Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lucca ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1215 Luchetto da Genova-Lucia 1216
communes francaises å Vépoque des capéliens dir eds (s. å.). L. skref vidare den värdefulla författningshistoriska handboken Manuel des institutions francaises. Période capétienne (1892), L’université de Paris sous Philip p e-August e
(1899) och en sammanfattande skildring af tiden från Hugo Gapet till Ludvig VIII’s död i 2 bd af det under ledning af E. Lavisse utgifna samlingsverket "Histoire de France". L:s sista stora arbete var Innocent III (6 bd, 1904-08), affattadt i en lif-full,
målande stil och med de lärda detaljundersökningarna mest förlagda till specialuppsatser i "Revue historique" och "Travaux de 1’Académie des sciences morales et politiques" (del 149, 161 och 165). Som universitetslärare samlade L. kring sig en skara yngre lärjungar och medarbetare, och han anses som en förnyare af fransk medeltids-historisk forskning. I "Mélangcs d’histoire du moyen åge" (5 bd af "Bibliothéque de la Faculté des lettres")
ha han och hans lärjungar samlat en mängd resultat af sina detaljforskningar. Jfr nekrolog öfver L. af L. Halphen i "Revue historique" (bd 100, 1909).
V.S-g.
Luchetto da Genova [loke’ttå da djenåva]. Se C a m
b i a s o.
Luchon [lyjå7], Bagnéres de. Se B a g-n é r es 2.
Luchssafir, miner. Se Cordierit.
Lu-chu-öarna (Lu-tschu-öarna). Se Riukiu-öarna.
Lucia, astron., en af småplaneterna.
Lucia [Ijö^io], Santa, ö i Västindien. Se Santa Lucia.
Lucia, helgon, som enligt legenden ljöt martyrdöden i Syrakusa omkr. år 304, under Diocletianus. Sägnen framställer henne som en ädelberen jungfru, hvilken, då hennes moder underbarligen blifvit botad för en sjukdom, bortskänkte sin brudskatt till fattiga
kristna. Jungfruns trolofvade angaf henne då som kristen för prefekten Paschasius, och denne påbjöd,
att hon skulle gripas och föras till ett skökohus. Men
man kunde icke med någon makt röra henne ur stället,
och när man staplade ved rundt omkring henne samt
tände den med brinnande beck och olja, skadades hon
i ingen mån däraf. Till sist genomborrades hon med
ett svärd och uppgaf andan. De viktigaste dokumenten
beträffande den heliga L. finnas i "Mar-tyrologium
Hieronymianum" och en gammal inskrift i Syrakusa. Den
berömde historikern Sigebert af Gembloux (d. 1112)
författade en omfångsrik dikt "Passio S. Lucise
virginis" till martyrens ben, som hans kloster
trodde sig ega. - Enligt en senare sägen utstack
L. sina ögon. då en yngling hade förälskat sig i
dem, hvarefter hon ref ut dem och lät bära dem på
ett fat till ynglingen, som däraf bevektes att bli
kristen. Men sedermera, då L. knäböjde i bön, gaf Gud
henne nya ögon, ännu skönare än de förra. Sannolikt
har denna sägen, som ej har någon motsvarighet i
"Acta", framväxt ur en ordlek på Lucia (lat. lux,
ljus). - L. afbildades af medeltida konstnärer såsom
bärande sina ögon på en bricka (stundom på en bok)
eller med en brinnande lampa i handen. Hon prisades
bl. a. af Dante som det himmelska ljusets eller
visdomens urbild. Man åkallar henne för ögonsjukdomar;
därjämte är hon de fattige
böndernas och staden Syrakusas
skyddspatronessa. Hennes dag är 13 dec. - På svenska
runstafvar är L:s dag, Lussimässa, allmänt betecknad
som viktig bemärkelsedag och likaledes på norska
och svensk-estniska kalenderstafvar. Natten före 13
dec. har allmänt af svensk, likasom norsk, allmoge
ansetts som årets längsta natt, och med Lucia-dagen
ansåg man dagökningen inträda. Denna uppfattning,
hvilken går tillbaka till medeltiden och som
fann stöd i våra almanackors uppgifter alltifrån
1500-talet till in på 1700-ta-let, förlorade med den
gregorianska tidräkningens införande 1753 alldeles
sitt berättigande, men bibehöll sig fortfarande
i folkmedvetandet. Under 1600-talet och början af
1700-talet förlades ock vinterns ingång till denna dag
eller tiden närmast förut. Med L. ingick julmånaden,
och i Västergötland hette det, att "den lilla goda
räppen", som utgick med tjugondag jul (13 jan.),
begynte med Lucia. På andra håll-kallades denna dag
"lilla jul". Som en af årets betydelsefullaste dagar
kännetecknas den ock genom seden att då gå årsgång
(se d. o.) samt af tron, att vattnet i källorna den
natten vändes i vin. I Yärmland och Dalsland sades
"Lussi" t. o. m. vara årets förnämsta högtid. Till
Lussimässan skulle fordomdags allt arbete med skörden,
trösk, mald, bak och brygd, vara undanstökadt. I Norge
sade man, att L. eljest välte skorstenen. I åtskilliga
städer och orter hölls Luciamarknad. Om Lussi finnas i
Sverige och Norge åtskilliga myter. Enligt norrländsk
folksägen var hon före Eva Adams hustru, och hon
är alla vettars och andra underjordsväsendens moder
(se L i l i t), Svensk folktro har ock
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
