- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1355-1356

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lulio ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spel. Den uppträder inom triassystemet och förekommer
såväl uti Italien som inom andra länder, men ej inom
Sverige. E. E.

Lumain [lymä’], Guillaume, baron af. Se La Marck,
sp. 934.

Lumb eller kanske rättare Lum var enligt de ärfda
sägner, som under förra delen af 1200-talet gingo i
Västergötlands lagfarna kretsar, landskapets förste
lagman. Hans namn står först i den lagmanslängd,
som fogats till äldre Västgötalagen, och det
säges där, att honom tillskrefs affattningen af en
stor del af västgötarnas gamla lagar. Man talade
därför om Lums lag. "Han var född", tilllägges
det, "i Vånga och där ligger han i en kulle,
ty han var hedning" (jfr Landskapslagar).
K. G. Wn.

Lumbago, med. Se Ryggskott.

Lumbala nervplexus (af lat. lu’mbus, länd), med. Se
Ischias, sp. 904.

Lumbini. 1. Enligt de nordliga buddisternas
tradition Buddhas mormor (hans moder, Lumbinis och
Suprabuddhas dotter, var enligt samma tradition Maya
1. Mayadevi). - 2. Långt mera bekant som namn - olika
namnformer äro Lumbini Lumminigama ("Lumbini-byn"),
janapadam Lumbineyyam ("Lumbinidistriktet"),
sammanhängande med ett sanskritiskt gudinnenamn Rukmini
- på den lund eller lustpark, hvari enligt den äldsta
palitraditionen Buddha föddes. Buddhas födelse skall
enligt denna tradition ha försiggått, då hans moder
var stadd på en resa från sin hufvudstad Kapilavastu
till sin moders hem i Davadaha (Devahrada). Denna
tradition, som grundar sig på skrifter, samlade strax
efter Buddhas död, och sedan fortlefver århundraden
igenom - så framträder den i nordbuddistiska
skrifter från l:a årh. e. Kr., och kinesiska
pilgrimer som Fa Hian och Hiuen Thsang från 400-
och 600-talen af vår tideräkning berätta om sina
besök på platsen -, öfverensstämmer troligen med det
verkliga förloppet. Den af Hiuen Thsang meddelade
berättelsen om en pelare, som han skulle ha sett,
rest på platsen för Buddhas födelse, med af bildning
af en häst (sannolikt Buddhas lifhäst Kanthaka),
har nämligen - dess tillvaro var redan förut bekant -
1896 blifvit uppgräfd i en lund 3 engelska mil norr
om Bhagwanpur i Nepal alldeles på gränsen till det
engelska området. Platsen heter ännu i dag Rummindel,
som tydligen sammanhänger med det gamla från Buddhas
tid härrörande namnet Lumbini. Pelaren var - liksom
enligt den kinesiske pilgrimens berättelse redan
på hans tid - söndersprängd (kanske af blixten)
och till hälften begrafven under jorden. En
fullständigt bevarad inskrift på det språk och den
skrift, som på Acokas tid voro brukliga i östra
Indien (magadhidialekten och brahmi-skriften),
kan, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Pischel
("Die inschrift von Paderiya", i "Sitzungsberichte
der k. preuss. Akad. der wissenschaften", 1903),
öfversättas sålunda: "Den af gudarna älskade
(ung. = hans majestät) Piyadassi (d. v. s. Acoka)
kom hit i det 21 :a året af sin regering och betygade
sin vördnad (i det han sade:) ’här är Buddha Sakiya
muni (den vise af Cakya-släkten) född’. Och han lät
anskaffa ett felfritt stenblock och däraf uppställa
en stenpelare (till tecken:) ’här är den
Helige född’. Byn Lumbini gjorde han skattefri
och skänkte den en åttondel (af kronans
landområde)". Apokas 21 :a regeringsår motsvarar
snarast år 238 (enligt andra 248) f. Kr. Traditionen
om Buddhas födelseort var sålunda vid denna
tid lefvande och öfverensstämmer med de äldsta
paliskrifterna (fr. 400-talet f. Kr.). De viktigaste
arbetena härom, utom Pischels redan nämnda,
äro: Führer, "Monograph ön Buddha Sakyamuni’s
birthplace on the Nepalese Tarai" (1897), Bühler i
"Epigraphia indica" V (1898), Mukherji, "A report
on a tour of exploration of the antiquities in the
Tarai, Nepal, the region of Kapilavastu, during
febr. a. march 1899" (1901), V. A. Smith i "Indian
antiquary" (1905) och Windisch, "Buddhas geburt
und die lehre von der seelenwanderung" (1908).
l o. 2. K. F. J.

Lumbricus, zool. Se Daggmaskar.

Lumbus, lat., länd.

Lumbye [lo’mby], Hans Kristian, dansk tonsättare,
f. 2 maj 1810 i Köpenhamn, d. där 20 mars 1874, blef
trumpetare vid dragonregementet i Odense 1824 och vid
hästgardet i Köpenhamn 1829. Från 1843 uppträdde han
i nämnda stads Tivolis konsertsal som chef för en
orkester, med hvilken han äfven, en "nordisk Strauss",
gaf konserter med dansmusik utomlands (i Stockholm
1860 och 1869). Hans utomordentliga popularitet
som dirigent och danskompositör förskaffade honom
vid hans afträdande från offentligheten bland andra
utmärkelser titeln krigsråd. Mest omtyckta blefvo hans
Drömmebilleder, Amélievals och Champagnegalopp. -
Hans son Georg L., f. 1843, d. 1911, var
orkesteranförare i Blanchs kafé i Stockholm 1870-80
och från 1891 i Tivolis konsertsal i Köpenhamn.
A. L.*

Lumen, lat., ljus; ljusöppning; mynning, kaliber;
anat., ett blodkärls inre tvärsnitt; bot., cellhåla. -
Lumen mu’ndi, världens ljus, världsfrälsare. -
Luminös, ljus, klar; utmärkt, förträfflig,
glänsande, ofta i ironisk bem. (t. ex. en luminös
idé).

Lumen, astron., en af småplaneterna.

Lumenmeter (af lat. lumen, ljus, och grek. me’tron,
mått), fys. Se Fotometer.

Lumen mu’ndi. Se Lumen.

Lumholtz, Karl Sofus, norsk upptäcktsresande och
naturforskare, f. 23 april 1851 i Faabergs prästgård
i Gudbrandsdalen, blef student 1869 och teol. kandidat
1876. 1880 anträdde han en resa till Australien för
att göra samlingar och inleda bytesförbindelser för
universitetsmuseet. Han uppehöll sig längsta tiden i
Queensland, hufvudsakligen bland de vilda stammarna
längs Herbert river, och återvände 1884 med samlingar
af den största betydelse för vetenskapen. Efter
att ha hållit föredrag om sina resor i de flesta
norska städer, i Stockholm och Köpenhamn, utgaf han
Blandt menneskeædere (1887; "Bland menniskoätare",
1888-89; öfv. äfven på ty., eng. och fr.). 1888
höll han föredrag om sina resor i Nord-Amerika, och
1889 deltog han med sina australiska samlingar i
Parisutställningen. Med bidrag af mecenater företog
L., åtföljd af flera unga amerikaner och svenske
naturforskaren C. V. Hartman, 1890-93 en expedition i
norra Mexico, som han genomkorsade och där han lefde
bland tarahumare-,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0736.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free