- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
123-124

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lythrum, bot. - Lytiskt serum. Se Höfeber, sp. 203. - Lütke, Fedor Petrovitj - Lütkemann, Gabriel Timoteus - Lütken. Se Lyttkens - Lütken, Frederik - Lütken, Kristian Frederik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

123

Lythrum-Liitken

124

Ly’thrum L., bot., växtsläkte af fam. Lythraceaz
med omkr. 25, oftast på fuktiga ställen växande
arter. Blommorna sitta ensamma eller i axliknande
ställningar. Den i Sverige vid stränder och
i vattensamlingar allmänna arten L. salicaria
L., fackelros (se fig.), är en högväxt ört med
oskaftade, från hjärtlik bas lansettlika blad och röda
blommor. Ståndarna äro 12, heterodynama, i det 6 äro
längre och 6 kortare. Pistillens längd växlar i olika
blommor (se H e t e r o s t y l i). Den svenska artens
rotstock och örtstånd, radix et herba Salicarice
eller r. et h. Lysimachice purpur ece, ha varit ett

Lythrum salicaria. l stycke af stjälkens midt,
2 blomställningens öfre del, 3 makrostyl blomma
med uppfläkt blomaxelbägare, 4 mesostyl och
5 mikrostyl blomma i längdsnitt (jfr fig. 2 i
art. Heterostyli).

berömdt läkemedel mot envisa diarréer samt slem-och
blodflöden. Eotstocken innehåller garfämnen och
kan användas till brunfärgning. Flera andra arter
ha medicinsk användning, och den i Nord-Amerika och
Mexico växande L. alatum, "Yerba del cancer", anses
kunna rena brandiga sår och äfven vara verksam mot
kräfta. O. T. S. (G. L-m.)

Lytiskt serum. Se Höfeber, sp. 203.

Liitke, Fedor Petrovitj, grefve, rysk amiral
och geograf, f. 1797 i Petersburg, d. där 1882,
deltog 1817-18 i en rysk jordomsegling under kapten
Golovnin och kartlade 1821-24 på ett förtjänstfullt
sätt Novaja Zemljas kuster. Som marinkapten
ledde L. 1826-28 den fjärde ryska vetenskapliga
jordomseglingsexpeditionen, som bl. a. gjorde
viktiga uppmätningar och upptäckter i Berings haf
och i Stora oceanen vid Karolinerna. Jämte ett rikt
etnologiskt och naturhistoriskt byte var en stor
serie magnetiska iakttagelser och pendelförsök
frukten af denna resa. Aktivt uppträdde L. sedan
icke som forskare, enär han 1832 utnämndes till
flygeladjutant och informator samt 1847 till kurator
för storfurst Konstantin. 1851-53 var han guvernör
i Reval, därefter på Kronstadt, inträdde 1855 som
amiral i riksrådet och fick 1863 greflig värdighet,
L. var städse en nitisk befordrare

af geografiska forskningar, hade största förtjänsten
om inrättandet af k. ryska geografiska sällskapet
(1845) och var i många år dess vicepresident. 1864-82
var han president i vet. akad. i Petersburg,
öfver sina resor i Norra ishafvet 1821-24
och jordomseglingen 1826-28 offentliggjorde han
reseberättelser på ryska, hvilka öfversatts den förra
till tyska (1835), den senare till franska (1835-
36). Jfr biografi - på ryska - af Besobrasov (1889).
v.s-g.

Liitkemann, Gabriel Timoteus, biskop, f. 6 mars
1723 i Stockholm, d. 20 mars 1795 i Visby, son
till generalsuperintendenten i Pommern Timoteus
L., studerade i Uppsala och Greifswald, där han
1740 blef filos, magister och 1742 docent. 1744
kallades han till hof-predikant hos tronföljaren
(sedermera konung) Adolf Fredrik. Redan 1750 blef
han teol. doktor (i Greifswald) samt befordrades
1753 till konungens öfver-hofpredikant och 1758 till
superintendent i Visby, hvilken super-intendentia
1772 höjdes till biskopsstift. L. skildras som
en ifrig och på samma gång försiktig medlem af
hattpartiet, men tillika som något opålitlig. 1788,
då Gottland allvarsamt hotades af ett ryskt anfall,
utnämndes L. till vice landshöfding, en befattning,
som han i ett halft år skötte på ett utmärkt
sätt. Hans skrifter utgöras endast af latinska
tal och disputationer samt några predikningar.
-rn.*

Liitken. Se Ly ttkens.

Lutken, F re de rik, dansk sjöofficer, författare,
f. 1698, d. 1784, deltog som kadett i sjökrigen
1712-19 och blef 1733 kapten. 1734 var han medlem
af en kommission för bedömande af skeppsbyggaren
Brendstrups verksamhet: denne angreps af flera
högt uppsatta sjöofficerare och flottans senare
chef, Danneskjold Samsöe, som åtnjöt Kristian VI:s
förtroende. L. tog därvid den anklagade så ifrigt
i försvar, att konungen kände sig kränkt och lät
ställa L. inför krigsrätt samt döma honom förlustig
sitt ämbete (1736). Han blef dock 1739 kontrollör
vid Öresunds tullkammare (till 1777) och adlades
1780. Som författare gjorde L. sig känd genom ett
egendomligt nationalekonomiskt verk, Ökonomiske
tanker til höjere eftertanke (1755 -61) och den
förträffliga andaktsboken Hellige opmuntringer i
modige og tankefulde stunder (1765; 9:e uppl. 1889).
E. Ebg.

Liitken, Kristian Frederik, dansk zoolog, f. 4
okt. 1827, di 6 febr. 1901, blef student 1844 och
gjorde 1848-50 frivillig krigstjänst samt avancerade
till premiärlöjtnant, men tog afsked 1852. Redan
tidigt egnade han sig åt studiet af zoologi och blef
1852 amanuens vid zoologiska museet. 1853 tog han
magisterkonferens, blef 1857 filos, doktor och var
1878-86 lärare vid den polytekniska läroanstalten,
blef 1881 inspektor vid zoologiska museet och 1885
dessutom professor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free