- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1275-1276

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ludvig den fjortondes stil ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den har betydande kemiska fabriker, hvaribland en
världsbekant anilin- och sodafabrik (6,000 arbetare),
tillverkning af konstull, maskiner, lervaror, spisar
och isskåp, konstgjorda gödselmedel, lim, bomulls- och
trikåvaror m. m. Handeln är särskildt ansenlig i fråga
om järn, trä, stenkol och landtmannaprodukter. Stadens
sjöfart på Rhen är likaledes betydande, och den har
en viktig järnvägsknut. – Ursprungligen var L. blott
ett brohufvud till den forna fästningen Mannheim. Det
anlades 1843 af konung Ludvig I för att konkurrera
med Mannheim (i Baden), blef 1853 egen kommun och
1859 stad.
J. F. N.

Ludwigskanalen. Se Ludwigs–Donau–
Main-kanalen
.

Ludwigslied [lodvigslid], forntysk dikt på
ren-frankisk munart till förhärligande af den seger,
som franske konungen Ludvig III (se sp. 1253) vann
öfver nordmännen vid Saucourt (881). Dikten, som är
ett dyrbart språkligt minnesmärke, innehåller strofer
på dels 4, dels 6 korta, rimmande rader. Tonen är
folklig och på samma gång bibliskt from. Författaren
antages ha varit en präst. L. utgafs 1696 i vanställdt
skick af Schilter och 1837 kritiskt af Hoffmann
von Fallersleben i "Monumenta elno-nensia" (2:a
uppl. 1845), sedan han upptäckt originalmanuskriptet
i Valenciennes. Bästa uppl. finns i Miillenhoffs
och Scherers "Denkmäler deut-scher poesie und prosa"
(3:e uppl. 1892).

Ludwigslust [lodvigslo’st], stad i
Mecklenburg-Schwerin, vid Berlin–Hamburgjärnvägen, 35
km. s. om Schwerin. 6,728 inv. (1905). Realgymnasium,
döfstumanstalt. Tillverkning af choklad och
sockervaror, betydlig sparrisodling. L., som anlades
af hertig Kristian Ludvig II (1747–56) och blef
stad 1876, är storhertigens sommarresidens och har
ett 1772–79 i ädel stil byggdt residensslott,
med vackra trädgårds- och parkanläggningar.
(J. F. N.)

Ludwigsorden, namn på en numera upphörd fransk
Ludvig den heliges orden, en Ludvig den heliges
förtjänstorden i Parma, en bajersk och en hessisk
orden. Se O r d n a r.

Ludvigsson, krönikeskrifvare. Se Rasmus Ludvigsson.

Ludvika. 1. Socken i Kopparbergs län, Västerbergslags
tingslag. 2,167 har. 6,842 inv. (1910), hvaraf
2,201 i Ludvika municipalsamhälle. L. utgör
ett konsist. pastorat i Västerås stift, Norrbärke
kontrakt. L. kommun uppförde 1911 för en kostnad af
25,000 kr. ett lungsotssanatorium för 12 patienter
(företrädesvis sockenbor), beläget på en hög sandås
mellan Jägarnäs och Räfsnäs fattiggård, omkr. 5
km. från L. station, i en välvårdad furuskog, med
den präktigaste utsikt öfver sjön Haggen.

