Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läss (ty. gelse, plockning) l. Kryss, text. - Lässband, text. Se Läss. - Lässkäppar, text. Se Läss. - Lässpinnar, text. Se Läss. - Læssöe, Verner Hans Frederik Abrahamson, dansk krigare - Läst (fnisl. lest, fsv. læst). 1. Ett redan i Sveriges medeltid användt mått - Läst 2. En viktenhet, som förr begagnades vid skeppsmätning - Lästringe, socken i Södermanlands län, Rönö härad. - Läsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
235
Lässband-Läsår
236
vens dubbla bredd, inträdes sorgfälligt utmed den ena
lässpinnen och utträdes intill den andra, hvarefter
dess båda ändar sammanknytas. Vid slutet af bomningen
utbytes lässbandet mot ett par släta träkäppar af
något större längd än bomningsbred-den. Mellan dessa
s. k. lässkäppar 1. skelsprötor plockas trådarna i
tur och ordning för inredning i solfven. Käpparna
skulle efter detta arbete kunna aflägsnas, men
mycket ofta låter man dem sitta kvar under hela
väfningen (fastbundna vid väfstolens bakre del),
emedan de äro synnerligen förmånliga för att vid
inlagning af brustna varptrådar hindra uppkomsten
af s. k. "tuppar", tråd-slingringar, som försvåra
väfningen. Lässkäpparna böra göras af bok eller
annat hårdt träslag, för att de spända varptrådarna
under sin långsamma glidning däröfver icke skola
skära in i dem; i bomullsväfverier använder man ofta
t. o. m. plåtbeklädda lässkäppar. Utom nu beskrifna
lass, som efter sitt hufvudsyfte, att möjliggöra
varptrådarnas riktiga inredning i solfven, mera
speciellt kallas inredning si as s, begagnar man
äfven s. k. bom-lass. Detta senare har till uppgift
att underlätta trådarnas lämpliga utbredning till
bomningen och anbringas nära varpens slutända
(d. v. s. den ända, som sist kommer att väfvas,
men som först måste lindas kring bommen). Bomlässet
lägges sällan trådvis, utan vanligen knippvis eller
"halfgängsvis" kring varpkronans slutpinne och
en nära därintill sittande. Halfgäng kallar man
det trådknippe, hvaraf man genom många fram- och
återgående vindlingar kring skärkronan småningom
bildar varpen. När man vid slutändan omvikt
halfgängen, bildas en helgäng. Halfgängens trådantal
måste i randiga varpar rättas efter randningsmönstret;
i släta, d. v. s. enfärgade och af endast en
garnsort bestående, varpar kan man välja det efter
godtfinnande - 20 å 50 trådar. Vid maskinvarpning
läggas lassen på annat sätt (se Var p-ning).
G. A. W.
Lässband, text. Se Lass. Lässkäppar, text.
Se Lass. Lässpinnar, text. Se Lass. LaBSSÖe [lä’ssö],
Verner Hans Frederik Abrahamson, dansk krigare,
f. 23 sept. 1811, d. 25 juli 1850, dotterson till den
danske författaren V. H. F. Abrahamson, blef
1830 löjtnant vid ett infanteriregemente, var 1832- 36
elev vid krigshögskolan och anställdes därefter
i generalstaben, där han 1842 befordrades till
kapten. Under flera år var han sysselsatt med
mätnings- och kartarbeten, hvilka i en senare
tid kommo Hedesel-skabets vattenledningsplaner
till godo, och tjänstgjorde 1844-45 som lärare
vid krigshögskolan, men aflägsnades från
denna plats, emedan hans alltför stora
själfständighet gjorde honom mindre omtyckt af
förmän, i synnerhet som han i politiskt hänseende
lutade åt det nationalliberala
partiet. I mars 1848 blef L. stabschef vid hären samt
utöfvade stort inflytande på dess ledning i slagen
vid Slesvig och Dybböl. 13 april 1849 afskedades
L. emellertid från stabschefsplatsen, emedan hans
uppfattning af sättet för krigföringen alltför
mycket afvek från den, som hystes af krigsministern
Hansen, hvilken ständigt ingrep i öfver-kommandots
beslut. Flottans olyckliga expedition till EckernfÖrde
begagnade Hansen som förevändning att undantränga L.,
fastän denne ej hade någon särskild skuld i nämnda
missöde. Kort därpå fick L. - som i aug. 1848 blifvit
öfverstelöjtnant - på 0. Ryes hemställan befälet
öfver en bataljon, hvilken han med stor duglighet
anförde under återtåget genom Jylland; han stannade
med densamma på Helgenses, då Kyes öfriga kår fördes
till Fredericia i juli 1849. I slaget vid Isted
stupade L., under anfallet på Grydeskov. Han var den
bland alla officerarna, vid hvilken hären och folket
fäste de största förhoppningarna, ty han hade mera än
någon annan visat prof på fältherresnille. Minnessten
öfver L. restes i Kolding 1907. - Jfr 0. Vaupell,
"L:s levned og aktstykker til krigen 1848-50" (1905).
E. Ebg.
Läst (fnisl. lest, fsv. læst). 1. Ett redan i
Sveriges medeltid användt mått, innehållande ett
på skilda tider och orter samt för olika varuslag
olika antal tunnor. Som rymdmått begagnas läst
nu endast vid mätning af träkol (enl. k. stadgan
ang. mått och vikt 10 nov. 1865). Om beräkningen af
sådan kolläst l. tolftunnestig se Kolmått. Ett
annat rymdmått var kommers- l. handelsläst, som
innehöll 1,134 kannor = 29,7 hl. – 2. En viktenhet,
som förr begagnades vid skeppsmätning. Enligt äldre
skeppsmätningsreglementen, bl. a. det af 20 aug. 1840,
skulle ett fartygs dräktighet eller lastdryghet
uppges i svåra läster (skeppsläster), hvarje sådan
i vikt uppgående till 18 skeppund stapelstadsvikt
(järnvikt) l. 14 skeppund 8 lispund viktualievikt
(= 2,450 kg. och i rymd svarande mot 1,480 kannor =
38,7 hl.). Enligt skeppsmätningsreglementet af 21
dec. 1865 skulle åter fartygets dräktighet uppges
i nyläster, hvarje sådan i vikt uppgående till
100 centner l. 10,000 skålpund. Enligt 1874 och
1880 års skeppsmätningsreglementen däremot uppges
fartygets dräktighet ej i vikt, utan i rymd, i
ton (registerton), hvarje ton upptagande en rymd
af 100 eng. kbfot l. 2,83 kbm. Jfr Dräktighet.
2. J. G. B.*
Lästringe, socken i Södermanlands län, Rönö
härad. 3,908 har. 547 inv. (1911). Annex till
Torsåker, Strängnäs stift, Nyköpings östra kontrakt.
Läsår kallas den del af ett kalenderår, som är
anslagen till undervisning, i motsats till ferier
(se d. o.). Vid våra statsuniversitet räcker "det
akademiska läsåret", som delas i två terminer, från
1 sept. till 15 dec. och från 15 jan. till 1 juni; af
denna tid kan dock sammanlagdt en månad användas till
examina (Universitetsstatuterna 27 nov. 1908 § 102,
sådan denna § lyder i k. kung. 13 aug. 1909). Vid
de allmänna läroverken är läsåret (2 terminer)
enl. stadg. 18 febr. 1905 38 läsveckor utöfver
tiden för pröfningar och räknas i lönehänseende till
39 veckor. Vid statsunderstödda flickskolor skall
läsåret räcka minst 36 veckor och vid folkskola,
som åtnjuter lönetillskott af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
