- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1267-1268

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ludvig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1267

Ludvig-Ludwig

1268

magyarer och tjecher, stormännens tygellösa
maktfullkomlighet i båda länderna samt den genom
Luthers uppträdande inträffade religiösa splittringen,
som redan hunnit intränga från Sachsen.

Men allt detta fick snart träda tillbaka för en vida
större fara från annat håll, då sultan Soliman II,
som redan 1522 eröfrat Belgrad, hotade att alldeles
öf-versvämma Ungern med sina härskaror. L. upptog vid
Mo-håcs med 28,000 man striden mot 300,000 turkar,men
fick sin här fullkom-Ludvig II, efter medaljong å
ett llSft tillintetgjord,

snidadt spelbräde af H. Kels. sårades själf i
striden och omkom, då

han under flykten skulle sätta öfver bäcken
Csellye. Händelsen tilldrog sig 29 aug. 1526. L. dog
barnlös. Han efterträddes på Ungerns och Böhmens
troner af sin syster Annas gemål, ärkehertig Ferdinand
af Österrike.

Ludvig, ärkehertigar af Österrike.
Se Ludvig, tyska furstar 7, sp. 1265-66.

Ludwig [h/d-], Christian Gottlieb, tysk botanist,
f. 30 apr. 1709 i Brieg, Schlesien, d. 7 maj
1773 i Leipzig, deltog i början af 1730-talet
som botanist i J. E. Hebenstreits resa i Afrika
och blef med. doktor 1737, e. o. prof. i medicin
i Leipzig 1740 och ord. prof. där 1747. Han utgaf
redan 1737 ett framstående verk öfver växtsläktena,
De-finitiones generum plantarum, med ett nytt
system, kombinerande Tourneforts och Lin-näs
släktkaraktärer (senaste uppl. utgafs 1760 af Georg
Rudolph Boeh-mer). I Observationes in methodum
plantarum sexualem Linnm (1739) är han en af de
förste, som anslutit sig till Linnés sexualsystem,
men gör anmärkning mot dess inkonsekvenser och
konflikten mellan de artificiella klasskännemärkena
och den naturliga samhörigheten (så t. ex. kunna
monadelfa baljväxter få stå kvar i Diadelphia;
däremot bör Lobelia utmönstras ur Syngenesia,
trots sitt artificiella klassmärke). Institutiones
historico-vhysicce regni vegetabilis (1742; 2:a
uppl. 1757) är en lärobok med definitioner m. m. till
den allmänna botaniken (morfologien och fysiologien).
C. Lmn. Ludwig [h/d-], Otto, tysk skald, f. 11
febr. 1813 i Eisfeld (på Thiiringerwald,, d. 25
febr. 1865 i Dresden, upplefde en sorgfull ungdom och
hängaf sig, väsentligen på egen hand, åt musikaliska
och litterära studier, som dock hämmades af en
sjuklighet, som följde honom hela lifvet. Han

efterlämnade en myckenhet utkast och ofullbordade
arbeten. Fullbordade blefvo endast Der erb-försler
(1850; utg. 1853) och Die makkabäer (1852; utg. 1855),
den friska tiiringska bondenovellen Die Heiterethei
(1856; 3:e uppl. 1874) och den gripande romanen
Zwischen himmel und erde (1857, 5:e uppl. 1881;
"Emellan himmel och jord", 1858, 1861). - Samtidig
med Hebbel, erbjuder L. åtskilliga likheter
med denne; en svår och af yttre hinder försenad
utveckling, mycken teoretisk tvekan hand i hand med
utpräglad skaparkraft. I medveten motsats mot tidens
allmänna konventionalism och onatur i dramat sökte
L. framställa äkta, lefvande männisKor med fylliga,
realistiskt detaljerade karaktärer, men förmådde icke
bygga handlingen ur karaktärsteckningen. Småningom
öfverväldigades han af Shakspere, ur hvars verk han
med monoman ensidighet härledde alla dramatiska idéer,
och mäktade icke längre öfvervinna sitt tekniska
grubbel. Ständiga omarbetningar och aldrig hvilande
teoretiska undersökningar förlamade skaparkraften; som
resultat kvarstå, utom fragmenten, dagböckernas och
Shaksperestudiernas högst intressanta meddelanden om
konstnärspsykologien och scenens kraf. L:s litterära
kvarlåtenskap utgafs af Heydrich 1874; en utvidgad
upplaga af hans verk besörjde A. Stern och E. Schmidt
1891 (6 bd), hvartill kommer en af hans dotter C o r d
e l i a L. utg. volym Gcdanken (1903). Urval af hans
verk äro utg. af A. Bartels, V. Schweizer m. fl. Se
arbeten om L. af G. Freytag i "Gesammelte aufsätze",
II (1888), R. M. Meyer, "Shakespeare-jahrbuch" (1901)
och "Euphorion" VII, Greiner (1904) och R. Muller
(1905). R-n B.

Ludwig [lo’d-], Karl Friedrich Wilhelm, tysk
fysiolog, f. 29 dec. 1816 i Witzen-hausen (Hessen),
d. 24 april 1895 i Leipzig, blef 1842 docent vid
Mar-burgs universitet, där han 1846 befordrades
till e. o. professor i jämförande anatomi. 1849
kallades han till ord. professor i anatomi och
fysiologi i Zürich samt 1855 till professor i
fysiologi vid den militärmedicinska akademien i Wien
(Jo-sephinum). Därifrån flyttade han 1865 för att
öfvertaga professuren i fysiologi i Leipzig, där för
honom inrättades ett fysiologiskt laboratorium, som
utrustades efter vetenskapens högsta fordringar och
som tjänat till mönster för de många nya laboratorier,
som sedan dess upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0692.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free