2. Municipalsamhälle (enl. k. br. 18 okt. 1901)
i ofvannämnda socken, vid den korta å, som förenar
sjöarna Vässman (154 m. ö. h.) och Öfre Hillen (137
m.), vid kyrkan och järnvägsstationen L., gemensam
för Frövi–Ludvika och Bergslagernas järnväg samt
Tillberga–Vansbro (Stockholm–Västerås–Bergslagens)
järnväg. 363,42 har. 2,201 inv. (1910). Taxeringsvärde
988,000 kr. å jordbruksfastighet och 2,956,600
kr. å annan fastighet (1910). Det mycket lifliga
samhället har
ett par hotell, postkontor, extra prov.-läkare,
medikamentsförråd (under Smedjebackens apotek),
tandläkare, afdelningskontor af Kopparbergs och
Upplands enskilda banker, expeditionskontor af
A.-b. Norrlandsbanken samt sparbank (sedan 1871),
ett stort antal handlande och handtverkare samt
flera stora industriella verk, främst järnverk,
ångsåg, smedja, tillhöriga A.-b. Ludvika bruksegare,
samt Nya förenade elektriska a.-b:s verkstad för
tillverkning af elektriska maskiner, transformatorer
och apparater (tax.-v. å fastigheter 920,500
kr.) samt Bergslagernas tegel- och kalkbruksa.-b:s
tegelfabrik. – 3. Järnbruk inom L. municipalsamhälle,
omfattande Marnäs masugn och rostugn, såg, kvarn
och träfärgningsfabrik. L. ångsåg, klensmedja
m. m., jämte den 1900–01 byggda kraftstationen och
bostäder tax. till 775,000 kr., hvarjämte bolaget
eger jordbruksfastigheter i L. och Grangärde
socknar med ett sammanlagdt tax.-v. af 1,844,500
kr. samt grufvor och grufandelar. Kraftstationen
levererar kraft till Nya förenade elektr. bolaget,
till Blötbergets och Saxbergets gruffält samt till
belysning inom samhället. – L. järnbruk var i äldre
tider ett kronobruk, där bl. a. krigsmateriel
tillverkades, och skatteköptes 1726, hvarefter
det tillhörde medlemmar af släkterna Cedercreutz,
Reutersköld m. fl. och slutligen, efter 1864,
C. R. Roths arfvingar, af hvilka C. E. Roth 1885
blef ensam egare. Vid hans död, 1898, ärfdes bruket
af sönerna, som 1901 bildade aktiebolaget Ludvika
bruksegare (aktiekapital 1,413,000 kr.).

Ludwika Marya, po. Se Lovisa Maria.

Ludwiks metod, mek. Se Hårdhet.

Lueger [löeger], Otto, tekniker, f. 1843 i Thengen
(Baden), utbildade sig till ingenjör samt blef 1895
e. o. och 1903 ord. professor i vattenbyggnad vid
tekniska högskolan i Stuttgart. Han har skrifvit
bl. a. Die w ass er v er sorg ung der städte (1890-95)
och utgifvit "Lexikon der gesammten technik und ihrer
hilfswissenschaften" (7 bd, 1894 -99; 2:a uppl. i 8
bd 1904-10).

Lueger [löeger], Karl, österrikisk politiker och
kommunalman, f. 24 okt. 1844 i Wien, d. där 10 mars
1910, blef 1874 advokat och 1875 medlem af Wiens
stadsfullmäktige ("gemeinderat") samt bekämpade där
först som demokrat, sedan som antisemitisk partiledare
det i Wien af judiska finansmän starkt påverkade
tyskliberala partiet, hvars kommunalförvaltning till
följd af en rad stora finansskandaler erbjöd många
angreppspunkter. L. valdes 1885 till deputerad
i österrikiska riksrådet och 1890 till medlem
af Nedre Österrikes landt-dag samt blef i båda
dessa församlingar ledare för ett snabbt växande
antisemitiskt parti, till hvilket såväl klerikaler som
åtskilliga med den judisk-kosmopolitiska kapitalismens
of ver grepp missnöjda tysk-nationella element
anslöto sig. Det nya "kristligt sociala" partiet
hade i Wien sin styrka bland småhandtverkarna,
hvilkas klass L. genom sin härkomst - hans far
var kyrkovaktmästare - stod nära, och det knöt
äfven förbindelser med högförnäma klerikaler samt
bekämpade ungrarnas öf-verdrifvet stora inflytande
inom dubbelmonarkien. L. valdes 1895 först till
vice borgmästare och därpå två gånger s. å. till
borgmästare i Wien trots motstånd från regeringen,
som efter det första borgmästarvalet upplöste stadens
gemeinderat för att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0696.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free