Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik / 141-142 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lån, jur. - Lång (Long) - Långa, Molva vulgaris, zool. - Långa fältet, artill. Se Kanon, sp. 779, och Kanonport, sp. 795. - Långa murarna. Se Aten, sp. 317-318, och Grekland, sp. 242. - Långa papper, hand. Se Korta papper - Långa parlamentet - Långa recessen. Se Hamburg, sp. 1204. - Långared - Långaryd - Långaröd - Långasjö - Långa växlar, hand. Se Korta papper. - Långbanit Flink, miner. - Långbans gruffält

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nande utan ersättning, med förpliktelse för mottagaren
(låntagaren) att vid anfordran eller efter viss
tids förlopp återställa samma sak till lån-gi f
våren. Se vidare Försträckning och L e g o a f t
a l (sp. 49). Om kommunallån so d. o.; om statslån
se Statsskuld. Jfr äfven art. om Egna hem, Förlag,
Järnkontoret, Obligation, Odlingslån e-fonder m. fl. -
Rörande l å n e b a n k och l å-a e r ö r e l s e
se Bank, H y p o t e k s b a n k och .Kreditanstalt.
C. G. Hj.

Lång (Long), egendom i Grums socken,
Värmlands län, vid östra stranden af Lången, en
sydöstlig arm af Värmelen, och 13 km. från Grums station
å Bergslagernas järnvägar, bestående af fideikommisset
L., 1 mtl säteri samt 11/24 mtl underlydande, tax. till
175,000 kr. (1910), jämte kvarn och såg, tax. till
3,000 kr., och frälseränta, tax. till 400 kr., samt
till fideikommisset icke hörande jordbruksfastigheter,
tax. till 180,300 kr., Malsjö kvarn och såg,
pappersmassefabrik och mejeri, tax. till 48,500
kr. – 1643 erhöll And. Bergenfelt skatteköpebref
på L., som då antagligen var kronogods. Det
öfvergick genom gifte till släkten Cremer, i
hvars ego det stannade under tre släktled, såldes
sedan till assessor J. Linroth, hvars son, assessor
J. G. Linroth, 1756 gjorde L. till fideikommiss. Som
en oklarhet fanns i fideikommissbrefvet, gjorde hans
änka 1796 äfven sin del till fideikommiss. Hennes
dotter Sara Katarina var gift med sedermera öfversten,
grefve K. G. Löwenhjelm. Efter en mångårig process
förklarades det första fideikommissbrefvet ogiltigt,
hvarför blott en del af L. är fideikommiss, hvilket
nu innehafves af grefvinnan Natalia Rosensvärd,
dotter till ofvannämnde grefve Löwenhjelms sonson
och änka efter generallöjtnanten J. H. Rosensvärd,
hvaremot den öfriga delen af egendomen tillhör hennes
son, kammarherren K. Rosensvärd. Fideikommissets stora
manbyggnad (från 1800-talet) beboddes sommaren 1905
af nuv. änkedrottning Sofia.


Långa, Molva vulgaris, zool., en laken mycket
närstående fiskart af torskfiskarnas familj bland
de mjukstråliga fiskarna. Till kroppsformen liknar
långan laken, men är mera långsträckt och smal
än denna. Färgen på ryggen är mörkt gröngrå, på
buksidan hvitaktig. Bakre ryggfenan samt anal- och
stjärtfenorna ha hvit kant, med en mörk rand innanför
denna. Långan är en djupvattensfisk, utbredd från
Norra ishafvet till Vizcayabukten i s. Den förekommer
sällsynt i nordliga delen af Öresund och är anträffad
i Kielbukten, men längre in i Östersjön förekommer
den icke. Den är en för fisket rätt viktig fiskart
och utgör en betydande del af fångsten vid det
ute på Jutska refvet och utanför Norges sydvästra
kust drifna "bankfisket". Långan fiskas där med
"backor" på 180–270 meters djup. Den beredes dels
till klippfisk, dels saltas den till kabeljo eller,
såsom mera torkad och lindrigare pressad, till
saltlånga. I Bohus län
torkas långa utspänd med träspjälor och kallas då
spillånga. Den når en längd af ända till
2 m. och är en glupsk roffisk. En annan art långa,
som icke förekommer vid Sveriges kuster, är
birkelangen, M. byrkelange (Wahlbaum), M. abyssorum
(Nils.). Se Birkelånga.
R. L.*

Långa fältet, artill. Se Kanon, sp. 779, och
Kanonport, sp. 795.

