- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1389-1390

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lundberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och upphjälpande af lappbefolkningens ställning (se
Lappar, sp. 1209). - L. har författat ett flertal
afhandlingar och kraftigt understödt den i öfre
Lappland upprättade Naturvetenskapliga stationen
(först förlagd vid Vassijaure) samt föranstaltat
eller främjat en mängd undersökningar på skilda
områden af öfre Norrlands natur, hvilka utges i
en serie: "Scientific and practical resear-ches
in Lapland arranged by Luossavaara-Kiiruna-vaara
aktiebolag". Därjämte har han gett impulsen till
och h. o. h. bekostat lappmannen Joh. Tuuris mycket
uppmärksammade arbete "Muittalus samid-birra"
(Berättelser om lapparna). S-s.

Lundboholm, fideikommiss i Våxtorps socken, Jönköpings
län, nära sjön Flåren, omfattande 7 mtl, med kvarn
och såg tax. till 244,800 kr. (1910). Nuvarande
manbyggnaden utgör ena
flygeln till den 1873 nedbrunna hufvudbyggnaden. L.,
hvars gamla namn är Våxtorp, var ladugård under
Ed i samma socken, innan det 1655 blef säteri,
tillhörigt kommerserådet Bo Rosenstierna. 1812 såldes
godset till ryttmästaren frih. K. J. Lilliecreutz,
egare af Hörle, hvars fideikommissnatur 1812
öfverflyttades till L. Detta innehafves nu af
v. häradshöfding, frih. K. A. Lilliecreutz.
Wbg.

Lundborg, Hans Jakob, präst, f. 10 dec.
1825 i Gagnef, Dalarna, d. i sept. 1867, prästvigdes
1853, besökte 1855 Skottland och Irland och
verkade som vice pastor i olika socknar i Västerås
stift. Nitiskt verksam för höjningen af det kristna
församlingslifvet, tog L. initiativet till
Evangeliska fosterlandsstiftelsen (se
d. o.) och de sammanslutningar, som kalla sig
Ansgariusförening (se d. o.).

Lundby. 1. Församling i Göteborgs och Bohus län,
f. d. socken i Östra Hisings härad, från 1906 års
början förenad med Göteborgs stad. 2,787 har. 14,071
inv. (1910). L. bildar med Tufve ett pastorat i
Göteborgs stift, Domprosteriets södra kontrakt. –
2. Socken i Västmanlands län, Tuhundra härad. 2,078
har. 407 inv. (1910). L. utgör ett prebendepastorat
till biskopen, Västerås stift, Domprosteriet. –
Se vidare socknarna Norra Lundby och Södra Lundby i
Skaraborgs län samt Stora Lundby i Älfsborgs län.

Lundby, by i Jylland, 15 km. s. om Aalborg. 3 juli
1864 stod där emellan danskar och preussare en
träffning, i hvilken bakladdningsgevärens afgjorda
öfverlägsenhet visade sig. Af preussarna sårades blott
3 man, men af danskarna stupade 32 och sårades 44.
E. Ebg.

Lundbye [-by], Johan Thomas, dansk målare, f. l
sept. 1818 i Kalundborg, d. 26 april 1848, utbildade
sig dels vid konstakademien i Köpenhamn, dels under
ledning af J. L. Lund och blef en af Danmarks yppersta
konstnärer på sin tid. Redan vid 17 års ålder började
han utställa. Han målade porträtt, men höll sig mest
till djurframställning i landskap. Med förkärlek
behandlade han sin hemorts, Kalundborgs-traktens,
skoglösa, men storartade nejder, som han återgaf med
städse tilltagande känsla för formens och färgens
egendomlighet. Så snart han kände sig fullt hemmastadd
på detta fält, återvände han till djurens lif, än i
det fria, än i stallet eller ladu-

gården, hvars dämpade halfljus han återgaf med
stor verkan. 1845-46 besökte L., med understöd af
akademien, Tyskland, Schweiz och Italien. Hans
konstnärskap rönte dock ingen märkbar påverkan
af intrycken från södern - han var fastväxt vid
fädernejorden och egnade denna en rent af lidelsefull
kärlek. Efter hemkomsten uppehöll han sig mestadels
på landsbygden. I kriget 1848 deltog han som
frivillig soldat och omkom genom en olyckshändelse,
då under en rast ett ge-värskoppel föll omkull och
ett skott gick af och sårade honom dödligt. L:s
stora betydelse ligger däri, att han förde det
danska landskapsmåleriet in på ett enkelt och sant
återgifvande af den verkliga naturen, utan att därför
utesluta den poetiska uppfattningen af densamma,
hvarigenom hvarje liten bild blir ett helt för sig
med en klart framträdande stämning. Han var först
och sist lyriker, innerlig i sin uppfattning, men
utan sentimentalitet, kärleksfull i framställningen,
"näktergalen i den danska målarkonsten", en drömmare
och svärma re, men som målade dagens nyktra ljus och
naturens detaljer med både skärpa och säkerhet. Hans
djurbilder ha utmärkt och träffsäker karakteristik,
och hans många tecknade små utkast äro ofta små
mästerstycken af äkta danskt lynne. Han utförde en
mängd raderingar samt teckningar för litografi och
träsnitt (i Flinchs almanak 1842 ff., i Kaalunds
"Fabler for börn" o. a. böcker). Vid pass 1,500
teckningar af L. äro bevarade. L. är väl representerad
i Köpenhamns konstmuseum af ett dussintal målningar,
bland dem Kostallet (1843), Oxar på romerska
kampanj an (1846) och Mjölkningsplatsen i Vognserup
(1847). Glypto-teket eger bl. a. ett landskap från
1840, Thor-valdsens museum En kämpagraf på Refsnces
(1839) m. fl. Men utan jämförelse ypperst lär man
känna L:s konst i hirschsprungska samlingen, som eger
12 oljemålningar - den äldsta är ett porträtt från
1836, den senaste från konstnärens dödsår - och mer än
600 teckningar, detaljstudier af människor och djur,
porträtt, landskap från Danmark och Italien. Äfven
k. kopparstickssamlingen eger många teckningar af
L. En färglagd teckning, Kor som vattnas (1844),
eges af Nationalmuseum i Stockholm. - Jfr monografi
af K. Madsen (1895, med förteckning öfver L:s
målningar, rrderingar och reproducerade teckningar).
Ph. W. G-gN. Lunde, Peter Frederik, dansk
politiker, f. 3 maj 1803, d. 21 sept. 1893,
var 1817-29 underofficer vid artilleriet och
grundlade därefter ett gjuteri i Köpenhamn. Han
deltog i stiftandet af Lneseforeningen (1835)
och Industriforeningen (1838) samt var 1840-51
"borgerrepresentant" (stadsfullmäktig) och 1846-48
ständerdeputerad. L. spelade en viktig roll i den
frisinnade opposi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:53:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbp/0755.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free