- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
121-122

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lystringsgallerier, krigsv. - Lystringsknäpp. Se Centralstation, sp. 1458. - Lystringsord, krigsv. Se Kommando, sp. 633. - Lysved, bot. - Lysvik - Lysämnen. Se Belysning 2 - Lütgendortmund - Lyth - Lyth, Joakim Matthiasson - Lyth, Jakob Eberhard - Lyth, Georg Vilhelm - Lyth, Per Gustaf - Lytham - Lythraceæ, Fackelrosfamiljen, Lythracéer, bot. - Lythracéer, bot. Se Lythraceæ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fästningsfronts mingångar. Lystringsgallerierna ha
sitt namn däraf, att de besättas med poster, som
uppmärksamt skola lyssna till fiendens företag. Se
Fästning, sp. 315, och Galleri 9.

O. A. B.*

Lystringsknäpp. Se Centralstation, sp. 1458.

Lystringsord, krigsv. Se Kommando, sp. 633.

Lysved, bot., multnad ved, genomvuxen af ett
fosforescerande svampmycelium, oftast hörande
till en hymenomycet, t. ex. Armillaria mellea. I
varmare länder förekomma äfven hyrnenomyceter med
fosforescerande fruktkroppar, hvilkas ljus kan vara
så intensivt, att man kan läsa därvid. Hos flera
af dessa är ljuset hufvudsakligen lokaliseradt
till hymenict, hvilket troligen står i samband med
sporernas spridning genom nattinsekter.

G. L–m.

Lysvik, socken i Värmlands län, Fryksdals
härad. 20,183 har. 3,424 inv. (1910). Annex till
Fryksände, Karlstads stift, Fryksdals kontrakt. En
utsikt vid L. finnes framställd å fig. till art. Fryken.

Lysämnen. Se Belysning 2.

Lütgendortmund [-då’rtmont], by i preussiska
reg.-omr. Arnsbcrg (Westfalen), 7 km. v. om
Dortmund. 13,015 inv. (1905). Stenkolsgrufvor.

Lyth, gottländsk släkt, som lär ha inflyttat från
Lüttich (Liége) på 1600-talet.

1. Joakim Matthiasson L., militär,
f. i Visby och döpt 15 okt. 1679, d. där 22 juni
1746, trädde i krigstjänst 1703 som volontär på
Västmanlands regemente och deltog i Karl XII:s polska
och ryska fälttåg. Han öfvergick 1705 till Skånska
ståndsdragonregcmentet och blef 1709 löjtnant
där. Genom kapitulationen vid Perevolotjna
(s. å.) blef han fånge, tillbragte en
stor del af fångenskapstiden i Solikamsk och
hemkom först efter freden i Nystad, hvarefter
han snart synes ha lämnat tjänsten. L. författade
en dagbok (tr. i "Karolinska krigares
dagböcker", utg. af A. Quennerstedt, bd II,
1903), omfattande åren 1703–22, som utmärkes
för liflig, målande framställning, hvari ofta en
frisk humor framträder; den är ett ej oviktigt
bidrag till källitteraturen om Karl XII:s krig.

2. Jakob Eberhard L., skolman,
läroboksförfattare, f. 29 juni 1810 i Visby, d. där
10 nov. 1852. Med sin fader, som var
handlande, flyttade L. som gosse öfver till
Köniirsberg, men återkom 1827 till Visby
och blef 1828 student i Uppsala. 1830–33 var
han underlärare i latinska och grekiska språken
vid Rowland Hills uppfostringsanstalt å Hazelwood,
nära Birmingham, och var därefter lärare i tyska
vid Hillska skolan å Barnängen, tills han 1835
utnämndes till första apologist vid högre lärdoms-
och apologistskolan i Visby. 1847 blef han
konrektor vid sistnämnda skola. 1840–50 var
L. tillika lärare i främmande lefvande språk vid
Visby gymnasium. Efter att redan 1842 ha låtit
prästviga sig var han uppförd på första förslagsrummet
till ett konsistoriellt pastorat, då han afled. L.
författade den på sin tid mycket spridda skolboken
Tysk språklära jämte förberedande explikations- och
skriffningar
(1834; 2:a uppl., tillökt med läsebok
och ordregister, 1836; 5:e uppl. 1875; 16:e uppl. senare delen 1875,
förra delen 1884) samt Schivedische grammatik nebst einer auswahl
prosaischer und poetischer muslerstucke mit erläuterndem wörterbuche
(1850; 3:e uppl. 1877).

