- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1269-1270

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ludvig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1269

Ludwig-Ludvig den femtondes stil

1270

stått. - L. var både som vetenskaplig forskare och
som lärare af den allra största betydelse. Jämte
Helmholtz, Du Bois-Reymond och Briicke delar han äran
af att inom den tyska fysiologien ha grundlagt en rent
fysikalisk åskådning af lifs-företeelserna, hvilken
han med en beundransvärd följdriktighet genomförde
i sin Lehrbuch der physiologie des menschen (2 bd,
1852-56; 2:a uppl. 1857-61). Detta utmärkta arbete
kan i viss mån betraktas som höjdpunkten af L:s
vetenskapliga verksamhet, ty man finner i detsamma
programmet för hela den mångfald af undersökningar,
som sedan dess utgingo från hans laboratorium. Bland
L:s arbeten märkas införandet inom fysiologien af
den grafiska metoden, som han själfständigt uppfann
och hvilken sedan blifvit ett oumbärligt hjälpmedel
vid all fysiologisk forskning, de epokgörande
undersökningarna öfver afsöndrin-gar och utsöndringar,
öfver blodtrycket och dess växlingar, öfver blodets
strömningshastighet, öfver hjärtats innervation,
öfver gaserna i blodet, öfver lymfans fysiologi. En
fullständig redogörelse för alla de arbeten, som
L. och hans lärjungar under hans ledning utfört,
vore i det närmaste detsamma som en framställning
af hela fysiologien, ty det är endast få områden
af sin vetenskap, till hvilka L. icke sträckte
sin af sträng logik och djup tankekraft utmärkta
forskning. Hans tidigare specialarbeten finnas tryckta
i särskilda tidskrifter. Efter sin öfverflyttning till
Leipzig utgaf han de på hans laboratorium utförda
undersökningarna under titeln "Arbeiten aus der
phy-siologischen anstalt zu Leipzig" (11 bd, 1866
-76); sedan 1877 offentliggjordes nämnda arbeten i
Du Bois-Reymonds "Archiv fur physiologie". -. Som
lärare för unga fysiologer saknar L. sin like. De
fleste af de män, som i Europa och Nord-Amerika under
L:s tid egnade sig åt fysiologien, voro hans direkta
lärjungar. Redan 1874 var antalet af dem, som på hans
laboratorium utfört vetenskapliga arbeten, 142, och
detta antal ökades sedan dess högst betydligt. L. var
på sitt laboratorium outtröttligt verksam. Ständigt
färdig att bistå med råd och dåd, höll han i sin
hand trådarna till alla de många, delvis mycket
olikartade arbeten, som där utfördes, men var därjämte
mån om att icke genom sitt personliga inflytande
hindra sina elever från att själfständigt utveckla
egna tankar och åskådningar. Se R. Ti^erstedts
minnesteckning af L. i "Hygisea" (1895).
R. T-dt.

Ludwig [lo;d-], Alfred, österrikisk sanskri-tist,
språkvetenskapsman, f. 1832 i Wien, 1860 e. o.,
1871-1901 ord. professor vid tyska universitetet i
Prag, framställde redan från början mycket originella
åsikter i fråga om språkbyggnad och språkutveckling
i allmänhet, hvilka väckte stark opposition, men
alltmer befunnits ega betydande skarpsinne och
värde. Hans huf-vudarbete är en totalöfversättning,
med kommentar och inledning, af "Ris:veda" (6 bd,
1876- 88). Af hans öfriga skrifter må nämnas Die
entstehung der a-deklination (i "Sitzungsbericht
der Wiener-akademie", 1867), Der infinitiv im Veda
(1871), Agglutination öder adaptation (1873), Die
philosophischen und religiösen anschauungen des Vsda
(1875), Vber die kritik des Rigvedatexts

(1889) och Vber die methode bei interpretation des
Rigveda (1890), Die genesis der grammatischen formen
des sanskrit und die zeitliche reihenjolge in der
selbständigwerdung der indoeuropäischen sprachen
(1891) och Vber die neuesten arbeiten auf dem gebiete
der tigvedaforschung (1893). K. F. J.

Ludwig [lo’d-],’ K a r l, tysk målare,
f. 1839, d. 1901, var elev af Piloty, blef 1877
professor i landskapsmålning i Stuttgart och
var från 1880 bosatt i Berlin. Han är bekant
företrädesvis genom sina storartade, med poetisk
uppfattning målade högfjällslandskap. L. är
representerad bl. a. i Berlins nationalgalleri
och i Schackgalleriet i Miin-chen.
G-g N.

Ludwig [lo’d-], Friedrich, tysk botanist, f. 24
okt. 1851 i Schleusingen, blef 1875 gymnasielärare
i Greiz och fick 1886 professors titel. L. är mest
känd genom sin Lehrbuch der biologie der pflanzen
(1895) och flera smärre skrifter om växternas
lifsföreteelser. Han har äfven utgifvit Lehrbuch der
nieäeren kryptogamen (1892) och Die milbenplage der
wohnungen, ihre entstehung und bekämpfung (1904).
C. Lmn.

Ludwig [lo’d-], Hubert, tysk zoolog, f. 1852 i Trier,
1881 e. o. professor i zoologi och jämförande anatomi
vid universitetet i Giessen och 1887 ord. professor
i dessa ämnen i Bonn, har företrädesvis bearbetat
tagghudingarnas morfologi och författar de delar,
som behandla dessa djur i Bronns stora "Klassen
und ordnungen des tierreichs". Bland öfriga
arbeten må nämnas Vber die eibildung im tierreich
(1874), Morphologische studien an Echinodermen
(1877-82) och Arktische seesterne und holothurien
(1900). Mest känd inom vidare kretsar har L. blifvit
som utgifvare af 3:e uppl. af Leunis’ mycket använda
uppslagsbok, "Synopsis der tierkunde" (2 bd, 1883-86).
L-c-

Ludvig Albertsön, dansk marsk. Se E b e r-st e i n.

Ludvig Bajraren. Se Ludvig, romerska kejsare 4,
sp. 1260-61.

Ludvig Barnet. Se Ludvig, tyska furstar, sp. 1262.

Ludvig den blinde. Se Ludvig, romerska kejsare 3,
sp. 1266.

Ludvig den brådmogne. Se Ludvig, konungar af Ungern 2,
sp. 1266-67.

Ludvig den femtondes stil (fr. Style Louis-quinze)
kallas den byggnads- och dekorationsstil, som
härskade i Frankrike under midten af 1700-talet och
som därifrån spred sig öfver Europas alla länder. Den
innebär en reaktion mot Ludvig XIV:s-stilens tyngd och
pompösa karaktär, som förde till stelhet och tråkighet
och som hufvudsakligen passade som en inramning för
stora fester och hof ceremonier. Man föredrager nu
smärre rum af mindre högtidlighet, mera intima och
mera bekväma att bebo. Utsirandet blir behagfullt
och elegant, färgerna ljusa och glada. Mycken frihet
råder i kompositionerna, den raka linjen undvikes
gärna, af dekorativa motiv förekomma snäckor, musslor,
palmer, musikinstrument, pannåer med mytologiska eller
landt-liga scener, herdelif, fester i det gröna. Också
möblerna få eleganta, graciösa former, inlagdt
träarbete blir mycket vanligt, likaså porslinsarbeten
liksom kinesiska figurer och ornamentformer. Stilen -
oftast identisk med rokokostilen - hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0693.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free