Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Löberg, Timandus Jonas, norsk läkare - Löberöd. 1. Gods i Hammarlunda socken, Malmöhus län - Löberöd. 2. Municipalsamhälle - Löchen, Arne, norsk filosof - Löchen, Einar, den föregåendes tvillingbroder, norsk jurist - Löcknitz - Löcse. Se Leutschau. - Löddeköpinge (Lyddeköpinge), socken i Malmöhus län, Harjagers härad. - Löddeån. Se Käflingeån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
student 1838 och med. kandidat 1845 samt utnämndes
1849 till läkare vid Lungegaardshospitalet i
Bergen och 1858 till öfverläkare för vården af de
spetälske i södra distriktet och sedan 1863 som ende
öfverläkare för spetälska. På båda dessa poster inlade
han stora förtjänster om spetälskans bekämpande,
bl. a. genom att utge intressant statistik i en
rad årsberättelser (1858-74). 1875-82 var han
direktör för Rigshospitalet i Kristiania, 1877-80
medlem af byggnadskommissionen för uppförande
af nya rikshospitalet och 1865-66, 1871-73 och
1874-76 en af Bergens representanter i stortinget.
O. A. ö.*
Löberöd. 1. Gods i Hammarlunda socken,
Malmöhus län, v. om L:s järnvägsstation å
Ystad- Eslöfs järnväg. 3 215/3070 mtl. tax. till 350,000
kr. (1910). Gården ligger tämligen högt på gränsen
mellan skogsbygden och den nakna enformiga slätten
samt har fått sin skönhet uteslutande genom
människohand. Hufvudbyggnaden (se fig.), i två
våningar, med korta flyglar och på midten af östra
fasaden försedd med ett åttkantigt trapptorn,
uppfördes 1798-99 af frih. Hans Ramel, som ock lät
gräfva den lilla sjön invid gården, hvaremot parken,
trädgården (med stort orangeri) och mycket annat,
som länder L. till prydnad, äro verk af excellensen
grefve J. G. De la Gardie, den mest framstående af L:s
egare. Gårdens äldre öden äro föga kända. 1635 kom
L. genom arf till Ramelska släkten och tillhörde
den i mer än 150 år. Efter H. Ramels död (1799)
sålde hans dotter, änkegrefvinnan Amalia Sparre,
godset till sin dotter Kristina Sparre och hennes
man excell. grefve J. G. De la Gardie, hvars
namn är på det närmaste förbundet med L. Vän
af litterära och konstnärliga idrotter, samlade
han där ett bibliotek, som vid hans död räknade
omkr. 18,000 bd, taflor och porträtt samt dyrbara
handteckningar äfvensom en stor manuskriptsamling,
som delvis utgifvits (jfr Delagardieska arkivet) och
hvilken af arfvingarna öfverlämnades (1848 och 1892)
till Lunds universitet. Medeltidsurkunderna ha gått
till Riksarkivet, en del af boksamlingen kom till
Charlottenlund, och af konstsamlingarna gick en stor
del till Maltesholm, en del till Övedskloster. Godset
styckades efter De la Gardies död i tre delar, men
hufvudparten tillföll brorsonen grefve Axel Axelsson
De la Gardie. 1863 såldes
L. till frih. Otto Ramel på Övedskloster och tillhör
nu (1912) dennes halfbroder, frih. Henrik Ramel.
- 2. Municipalsamhälle, utgöres af ett område
vid L:s järnvägsstation vid Ystad-Eslöfs
järnväg, omfattande Ölycke by i Högseröds socken
med en areal af 41,77 har och Löberöds by i
Hammarlunda socken, 23,65 har. 512 inv.
(1910) i den förra, 44 i den senare delen.
Taxeringsvärde å fastigheter 451,700 kr. (1910)
i den förra, 41,500 kr. i den senare delen.
Municipalordning infördes genom k. br. 26 maj och 21
juli 1899. Platsen har post- och telegrafstation,
sparbank, afdelningskontor af A.-b. Malmö folkbank,
läkarstation, veterinär, hotell, många handlande
och handtverkare samt flera industriella
anläggningar, såsom torffabriker, mejerier,
stärkelsefabrik och färgeri.
l o. 2. Wbg,
Löchen [löken]. 1. Arne L., norsk filosof, f. 20
nov. 1850 i Vang, Hedemarkens amt, Norge, blef
student 1869, påverkades genast starkt af Taine,
hvars föreläsningar i Paris han bevistade 1877,
och studerade sedermera i Tyskland. 1877 vann
L. kronprinsens guldmedalj för en afh. om Sprogets
vaesen og oprindelse. 1885 utgaf han Om J. Stuart
Mills logik. En kritisk studie (gradual-afh.). Då
L. härleder de skilda filosofiska systemen från
deras upphofsmäns lifsåskådning och personlighet,
blef psykologien af särskild betydelse för honom;
denna grundåskådning förde honom äfven in på
etiska studier. Så hade han redan förut slagit
sig på Ibsen och utgett den ypperliga afh. Om
den udvikling, Ibsens moralske grundanskuelse
har undergaaet (i "Nyt tidsskr.", 1882). På
ett psyko-fysiologiskt gränsområde rör han sig
i Spörgsmaal vedkommende de afasiske sygdomme
(1888). Hans hufvudverk är den djupa och själfulla
estetiska monografien J. S. Welhaven. Liv og skrifter
(1898 -1900). Stortinget upprättade 1900 en professur
i filosofi åt honom.
2. Einar L., den föregåendes tvillingbroder, norsk
jurist, f. 20 nov. 1850, d. 27 nov. 1908 i Kristiania,
tog juridisk ämbetsexamen 1875, upprättade 1879 egen
sakförarfirma i Trondhjem, flyttade den 1880 till
Kristiania och blef 1886 höjesteretsadvokat. 1890
blef han statsadvokat i Borgartings lagsaga, 1891
e.o. höjesteretsassessor och 1893 därjämte statsadvokat
i Oslo lagsaga. 17 febr. 1898 inträdde han i Steens
andra vänsterministär, först som statsråd i Stockholm,
senare som justitieminister. Som sådan afgick han
3 nov. 1900 och utnämndes då till justitiarius
(ordf.) i Höjesteret.
- En kusin till L. l och 2 är Haakon Löken (se
denne). 1-2.
K. V. H.
Löcknitz, by i södra Vorpommern vid gränsen till
Uckermark, intogs af svenskarna under Leslie och
befästes i jan. 1631. 5 maj 1675 besattes det af
svenskarna under K. G. Wrangel, men förlorades åter
3 sept. 1676. 6 sept. 1759 intogs L. återigen af
svenskarna, men utrymdes snart åter. 3 okt. 1760
besegrades vid L. en mindre svensk styrka af
preussarna. L. W:son M.
Löcse [lö’tjä]. Se Leutschau.
Löddeköpinge (Lyddeköpinge), socken i
Malmöhus län, Harjagers härad. 1,884 har. 1,131
inv. (1911). Annex till Borgeby, Lunds stift,
Torna kontrakt.
Löddeån. Se Käflingeån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