3. Georg Vilhelm L., den föregåendes
kusins son, industriidkare i Stockholm, riksdagsman,
f. 5 jan. 1834 i Visby, kom i urmakarlära
där, men flyttade 1854 till Stockholm och
egnade sig åt det yrke, som då betecknades med namnet
"mekanisk instrumentmakare", praktiserade
däri i Stockholm två år samt i Paris, London och
Berlin fem år. Han etablerade sig 1861 i Stockholm
som "matematisk, fysisk och nautisk instrumentmakare"
och bragte sin affär till stort anseende och
betydande omfattning. Särskildt har omtalats
hans tillverkning af förträffliga nautiska
instrument, spritkompasser, hydrografiska
instrument samt fyrapparater, af hvilka må
omnämnas v. Otters klippfyrapparater; roterande
blixtfyrapparater för de svenska fyrskeppen samt
Lyths lampa för kontinuerlig bränning, använd
i mycket stort antal i ledfyrar inom och utom
Sverige. L. var kommissarie vid internationella
industriutställningen i Bruxelles 1876, juryman
vid flera utställningar, ordf. (vice ordf.) i
Stockholms stads handtverksförening 1890–1909
och blef 1910 föreningens hedersled. 1888–90
var han (konservativ) riksdagsman i
Andra kammaren för Stockholms stad.

4. Per Gustaf L., son till L. 2, f.
6 mars 1848 i Visby, blef student i Uppsala 1867,
filos, kandidat 1875, filos. doktor s. å.
och 1883 lektor i latin och grekiska
vid Örebro högre allmänna läroverk.
L. har gjort sig bekant som en grundlig
kännare af latinska litteraturen och
romerska antikviteterna samt af svenska språket
och litteraturen. Bland hans många skrifter
märkas Lärobok i romerska antiqviteter (1877),
De usu praepositionis per apud Lirium etc. (1882),
Tegnér och Fritjofs saga (1894), Minnen från Nerike,
tal och föredrag (s. å.) och Si’ensk stilistik i
exempel (5 hftn, 1896) samt dessutom en hel mängd af-
i handlingar på latin och svenska, ordlistor
och öfversättningar (af Ciceros "De senectute"
och "De amicitia", de första 7 sångerna af
Odyssén m. m.). L. har dessutom verkat som
publicist och kortare eller längre tid utgifvit
"Minerva, tidning för Sveriges ungdom" (1884),
"Bergslagsbladet" (s. å.), "Örebro tidning"
(1883-85) och "Nerikesposten" (1886–87).
1. A. S. 3 o. 4. J. C.

Lytham [lithöm], stad och badort i
engelska grefsk. Lancaster, vid mynningen af
Ribble. 7,185 inv. (1901). Slott med stor park.

J. F. N.

Lythraceæ, Fackelrosfamiljen, Lythracéer,
bot., växtfamilj af serien Myrtiflora bland
choripetalerna. De omkr. 250 hithörande växterna äro
örter, buskar eller träd med vanligen motsatta, alltid
hela och helbräddade blad med ytterst små stipler
och blommor i klasar eller knippen. De förekomma
såväl i tempererade som varma länder, särskildt i
Amerika. Blommorna äro aktinomorfa eller zygomorfa,
tvåkönade, vanligen 6-taliga, med kringsittande
hylle, ofta stora och vackert färgade. Frukten är en
kapsel. Af flera hithörande växter erhållas färgämnen
(se Alkanna), andra lämna värdefullt virke (se Lagerstroemia),
som prydnadsväxter odlas arter af
släktena Cuphea och Lagerstroemia.

G. L–m.

Lythracéer, bot. Se Lythraceæ.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free