- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
233-234

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läskbalja l. Luntbalja (se Lunta), sjöv. - Läskskott. Se Läska. - Läskstång. Se Laddstock. - Läsning, polit. Se Bill, Bordläggning och Lagförslag. - Läsning för folket, kvartalsskrift - Läsning för svenska folket. Se Läsning för folket. - Läsning i blandade ämnen, en tidskrift - Läs- och skrifkunnighet, statist. Se Analfabeter. - Läsordning, Arbetsordning l. Schema, pedag. - Läspning, Läspande - Läss (ty. gelse, plockning) l. Kryss, text.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

233

Läskbalja-Lass

234

Läskbalja 1. L un t b al j a (se Lunta), sjöv., en
till en kanon ombord hörande vattenfylld trä-balja,
i hvilken viskaren under skjutning renskölj-des strax
före kanonens viskning (rengöring af loppet). Å nutida
skjutpjäser äro sådana anordningar vidtagna, att
"viskning" af loppet mellan skotten ej erfordras,
hvadan också läskbaljan merendels försvunnit.
H. W-1.

Läskskott. Se L ä s k a.

Läskstäng. Se Laddstock.

Läsning, polit. Se Bill, Bordläggning och Lagförslag.

Läsning för folket, kvartalsskrift, som sedan
1835 (ett häfte utkom 1834) utges af Sällskapet
för nyttiga kunskapers spridande (se d. o.),
redigerades 1835-68 af L. A. Ekmarck, 1869-75 (i
ny följd) af H. Forssell och 1875-83 af H. Hofberg,
1883-87 af G. 0. R. Lagerbring och redigeras sedan
1887 af J. R. Spilhammar (alla sekreterare i nämnda
sällskap). Tidskriften, hvars namn fr. o. m. 1899
ändrades till Läsning för svenska folket, utkommer
med 4 häften årligen, till hvilka stundom kommit
tilläggshäften. Innehållet utgöres af lättfattligt
skrifna uppsatser om samtida kulturfrågor,
märkliga riksdagsbeslut och viktigare upptäckter,
framställningar af nationalekonomiens läror,
kortare tekniska upplysningar, ekonomiska råd samt
allmännyttiga rön i landtbruket och den enskilda
hushållningen, skildringar ur naturens rike,
ur historien, geografien och nordens folklif,
lefnadsteck-ningar öfver fosterlandsälskande
män, tänkespråk, gåtor, anmälningar af lämpliga
folkskrifter o. s. v.

Läsning för svenska folket. SeLäsningför folket.

Läsning i blandade ämnen, en tidskrift, som ut-gafs
i Stockholm 1797-1801, med 5 årgångar och 50 rätt
omfångsrika häften i liten oktav, af Georg Adlersparre
(se denne). En förelöpare till denna tidskrift var
samme utgifvares "Läsning för landt-män" (1795-96 i
3 häften), som mest innehöll öfversättningar från
danska uppsatser och arbetade för jordbrukets och
bondeklassens höjning. "Läsning i blandade ämnen",
som af svenska allmänheten omfattades med synnerligt
bifall, bjöd på ett rikhaltigt innehåll, utmärkt
af grundlighet och frisinnad anda. Tidskriften,
som bar mottot "From sounds to things", förde
upplysningens och framåtskridandets talan så pass
oförbehållsamt, som det rådande presstvånget och
de styrandes skuggrädsla gjorde möjligt. Flertalet
uppsatser är valdt med hänsyn till det praktiska
lifvets spörsmål. Så egnas mycken uppmärksamhet åt
jordbruket och dess binäringar liksom åt finansiella
och juridiska reformfrågor, hvarjämte utgifvaren
gjorde den större svenska allmänheten bekant med
Adam Smiths nationalekonomiska läror. Mer än ett
godt handtag gafs äfven den fria yttranderätten. Vid
sidan af upplysningstidehvarfvets ledande åsikter
framträda i tidskriften verkningarna af den Kantska
filosofien, särskildt i uppfattningen af sedeläran
och i krafvet på en djupare religiositet. Det
skönlitterära elementet är tillgodosedt genom ett
litet antal dikter af tidens mera framstående skalder;
af vitter kritik finner man däremot nästan intet. De
flitigaste medarbetarna voro, utom Adlersparre själf,
Leopold (uppsatserna "Om svenska tryckfriheten",