Långa murarna. Se Aten, sp. 317–318, och Grekland,
sp. 242.

Långa papper, hand. Se Korta papper.

Långa parlamentet kallas i Englands historia det
parlament, som Karl I sammankallade till 3 nov. 1640
och som snart upptog strid med det Stuartska
konungadömet. Det satt, fastän "rensadt" från
rojalister 1648 och reduceradt till blott underhus
efter öfverhusets afskaffande 1649, ända till 20
april 1653, då Oliver Cromwell lät med våld skingra
återstoden af dess medlemmar ("the Rump"). Under
partistriderna efter O. Cromwells död nödgades Richard
Cromwell åter inkalla långa parlamentet (7 maj 1659),
men redan 13 okt. s. å. sprängdes det ånyo för att
efter Monks statshvälfning än en gång sammanträda
26 dec. Det upplöste sig till sist frivilligt 16
mars 1660.
V. S-g.

Långa recessen. Se Hamburg, sp. 1204.

Långared, socken i Älfsborgs län, Kullings
härad. 9,021 har. 1,817 inv (1910). L. utgör ett
pastorat i Skara stift, Kullings kontrakt.

Långaryd, socken i Jönköpings län, Västbo
härad. 24,275 har. 3,777 inv. (1910). L. bildar med
Färgaryd ett pastorat i Växjö stift, Västbo kontrakt.

Långaröd, socken i Malmöhus län, Färs härad. 5,034
har. 1,583 inv. (1910). Annex till Östra Sallerup,
Lunds stift, Frosta kontrakt.

Långasjö, socken i Kronobergs län, Konga härad. 14,344
har. 2,121 inv. (1910). L. bildar med Ljuder ett
pastorat i Växjö stift, Konga kontrakt.

Långa växlar, hand. Se Korta papper.

Långbanit Flink, miner., hexagonalt tafvelformiga
kristaller, som i kemiskt hänseende sluta
sig till brauniten (se Manganmalmer), fast
med en betydande halt, 12–15 proc., af
antimontrioxid. Förekommer vid Långban.
A. Hng.

Långbans gruffält är beläget 21 km. n. ö. om
Filipstad vid Långbanshyttans järnvägsstation i
Färnebo socken af Värmlands län. Bergarten vid och
i trakten af fältet utgöres af dolomit, som för den
järnmalm af blodsten och något svartmalm, hvarå
grufvorna äro anlagda. På 1870-talet anträffades
afsevärda tillgångar af manganmalm, bestående af
mineralierna braunit och hausmannit. De grufvor,
som nu bearbetas, äro Kollegiegrufvan, Storgrufvan,
Gustafsgrufvan och Wahlundsgrufvan. Den förstnämndas
djup är omkr. 200 m. Fyndigheten anses vara upptäckt
på 1400-talet. Fältet eges af Grufaktiebolaget
Långban. Brytningen uppgick 1910 till 19,037
ton berg, hvaraf erhölls 6,849 ton järn- och
1,764 ton manganmalm, inberäknadt genom anrikning
erhållna produkter. Manganmalmen förväxlades förr
med svartmalm, och först under senare hälften af
1870-talet blef den, sedan större tillgångar då
anträffats, särskildt tillgodogjord. 1880 byggdes
för den fattigare manganmalmens tillgodogörande ett
anrikningsverk, som uppbringar malm af 20 proc. halt
till en halt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>