande af sitt
namn Då Karl åter vände hem från Turkiet (1714),
följde L. ej med, utan ledsagade i stället konung
Stanislaus till Zweibriicken samt reste senare till
Frankrike, där han 1716 fick konungens uppdra? att
vidtala ingenjörofficerare att träda i svensk
tjänst. Återkommen till Sverige 1718, placerades han
på bohuslänska armén som generalkvartermästarlöjtnant,
hvartill han 1717 utnämnts, och transporterades 1719
till skånska armén. 1721 blef L. chef för pommerska
fortifikationsbrigaden, befordrades till öfverste
1734 och fick slutligen generalmajors vär-

dighet (vid af skedstagandet, 1736). Han
blef sedermera kommendant i Hamburg.
L. VV:sonM. Looström [lö>-], Karl Ludvig,
museiman, konsthistoriker, f. 2 febr. 1848 i
Stockholm, blef student i Uppsala 1868, filos,
doktor 1875, e. o. amanuens vid Nationalmuseum
1877 och ord. amanuens där 1880. Han var amanuens
vid Svenska slöjdföreningens museum 1874-80 och
denna förenings sekreterare 1885-92. blef 1891
sekreterare vid Akad. för de fria konsterna,
var sekreterare i den 1894 tillsatta kommittén
för utredande af frågan om åvägabringande af en
allmän konst-och industriutställning i Stockholm
och blef sekreterare i centralkommittén för nämnda,
1897 hållna utställning. L. blef intendent vid
Nationalmuseum 1900 och hedersledamot *f Akad. för
de fria konsterna 1901. Bland L:s utgifna arbeten
i konst och konstslöjd må nämnas monografien
Olof Johan Södermark, hans Hj och verk (1879),
Konstsamlingarna på Säfstaholm (1882) och det
ytterst sakrika, förtjänstfulla, omfattande verket
Den svenska konstakademien under första århundradet
af hennes tillvaro 1735-1835 (1887-91) samt dessutom
Keramiska studier vid verldsuts^ällnin-gen i Paris
1818 (1879), Om bruket af guld- och silfverföremål
i de svenska hemmen under 1500- 1700-talen (1887),
Gustaviansk stil (1891), Den s. k. empire-stilen
(1893) m. fi. uppsatser i Slöjdföreningens
"Meddelanden" och andra tidskrifter, vidare
planschverket Från Nationalmusei konst-slöjdsamling
(med text, 1900-01) samt praktverket Minne öfver
Kgl. akademiens för de fria konsterna prceses,
friherre Johan Nordenfalk (1909). L, har dessutom
utfört åtskilliga katalogarbete»

- bl. a. jämte G. Uprnark öfver Karl XV:s
konst-slöjdsamling samt öfver konstakademiens
målningar och teckningar -, har redigerat den
officiella berättelsen öfver 1897 års utställning
i Stockholm samt har från 1892 utgifvit
konstakademiens och från 1900 Nationalmuseets
årliga meddelanden. Som amanuens ordnade L.
konstslöjdsamlingarna på Nationalmuseum från första
början. De stodo sedan under hans vård under
20 år. Som chef för museet - under hvars vård
numera äfven statens konstsamlingar på de kungliga
lustslotten stå

- har han med stor organisatorisk förmåga
ut-öfvat en energisk och oförtröttad verksamhet.
Under hans ledning har museet på alla områden kraftigt
utvecklats.

Lopadussa, ö. Se Lampedus a.

Löpe d8 Rueda |~lå’pe de rwe’da], spansk
dramatiker. Se Rueda, L. de.

Löpe Felix de Ve’ga Carpio |~lå’pe- -ka’rpiå], spansk
författare, f. 25 nov. 1562, d. 27 aug. 1635. Hans
föräldrar voro Felix de Vega Carpio (d. troligen
1578) och Francisca Fernandez Flo-res, båda af
ansedda familjor från Asturien. Redan som gosse
visade L. prof på ovanlig begaf ning och fallenhet
för diktkonsten; vid 10 års ålder öfversatte han ett
latinskt skådespel till spansk vers, och vid 11 a 12
år författade han skådespel. Af dessa finnes ännu i
behåll en fyraaktare, beundransvärd för att härstamma
från en elfvaåring. Uppgifterna om L:s barndom och
tidigaste ungdomsår äro f. ö. knappa och stridiga;
ett af hans egna verk, den i ungdomen skrifna och på
ålderdomen retuscherade romanen La Dorotea, lämnar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:17 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0604.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free