"Svenska vitterhetens historia", "Skribenten
Du-rencran" m. fl., dikterna "Det blinda nitet",
"Byxorna", "Till Kellgrens skugga" m. fl.),
A. G. Silverstolpe (dikter som "Känslan för
fosterlandet" och öfv. från Thomas och Gray), läkaren
D. v. Schulzenheim och kantianen, kyrkoherden
J. Åström. Se Ljunggren, "Svenska vitterhetens
häfder", III: 129 ff., och Blanck, "Den nordiska
renässansen i sjuttonhundratalets litteratur"
(1911). - En annan, liknämnd tidskrift utgafs 1839-40,
under samma namn, af K. A. Adlersparre, en son till
G. Adlersparre; den hade en öfvervägande skönlitterär
prägel.

Läs- och skrif kunnighet, statist. Se Analfabeter.

Läsordning, Arbetsordning 1. Schema, pedag.,
uppgöres i skolorna med ledning af fastställda
normal- 1. undervisningsplaner, där det stadgas, huru
många lektioner i veckan skola belöpa sig på hvarje
ämne, samt med iakttagande af vissa föreskrifter
ang. ämnenas fördelning och ordningsföljd. För
folkskolan, där läsordningen fastställes (eventuellt
uppgöres) af skolrådet, finnas dithörande, ganska
detaljerade föreskrifter i § 14 af K. M:ts förnyade
stadga 10 dec. 1897 ’ang. folkundervisningen i
riket. För allmänna läroverken innehållas motsvarande
föreskrifter i k. stadgan för rikets allmänna läroverk
18 febr. 1905 § 15; arbetsordningen uppgöres af
rektor, "efter vederbörande lärares hörande" och
anslås i läroverket ; skolläkaren kan hos rektor göra
anmälan, därest arbetsordningen skulle ur hygienisk
synpunkt ge anledning till anmärkning. Naturligtvis
finnas äfven arbetsordningar för flickskolor
och andra enskilda läroverk samt för fack- och
specialskolor. Yid universitetet och högskolor utges
arbetsordningen i form af föreläsningskatalog. J- C.

Läspning, Läspande, ett felaktigt uttal af ord eller
stafvelser med konsonanten s, som ej ut-säges med sitt
skarpa ljud, utan mera beslöjadt och hväsande, ungefär
motsvarande ljudet af det engelska th. Läspningen
beror hufvudsakligen på en felaktig ställning af
tungan, som skjutes för långt fram emot eller emellan
tänderna i stället för att hållas innanför dessa och
på tillräckligt af-stånd för att framsläppa det fulla
s-ljudet. F. B.*

Lass (ty. gelese, plockning) 1. Kryss, text., det
sätt, hvarpå man genom att lägga varptrådar i kors
mellan ett par käppar eller pinnar hindrar dem från
att oordnas. Redan under varpningen på varp- eller
skärkronan måste man bestämma trådarnas ordningsföljd
och inrätta så, att denna under de följande bomnings-,
inrednings- och väfnings-arbetena icke kan störas. För
detta ändamål eger varpkronan utom de båda utstående
pinnar, kring hvilka trådarna omvikas vid varpens
början och slut, ytterligare två framskjutande pinnar,
placerade tämligen nära begynnelsepinnen (30 å 50
cm. därifrån). Vid varpningen ledas trådarna förbi
dessa lass-, skel- 1. krysspinnar, så att hvarannan
tråd går öfver den ena och under den andra pinnen,
hvarannan tvärt om (trådarna "plockas i lass"). När
tillräckligt många trådar blifvit var-pade, måste
man, innan varpen löstages från kronan för att
bommas, inlägga ett snöre - s. k. lass-band - i
lässpinnarnas ställe. Detta snöre, hvars längd måste
något öfverskjuta den blifvande väf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free