- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
29-30

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyceum för flickor - Lyche, Hans Tambs - Lychnis, bot. - Lychnuchus. Se Kandelaber - Lycia, stad. Se Lecce 2 - Lycien, Lykien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

satt som en af sina uppgifter att genom ett väl
afvägdt hem- och skolarbete söka förekomma
öfveransträngning. Undervisningen ordnades urspr.
efter Nya elementarskolans system, dock med vissa
modifikationer, men har sedermera efter hand
blifvit omlagd. Vårterminen 1911 utgjorde
lärjungarnas antal 263. 1882—1911 hade 231 af skolans
egna lärjungar och 31 privatister aflagt
mogenhetsexamen. Från och med 1898 har läroverket
öfvertagits af Aktiebolaget Lyceum. Arbetet leddes dock
t. o. m. vårterminen 1903 af lektor och fru
Sjöberg. Föreståndare ha därefter varit
läroverksadjunkten, sedermera rektor Axel Åström 1903—10
och lektor Herman Levin fr. o. m. höstterminen
1910. Föreståndarinna har alltsedan höstterminen
1903 varit fröken Anna Uggla. Läroverket har
sedan 1910 egen tidsenlig lokal,
Kommendörsgatan 13.

Lyche [ly’kke], Hans Tambs, norsk
publicist, författare, f. 21 nov. 1857 i Fredrikshald, d.
16 apr. 1898 i Kristiania, aflade ingenjörsexamen i
Kristiania och blef efter studier vid den frireligiösa
prästskolan i Meadville (Pennsylvania) unitarisk
präst. 1892 återvände han till Norge, där han
utvecklads rastlös verksamhet som publicist och
religiös förkunnare. Han stiftade genast en
unitarisk församling och uppsatte 1893
månadsskriften "Kringsjaa" (se d. o.), där han sökte göra
propaganda för amerikanskt andligt lif. I
bokform utgaf han en serie hänförda föredrag om
Nyidealismen (1896). Ett urval af hans
tidskriftsartiklar, Lysstreif over livsproblemer, utgafs 1903
(ny utvidgad uppl. 1906).

        K. V. H.

Ly’chnis L., bot., ett örtsläkte inom fam.
Caryophyllaceæ, afd. Silenoideæ, hvilket igenkännes
genom det nästan hinnaktiga, tionerviga,
femtandade blomfodret och de fyrflikiga
kronbladsskifvorna, som ha en bikrona vid öfvergången till de
långa, nästan ovingade klorna. Frukten är en
enrummig kapsel. I Sverige finnes endast en art, L.
flos cuculi
L., gökblomma, en tämligen högväxt
ört, allmän å fuktig gräsmark, med smala blad
och stora, vanligen ljusröda blommor, sittande i
ett glest, kvastlikt knippe. Som prydnadsväxter
odlas allmänt i trädgårdar L. chalcedonica,
studentnejlika l. brinnande kärlek,
inhemsk i Ryssland, med scharlakansröda blommor,
L. Coronaria från Syd-Europa med röda eller hvita
blommor och hvitludna blad, m. fl.

        O.T.S. (G. L—m.)

Lychnuchus. Se Kandelaber.

Lycia, stad. Se Lecce 2.

illustration placeholder
Fig. 1. Lyciska klippgrafvar vid Myra.


illustration placeholder
Fig. 2. Lyciskt grafmonument vid Xanthos.


Lycien l. Lykien (grek. Λυκια, lat. Ly’cia)
var fordom namnet på Mindre Asiens
sydvästligaste landskap, begränsadt i n. af Karien, Kabalien,
Pisidien och Pamfylien, på öfriga sidor af
Medelhafvet. Landet fylles till stor del af höga berg,
tillhörande det stora Taurussystemet och delvis af
vulkanisk natur. Mellan bergskedjorna söka sig
åtskilliga floder med sydligt lopp en väg till hafvet,
bland hvilka Xanthos i landets västra del är den
betydligaste. I floddalarna odlades fordom i
riklig mängd vin, spannmål och saffran, och de
skogbevuxna bergen buro många värderika trädslag,
bl. a. cedrar af ovanlig höjd. På åtskilliga
ställen framvälla naftakällor ur jorden. — Som äldsta
inbyggare i L. nämnas milyer och solymer,
måhända af semitisk stam. Men dessa synas redan i
urminnes tid ha blifvit dels fördrifna, dels
underkufvade af ett annat, från norden invandrande folk,
som torde ha varit närmare besläktadt med det
frygiska och i alla händelser är att räkna till den
indoeuropeiska folkstammen. Af grekerna
betecknades detta folk med namnet lycier (lykioi). I
kustorterna slogo sig tidigt grekiska nybyggare
ned, och den redan utvecklade grekiska kulturen
influerade betydligt på den lyciska, hvaremot under
äldre tider en inverkan i motsatt riktning är
omisskännlig. L. var bl. a. en hufvudort för Apollons
dyrkan. Betydande fornminnen vittna om en
egendomlig och urgammal kultur. Dit höra dels väldiga
komplexer af grafkamrar, till stor del uthuggna ur
själfva klippan i en om ursprunglig träarkitektur
påminnande stil (fig. 1), dels en stor mängd
inskrifter med en bokstafsskrift, som visar släktskap
med den grekiska. Om språket i dessa inskrifter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:43 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free