- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
247-248

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Löfgren (mot slutet af sitt lif antog han namnet Lounasmaa), Nils Viktor Alfred, finsk publicist - Löfgrodor, zool. Se Amfibier, sp. 835--836. - Löfgång. Se Pergola. - Löfhack, landtbr. Se Löfträd. - Löfhyddofesten, Löfhyddohögtiden (hebr. chag ha-sukkoth) - Löfhyddohögtiden. Se Löfhyddofesten. - Löfjerska - Löfkoja, bot. Se Leucojum och Matthiola. - Löfling (Loefling), Per, botanist - Löfmossor, Bladmossor, Musci frondosi l. veri (Bryaceæ i vidsträckt bemärkelse), bot. - Löfskogsnunnan, Trädgårdsnunnan, Ocneria dispar, zool.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det fennomanska partiets hufvudorgan "Uusi
Suometar", hvars hufvudredaktör han var in på
sommaren 1906. L. var iandtdagsman i borgarståndet
som representant för Heinola 1885, 1888 och 1891 och
för Torneå 1897, 1899 och 1900. M. G. S.

Löfgrodor, zool. Se Amfibier, sp. 835-836.

Löf gång. Se Pergola.

Löf hack, landtbr. Se Löfträd.

Löfhyddofesten, Löfhyddohögtiden (hebr. chag
ha-sukkoth), den tredje af israeliternas
vallfartshögtider, begicks dels till åminnelse af
Guds nådiga ledning och beskydd under den långa
ökenvandringen, då folket bodde i hyddor, dels som
en tacksägelsefest för den inhöstade skörden. Den
firades i månaden Tischri (sept.) under 7 dagar
(fr. o. m. 15 t. o. m. 21) som en glädjefest och
karakteriserades af två symboliserande handlingar:
vistelsen i för tillfället uppförda löfhyddor samt
kringbärandet af kvistar och frukt af de fyra tor
Palestinas vegetation representativa trädslagen
(kvistar af palmträdet, myrten och pilen samt ett
paradisäpple, Citrus), öfver hvilka tacksägelseböner
lästes. Omedelbart på löfhyddofesten följde, 22
Tischri, den s. k. slutfesten (sch’mini azeret), med
hvilken den långa raden af israelitiska högtidsdagar
under månaden Tischri afsluta-des. Löfhyddofesten,
som finnes beskrifven bl. a. i 3 Mos. 23: 34-43,
är ännu i bruk; dock iakt-tages löfhyddobudet
icke så strängt af de västerländske judarna.

L. L.*

Löfhyddohögtiden. Se Löfhyddofesten.

Löfjerska betyder eg. kvinna, som tillreder
läkemedel, hvilka i äldre språket kallades lyf
1. löf. Snart fick ordet den närliggande betydelsen
gift-blanderska, besvärjerska, trollkvinna. - I
några landskap menas med löfjerska ett kvinnligt,
öfver-naturligt väsen, som tankes ha sin bostad
i vissa löfträd. I andra trakter kallas en dylik
hamadryad med det riktigare namnet löfviska, af
hvilket ordet "löfjerska" i sistnämnda mening
är endast en genom ljudlikheten framkallad
förväxling.

Th. W.*

Löfkoja, bot. Se Leucojum och Matthiola.

Löfling (Loefling), Per, botanist, f. 20 jan. 1729
på Tolffors bruk i Gästrikland, blef 1743 student i
Uppsala och idkade där medicinska studier. Han egnade
sig dock därunder med förkärlek åt Linnés vetenskap
och väckte genom sitt brinnande intresse mästarens
uppmärksamhet. Denne tog honom till informator för
sin son och såg snart i honom sin mest lefvande
lärjunge. 1749 meddelade L. i en disputation, Gemmaz
arborum (Trädens knoppar), en ypperlig utredning
af knoppbildningens betydelse. 1751 mottog han,
med uppgifvande af en icke särdeles aflägsen
medicinsk doktorsgrad, uppdraget att - därtill
utsedd af Linné - afresa till Pyreneiska halfön
för att undersöka dess flora, en undersökning,
som spanska regeringen begärt få verkställd genom
någon af Linnés lärjungar. Efter att ha undersökt
vegetationen på Portugals stränder och kring Madrid,
samlat ett stort herbarium samt hemsändt frön och
förträffliga beskrifningar till Linné medföljde han
i febr. 1754 den stora vetenskapliga expedition,
som från Spanien utsändes till Cumanå. Under det
han i dessa trakter ifrigt studerade den tropiska
vegetationen, ådrog han sig på en resa i

nuvarande Venezuela en envis frossa, för hvilken
han dukade under, 22 febr. 1756. Under titeln
Petri Loefling iter hispanicum blefvo hans bref och
växtbeskrifningar 1758 utgifna af Linné. (T. K.>

