- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
89-90

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lysekil - Lysekils järnväg - Lysgas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommo 1,113,000 kr. på 11 fiskberedningsanstalter
(305 arb.), 1,100,000 kr. på 1 mek. verkstad
(156 arb.) och 231,500 kr. på 5 stenbrott och
stenhuggerier. Antalet hemmahörande fartyg var
17 segelfartyg om 1,223 ton och 2 ångfartyg
om 133 ton samt 8 ång- och 1 segelfartyg
under 20 ton. Till stadens hamn ankommo och
därifrån afgingo 6,832 fartyg om 437,042 ton
(för hvilka i hamnafgifter erlades 11,439 kr.),
hvaraf i utrikes fart 185 fartyg om 21,974 ton. Å
sjömanshuset (inrättadt 190.]) voro inskrifna 29
befälhafvare och 908 öfriga sjömän. 1910 bildades L:s
järnvägs-a.-b. (aktiekapital 1,2 mill. kr.) i syfte
att få till stånd järnvägsförbindelse med Bohuslänska
statsbanan vid Smedberg. Järnvägsanläggningen
påbörjades 1911. I kyrkligt hänseende utgör staden
(sedan 1900) eget pastorat inom Göteborgs stift,
Vikornas södra kontrakt. Vid val till riksdagens
Andra kammare tillhör den länets norra valkrets. I
staden utges "Lysekilsposten" (moderat) 4 ggr i
veckan och "Lysekilskuriren" (socialdemokratisk)
2 ggr i veckan. - Platsen, som nu upptages af L.,
är ett af länets äldsta samhällen: redan under
1500-talets stora sillfiske hade den egen kyrka och
präst, och under 1600- och 1700-talen var den en af
de fem västkusthamnar, i hvilka sillpackning och
sillvrakning fingo ega rum. Dess befolkning har i
senare tid idkat liflig sjöfart och egde vid midten
af 1800-talet en högst betydande segelflotta. Vid
1834-35 års riksdag väcktes förslag att anlägga en
stad vid L., men ständerna ansågo köpingsrättigheter
tillräckliga för det blomstrande fiskeläget, som ock
1836 fick sådana. Platsen var urspr, en lägenhet under
Lyse gård. Efter 1658 upptogs L. ej i jordeböckerna
förrän 1685, då det blef kronofiskeläge. 1715
inköptes lägenheten af amiral Strömstierna och
1778 af ett 40-tal åbor, hvilkas arfvingar ännu
äro L:s jordegare. Köpingen erhöll 6 juli 1900
stapelstadsjämte nederlags- och transitoupplagsrätt
och trädde 1 april 1903 i utöfning af desamma. –

illustration placeholder

Fig. 4. Kallbadhusen (och Släggön) vid Lysekils hafsbad.

Som bad- och kurort (eg. från 1859, då K. P. Curman blef
badläkare därstädes) har L. i synnerhet genom
dennes nitiska omvårdnad nått stor utveckling samt
utmärker sig såväl för jämnt, föga varierande klimat
som för tidsenliga inrättningar, tillhöriga ett
aktiebolag. Kurgästerna ha tillgång till varma och
kalla hafsbad samt alla slags medikamentösa bad,
gymnastik, elektricitet, massage, brunnsdrickning,
inhalationer m. m. Vid ingen af våra kurorter ha så
fullständiga meteorologiska undersökningar gjorts
som vid L., och Curman har särskildt studerat L:s
klimat. Enligt dennes 1879 utgifna "Studier öfver
de skandinaviska nordsjökusternas sommarklimat"
har medellufttemperaturen vid L. varit under
juni +15°, juli 17,4°, aug. 17° och 1-15 sept. 15,2° C.,
mediet beräknadt efter observationer kl. 8 f.m.,
kl. 2 e.m. och kl. 9 e.m.

Den dagliga differensen har knappt uppgått till
2,5°. Sommarklimatet vid L. utmärkes äfven för
en jämnare fuktighet, än man skulle vänta af
dess nordliga läge (58° n. br.). Hafsvattnets
temperatur på ytan har varit enligt 20 års
iakttagelser kl. 8 f. m. och 2 e. m. under juni
+14° och 15°, under juli 17,3° och 18°, under
augusti 17,9° och 18,7° samt under förra hälften af
sept. 15,4° och 16°. Salthalten på en fots djup invid
badinrättningen har visat i medeltal 3 proc. (Vid
de stora nordsjöhafsbaden är salthalten 3 à 3,5
proc., i mellersta Östersjön 0,6 till 1,1 proc.,
i sydvästra Östersjön omkr. 1,75, proc.) L. kan med
skäl betraktas som Sveriges förnämsta hafsbadanstalt
med afseende på hygieniska anordningar, ledning
af kurortens medicinska förhållanden, gymnastik
m.m. Säsong 1 juni-15 sept. Frekvens omkr. 2,000
badgäster, för hvilka finnas att tillgå omkr. 1,500
möblerade rum i härför afsedda boningshus, spridda
gruppvis på stadens kuperade område, i badbolagets
två strandhotell, turisthotellet och flera andra
hotell. Ax. S-g. E. Ilrn. Ln.

Lysekils järnväg, för hvilken koncession blifvit
beviljad 8 maj 1908 och 4 nov. 1910 öfverlåten
på Lysekils järnvägsaktiebolag, hvars styrelse har
sitt säte i Lysekil, skall sträcka sig från Lysekils
stad till Smedberg, en plats belägen mellan
stationerna Munkedal och Dingle vid statsbanan
genom Bohuslän. Järnvägen, som är under byggnad
(1912), blir normalspårig (l,435 m.), får en längd
af 35,8 km. samt har beräknats draga en
anläggningskostnad af 2,160,000 kr., hvaraf för rullande
materiel 289,000 kr. A. d’A.

Lysgas erhålles vanligen genom torrdestillation
af stenkol. Utom lysgas uppkomma därvid dels
flytande produkter, ammoniakvatten 1. gasvatten
och stenkolstjära, dels en fast återstod, koks
(se d.o.). Konsten att tillverka lysgas genom
torrdestillation är af jämförelsevis ungt datum. De
första iakttagelserna rörande uppkomsten af gas på
detta sätt gjordes på 1600-talet. Så iakttog R. Boyle
(1527-91), att trä "upplöstes till olja,
’spiritus’, ånga och vatten", när det upphettades
i slutet rum. 1667 utgaf Th. Shirley en berättelse
om "en brinnande källa" nära Wigan i Lancashire, i
hvilken han visade, att den brinnande "ångan" härrörde
från de närbelägna stenkolslagren. J. J. Becher
(se denne) framställde enligt en af honom utgifven
afhandling koks, tjära och ett lifligt brinnande ämne
genom torrdestillation af torf och stenkol. De första
försöken att tillverka lysgas i större skala gjordes
dock först 1792 af engelske ingenjören W. Murdock
(1754-1839), som då belyste sitt hus i Redruth
med lysgas, tillverkad "på 70 fots afstånd" genom
torrdestillation af stenkol i järnretorter. 1796
förevisade franske ingenjören Ph. Lebon (1767-1804)
i Paris en apparat för tillverkning af lysgas ur
trä, kallad termolampa; den fick till en början
en viss spridning, som dock snart aftog på grund
af svårigheter med gasens rening. I Amerika hade
Henfrey upptäckt lysgasen vid experiment för
tillverkning af koks och framförde denna upptäckt med
sådan energi, att Baltimore hade gasbelysning redan
1802. Det första gasverket i Europa för allmänt behof
byggdes 1812 i London; nyårskvällen 1813 brann gasen
första gången

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:26:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free