- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1151-1152

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lotterilista ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1151

Lotterilista-Lottning

1152

höfligheten af särskildt tillstånd för anordnandet
af nya inländska företag af ifrågavarande
beskaffenhet. Så till vida som en stat fortfarande
själf idkar lotterirörelse eller till förmån för vissa
företag tillåter dess bedrifvande i stadigvarande
anstalter, kan en dylik lagstiftning dock jämväl
bero på önskan att förebygga konkurrens. Därför
återfinnas ifrågavarande slags bestämmelser äfven
under äldre tidsperioder. - Under en form har
emellertid penninglotteriet äfven i nuvarande tid
tämligen allmänt lyckats bevara sig, nämligen i
samband med större lån, synnerligast statslån. Det
är de s. k. p r e m i e l å n e n. Långifvarna få vid
tiden för lånets återbetalande med sina till bevis å
försträckningen mottagna obligationer deltaga i ett
lotteri, hvari vinster utfalla på hvarje obligation
och de lägsta vinsterna utgöras af de försträckta
beloppen, stundom med, stundom utan en viss mindre
ränta, men där det jämväl finnes ett antal högre
vinster. Är lånet bestämdt att amorteras genom
successiva af betalningar, tillgår det så att, då
obligationerna genom särskild beteckning (bokstäfver)
från början varit fördelade i vissa serier, vid hvarje
särskildt tillfälle af amortisation lottning först
eger rum för att bestämma hvilken serie, som skall
inlösas. Därefter vidtager den egentliga lottningen
mellan den dragna seriens nummer. - Ifrågavarande
af lotteri och försträckning sammansatta aftal har
för öfrigt gifvit anledning till ett rent lotteri,
det s. k. p rom essspel e t. Någon tillhandlar
sig nämligen af inne-hafvaren utaf en obligation i
en dragen serie för visst pris rätten att uppbära
hvad som utöfver det minsta beloppet kan utfalla
på obligationen, vanligen under åtagande att i
händelse af en dylik större vinst utge en ytterligare
godtgörelse. Enär den egentlige egaren af obligationen
härvid lämnar denna från sig till sin medkontrahent,
utfärdar denne öfver sina åtagna förpliktelser en
skriftlig förbindelse (promess).

Den utveckling i rättsåskådningen, som, efter
hvad i det föregående skildrats, egt rum i fråga
om lotteriinstitutet, har lämnat spår efter
sig äfven i svenska författningar. Det finnes
förordningar, riktade mot oprivilegierade (1739,
1750, 1757, 1766, 1772) och utländska (1784, 1826)
lotterier. Tillåtelse har gifvits att upprätta
lotterier för vissa välgörande ändamål (1699, 1740)
och till uppmuntran af nyttigt företag (1764) samt för
försäljning af fast egendom (1824). Klasslotterier,
visserligen dock i sammanhang med lån, har staten
redan tämligen tidigt för sin egen räkning anordnat
(1758). Med Gustaf IILs namn (1771 k. förordn, i
ämnet. 1773 första dragning) är åter förbundet det
Kunsfl. nummerlotteriet, hvaraf inkomsten tillföll
staten, med undantag af 500 dal. smt, hvilka "till
uppmuntran för giftermål och folkmängdens ökande" för
hvarje dragning skulle fördelas mellan 5 giftasvuxna
flickor af allmogens barn. 1840 upptog riksdagen ett
af K. M:t redan tidigare (1828) väckt förslå sr om
nummerlotteriets upphörande, och genom k. kung. 4
juni 1841 blef så äfven förordnadt. -. F. n. väller
i fråga om lotterier k. förordn. 6 aug. 1881. Enligt
denna, hvilken f. ö. hvilar på samma grundsatser
som en äldre k. förordn. 21 mars 1844, kan K. M:ts
befallningshafvande för särskilda fall tillstädja ut-

lottande af konstsaker till svenska konstidkares
understöd och uppmuntran samt af lösören i allmänhet
för välgörande ändamål. Men i öfrigt må icke, ehvad
det gäller pengar eller deras värde, lotteri, vid
äfventyr af böter och förverkande af utfästa vinster
i lösören, inrättas och öppnas för allmänheten
och ej heller bevis om delaktighet i sådant in-
eller utländskt företag utbjudas eller försäljas
eller dess försäljning kungöras. Allenast ett den
svenska statens då ännu cinlösta premielån af 1860
ställdes utoin förordningen. Men på senare tider har
K. M:t i omfattande utsträckning med-gifvit stora
lotterier för än ett och än ett annat företag af mera
allmänt intresse, såsom för teaterbyggnad, museibehof
o. a. d. – Enligt ett 1882 beslutet tillägg till
Tryckfrihetsförordningen § 13 mom. 2 straffas jämväl
tryckta inbjudningar till deltagande i utländska och
otillåtna inländska lotterier. Korsbandsförsändelser
och bref kort, med meddelanden om lotters försäljning,
bli än vidare icke befordrade, såframt icke las:a
svensk myndighet tillåtit utlottningen och detta
angifvits i meddelandet. Motioner om inrättande af
stats- och penninglotterier i Sverige ha af riksdagen
afslagits åren 1888, 1889, 1895, 1899, 1901, 1902,
1906, 1909 och 1911. - Med lotteri har likställts
företag, där det åt en eller flera af deltagarna
erbjudes extra förmån enligt en med lotteri jämförlig
anordning. Därtill hör, att utfallet ej skall bero
på någon personens skicklighet. Genom k. förordn. 4
febr. 1898 ha beträffande vadhållning medelst
s. k. totalisator utfärdats särskilda bestämmelser
i enlighet med dem, som gälla för lotteri. A. W.

Lotterilista. Se L o 11 e r i.

Lotteriplan, Lotteriprospekt. Se Lotteri.

Lotti fWtti], Antonio, italiensk kompositör,
f. omkr. 1667 i Yenezia, d. där 1740, var elev
af Legrenzi, bragte redan vid 16 års ålder en
opera, Giustino, på scenen i Venezia, där han
1687 inträdde i Markuskyrkans sångarkor samt
småningom arbetade sig upp till förste organist
(1704) och slutligen kapellmästare (1736). 1717-19
vistades han i Dresden på särskild inbjudning af
kurfursten. L. var hufvudman för den s. k. yngre
venezianska skolan och en af sin tids mest framstående
konstnärspersonligheter, särskildt i den andliga
musiken, hvaremot hans 17 operor äro glömda. Hans
6-8-stämmiga misereren m. m. anses såsom mönster
för ren harmonisk sats, och han kunde utveckla
gripande patos så, som icke många kyrkokomponister
före och efter honom förmått. Hans flesta verk
finnas blott i manuskript, spridda i bibliotek och
privatsamlingar. Själf utgaf han endast Duetti,
terzetti e madrigali (1705). I nyare tryck finnas
åtskilliga stycken af honom i Eochlitz’, Proskes,
Commers, Schlesingers, Trautweins m. fl. samlingar.
A. L.*

Lottning, jur. Flerstädes i svensk lagstiftning
förekomma stadganden om lottning. Sålunda stadgas
i 12 kap. ärfdabalken om lottning vid skifte af
arf. Åtskilliga bestämmelser om lottning röra
förrättande af val och innehålla, att mellan
lika röstetal (eller jämförelsetal) lotten skall
skilja. Sådana bestämmelser äro gifna i lagen om val
till riksdagen, i förordningarna om kommunalstyrelse
på landet och i stad om landsting m. fl. förf att-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0634.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free