- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
67-68

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lüneburgska silfverskatten - Lynedoch, lord. Se Graham 6 - Lünen - Lynett 1. Bygnk. - Lynett 2. Befästningsk. - Lynetten, sjöfäste. Se Köpenhamn, sp. 662. - Lyng, å Grönland (se d. o., sp. 497) namn på en mängd olika risartade växter. - Lyng, Georg Wilhelm - Lyngb., vid växtnamn förkortning för H. K. Lyngbye - Lyngby, socken i Malmöhus län - Lyngby (eg. Kongens L.), dansk socken på Själland - Lyngby, Kristen Jensen - Lyngbye [-by], Hans Kristian

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

67

Lynedoch-Lyngbye

sans, härstammar från 1400- och 1500-talen och
består af 18 bägare och pokaler, 11 bäcken och
skålar, 2 vinkannor i form af stående lejon, l
handfat, 2 ströskedar, l staty (madonnan med barnet)
och l litet relikskrin. Pjäserna voro gåf-vor af
patriciska familjer eller ämbetsmän i Liine-burg.
J- C.

Lynedoch [låYndåch], lord/ Se Graham 6.

LiTnen, stad i preussiska
reg.-omr. Arnsberg (Westfalen), vid
Lippe. 8,776 inv. (1905). Järn-gjuterier,
tillverkning af maskiner och metallvaror.
J- F- N.

Lyne’tt, fr. lunette (dim. af lune, måne). 1. Bygnk.,
en urtagning vid foten af ett tunnhvalf, en
kupol eller en större hålkäl, för att bereda
tillfälle för fönster eller dekorativa partier,
såsom altaruppställningar, målningar, spisar,
dörröfver-stycken o. d., att växa upp öfver hvalfvets,
kupolens eller hålkälens anfang, eller för att ofvan
detta kunna anordna högt sittande, mindre fönster (ly-

nettfönster), vanligen runda eller half runda
(se fig.). Lynetten kan ock i sin enklaste form
karakteriseras som skärningen mellan ett tunnhvalf
med mycket liten diameter och ett tunnhvalf med
stor diameter. Emellertid göres i allmänhet icke
den till lynetten hörande hvalfkappans hjässa
rak och horisontal, som den skulle vara, om den
tillhörde ett tunnhvalf, utan höjande sig inåt
rummet, stundom i en svag båge. En gammal regel
lär, att högsta punkten af skärningslinjen mellan
lynetten och tunnhvalf-vet skall nå upp till en
tredjedel af tunnhvalfvets omkrets, d. v. s. att
afståndet mellan högsta punkterna af två motstående
lynetter skall vara lika med tunnhvalfvets radie, om
detsamma är slaget efter en cirkel. Yid plafondtak
med stor hålkäl anordnas ofta en serie lynetter
af enbart dekorativa skäl. - 2. Befästningsk. En
i utgående vinkel bruten befästning (flesch)
med tillbakadragna flanker för ernående af
bättre skydd mot sidobeskjutning. Bastionen
är sålunda en lynett. Jfr Framskjutna
utanverk. Om lunettes d’Arcon se Fort, sp. 917.
1. I. G. C. 2. L. W:sonM.

Lynetten, sjöfäste. Se K ö p e n h a m n, sp. 662.

Lyng, å Grönland (se d. o., sp. 497) namn på en mängd
olika risartade växter.

Lyng, Georg Vilhelm, norsk filosof, f. 24 mars
1827 i Suldals socken, Stavanger amt, d. 19 maj
1884 i Kristiania, blef filologie kandidat 1851,
universitetsstipendiat i filosofi 1858, filos, doktor
1867 på afh. Studier över Schelling och 1869 professor
i filosofi. Som tänkare var L. påverkad af i synnerhet
Grundtvig, Kierkegaard och

Hegel. Hans religiösa grundtankar göra sig särskildt
gällande i de religionsfilosofiska skrifterna
Hedenskabets levnetslöb (1866), Jödedommen (1867)
och Grundtvigianismen og skrifttheologien (1872). -
L:s hufvudverk, Grundtankernes system (3 bd, 1882-87),
är en djupgående och själfull framställning af Hegels
logik. Han söker här återupprätta hegelianismen genom
att befria den från den subjektivism och formalism,
hvari den under själlösa epigoners behandling
förstenats, och ingjuta i densamma en nyare tids
realism. Därvid utgick han från den uppfattningen,
att logiken är "ett verkligt instrument till kunskap
om sanningen till alla viktiga frågors lösning".
K. V. II.

Lyngb., vid växtnamn förkortning för H. K. Lyngbye.

Lyngby, socken i Malmöhus län, Bara härad. 1,939
har. 1,051 inv. (1910). L. bildar med Genarp och
Gödelöf ett alternerande till egaren af Häckeberga
patronellt pastorat i Lunds stift, Bara kontrakt.

Lyngby (eg. K ön gens L.), dansk socken på Själland,
11 km. n. v. om Köpenhamn, vid Lyngby-och Fure-sö,
och genomskuren af Mölle å. 8,100 inv. (1911; emot
3,000 år 1880), hvaraf 5,240 i den stadsliknande
orten L., som har gasverk, teknisk skola och
bank. 1906 afskildes fiskeläget Taar-bsek som
särskild socken. Tätt intill ligga Sorgenfri
slott och den 1867 upprättade landtmannaskolan,
sedan 1890 förbunden med Grundtvigs högskola,
samt danskt landtbruksmuseum. Till socknen höra
dessutom herrgården Frederiksdal och ett stort antal
fabriker utefter Mölle-ån (klädesfabriken Brede,
pappersbruken örholm och Strandmöllen, kniffabri-ken
Raavad 1. Filevserket m. fl.) samt södra delen
af Dyrehaven. Den nordsjälländska järnvägen, från
Köpenhamn till Helsingör, par sedan 1864 öfver L.,
som sedan 1900 har järnväg äfven till Vedbsek.
E. Ebg.

Lyngby, Kristen Jensen, dansk språkforskare, f. 1829
i Nibe, d. 1871, blef student 1847 och docent i
nordiska språk 1863. Ehuru L. icke utgaf nå?ot större
arbete, hade han dock ett väsentligt inflytande på
den nordiska språkvetenskapens ställning i Danmark,
i synnerhet därigenom, att han gjorde dialekterna till
föremål för undersökning. Till detta forskningsområde
höra hans första arbeten, Bidrag til en sönderjydsk
sproglcKre (1858) och Om nordfrisisk i Bökking og
Hvidding herreder (s. å.), samt hans största skrift,
Vdsagnsordenes böjning i jydske lov og i den jydske
sprogart (1863), Som specimen för docenturen skref
L. föreläsningen Dansk og svensk literatur og sproa i
2:den halvdel af det lå:de og i det 15:de aarnundrede
(1863). Hans sista arbete var Beretning om det
stockholmske retskrivningsmöde (1870). Men långt
mera än genom skrifter verkade L. som föreläsare
och lärare. Hans stora samlingar ha nyttjats af
Feilberg. C. U.*

Lyngbye [-by], HansKristian, dansk naturforskare,
f. 1782, d. 1837, blef 1802 student, men först 1812
teol. kandidat och måste söka sitt lefve-bröd som
informator på landsbygden. Under denna tid egnade han
sig åt studiet af vattenväxterna med sådan framgång,
att han 1817 vann universitetets guldmedalj för en
afh. i detta ämne, Tentamen hydrophytologice danicce,
hvilken 1819 utgafs och ännu eger betydelse som den
enda öfversikten af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free