Löfmossor, Bladmossor, Musci frondosi L veri
(Bryacece i vidsträckt bemärkelse), bot., den andra
klassen bland mossorna (Bryophyta). Stammen är
trind och vanligen upprat, stundom försedd med en
vatten och mera sällan äfven ägghvite-ämnen ledande
centralsträng. Bladen äro vanligen spiralställda
och försedda med medelnerv. Från stammens bas utgå
rhizoider. Könsorganen’ (anteridier och arkegon) sitta
i ställningar i spetsen af hufvudstammen eller små
sidogrenar, om-gifna af de öfversta, ofta särskildt
utbildade bladen (perichcetium); ställningarna
("blomman") kunna vara tvåkönade eller enkönade,
i senare fallet sittande på samma eller olika
mossindivid. Sporogoniet (sporhuset, sporgömmet)
har nästan alltid centralpelare, men innehåller
aldrig elate-rer; oftast finnas klyföppningar på
dess undre parti. Kesterna af arkegoniet, ur hvilket
sporogo-niet utvecklas, bilda en mössa på sporogoniets
öfr& del eller en krage kring dess bas. Sporhuset
öppnar sig oftast med ett lock (musci stegocarpi),
mera sällan i 4 upptill sammanhängande flikar (musci
schizocarpi), eller det öppnar sig oregelbundet genom
väggens upplösning (musci cleistocarpi). Löf-mossorna
indelas i 3 underklasser: Sphagnales (hvitmossor;
fig. l-4), sporhus sittande i spetsen af en bladlös
förlängning af stammen (pseudopo-dium), utan mössa
och utan tandkrans (p e rist om) under locket,
Andreozales (fig. 5 o. 6), sporhus med pseudopodium
och mössa, öppnande-sig i 4 flikar, och Bryales
(fig. 7-12), spor-hus med mössa och peristom under
locket, utan pseudopodium (till Bryales räknas
äfven musci cleistocarpi). Utom genom sporerna
föröka sig löf-mossorna på vegetativ väg genom
affallande grenar och särskilda s. k. groddkroppar,
fler-celliga bildningar af bestämd form. Löf mossorna
spela en viktig roll i naturens hushållning. De växa
på alla slags lokaler i alla länder; i arktiska
och alpina trakter utgöra de ofta vegetationens
hufvudmassa. Genom mullbildning möjliggöra de
uppkomsten af högre växter på klippor och andra
ställen, de bidraga till igenväxning af kärr och bilda
torf, de kvarhålla fuktigheten i marken, men-de kunna
också genom tät mattbildning förhindra andra växters
uppkomst. För människan äro de torfbildande arterna
af stor betydelse, andra arter ha fått användning till
mattflätning, väggtätning, torra prydnadskransar m. m.

G. L–m.

Löfskogsnunnan, Trädgårdsnunnan, Ocneria dispar,
zool., en till fam. Liparidce (se d. o.)* bland
spinnarna hörande fjäril, som stundom anställer
svåra härjningar på löfskog och fruktträd. Den
fullbildade insekten visar stor olikhet mellan-könen
(hvarpå äfven lat. namnet dispar, "olik", syftar),
i det hannen är gråbrun och honan hvit-aktig med mer
eller mindre framträdande, mörkbruna, sicksackformade
tvärlinjer på framvingarna; honan är äfven betydligt
större än hannen. (Se Trädgårdens skadeinsekter,
pl. I, fig. 2.) Larven är brunaktig och starkt luden
samt har främre delen af kroppen försedd med blå, den
bakre med röda vårtor. Flygtiden infaller i juli och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free