- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
245-246

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Löffler, Friedrich August Johannes, tysk bakteriolog - Löffler, Alexander Karl, österrikisk straffrättslärare - Löffoder, landtbr. Se Löfträd. - Löfftz, Ludwig von, tysk målare - Löffällning, bot., detsamma som bladfällning (se d. o.). - Löfgren, svensk släkt, hvaraf några medlemmar adlades med namnet Löfwenskiöld (se d. o.). - Löfgren, Nils Isak, präst, fornforskare - Löfgren, Oskar Leonard, skolman, läroboksförfattare - Löfgren, Erik Johan, finsk målare - Löfgren (mot slutet af sitt lif antog han namnet Lounasmaa), Nils Viktor Alfred, finsk publicist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upptäckten af rotsbacillen (1882), difteribacillen
(1884), pseudodifteribacillen (1887), svinpestens
bacill (1886); dessutom har han utgifvit Vorlesun-gen
iiber die geschichtliche entwicklung der lehre
von den bakterien (1887) samt redigerar sedan 1887
tills, med Leuckart och Uhlworm "Central-blatt fur
bakteriologie". R. T-dt.

Löffler, Alexander Karl, österrikisk
straffrättslärare, f. 1866, blef 1896 privatdocent i
Wien, var 1897-1902 domare, blef 1902 e. o. och 1903
ord<b></b>. professor i Wien. Kedan hans första arbete,
Die schuldformen des strafrechts (1,1, 1895),
röjde koncishet och klarhet; dessa egenskaper
ha visat sig äfven i senare arbeten, t. ex. Die
strafrechtliche behandlung jugendlicher (1908),
Strafe und fiirsorgeunterricht (1909) och Die
kör-perverletzung (1,5 af "Yergleichende darstellung
des deutschen und ausländischen strafrechts", 1905).
N. S-g.

Löffoder, landttr. Se Löfträd.

Löfftz, L u d w i g von, tysk målare, f. 1845
i Darmstadt, d. 1910, elev af Kreling och Raupp
i Niirnberg och därefter, från 1871, af Diez i
Miin-.chen, där han förblef bosatt och där han blef
professor 1880 och akademiens direktör 1891. Som
lärare hade han stort inflytande. Sitt rykte
som målare grundlade han genom den af Quinten
Massys starkt påverkade målningen Girighet och
kärlek (1879). Bland hans öfriga målningar,
som utmärkas för renhet i teckningen och vacker
färgbehandling och där ett intelligent studium af
gamla mästare ofta spelar in, märkas Orgelspelande
kardinal (med Fr. Liszt som modell, 1876), den
uttrycksfulla Jesu lik med Magdalena knäbö-jande
vid den dödes fötter (1883, i Nya pinakote-ket
i München), vidare Er asmus vid skrifbordet (i
galleriet i Stuttgart), Marie himmelsfärd (1889,
i domkyrkan i Freising) och flera freskomålningar
samt Orfeus och Eurydike (1898, i Nya pinakote-ket
i München, som äfven eger ett Klipplandskap).
G-gN.

Löffällning, bot., detsamma som bladfall-n i n g
(se d. o.).

Löfgren, svensk släkt, hvaraf några medlemmar adlades
med namnet Löfwenskiöld (se d. o.).

Löfgren, Nils Isak, präst, fornforskare, f.
28 sept. 1797 i Högsby, Kalmar län, d. 7 dec.
1881 i Högsholms prästgård, blef student i Lund
1819, prästvigdes 1821 och innehade sedan
åtskilliga förordnanden som vice komminister och v.
pastor. Han blef 1833 komminister vid domkyrkan
i Kalmar samt 1843 kyrkoherde i Fagerhult och
Kråksmåla och 1858 (tillträdde 1860) i Högsby
och Långemåla samt var 1858-80 prost öfver
Handbörds kontrakt. L. förvärfvade sig ett namn
hufvudsakligen som flitig och lycklig forskare i sin
hembygds historia och minnen. Redan som ung
präst aftecknade och uppmätte han Ölands kyrkor
och Borgholms slott, hvilka teckningar graverades
för A. Ahlqvists "Ölands beskrifning" och äro af
den största vikt för kunskapen om dessa
egendomliga, nu moderniserade eller rifna byggnadsverk.
Han utgaf sedan Kalmar och dess stift i Småland
(2 hftn, 1828-30) samt de första häftena af det
förträffliga herdaminnet öfver Kalmar stift,
Tjenstemän vid församlingarne och läroverken uti
Kalmar stift
, vanligen kalladt Clerus calmariensis
(h. 1 1836, h. 2 1839, h. 3, utg. af A. Ahlqvist,
1841). Hans efterlämnade anteckningar och
ritningar tillföllo, jämte ett urval af hans
boksamling, Vitt. hist. o. ant. akad., af hvilken han
1844 kallades till korresp. led. L. utgaf äfven
åtskilliga tal och predikningar. Jfr "Prosten
Löfgrens efterlemuade papper" (i Vitt. hist. o. ant.
akad:s månadsblad 1883). -rn.*

Löfgren, Oskar Leonard, skolman, läroboksförfattare,
f. 25 sept. 1839 i Karlstad, blef student i Uppsala
1858, aflade filos, kandidatexamen 1872 och utnämndes
till adjunkt i tyska, engelska och franska 1877
vid högre allm. läroverket i Kristianstad och 1880
vid Göteborgs högre realläroverk och tog afsked
1908. L. har utgifvit bl. a. Lärobok i tyska språket
(I-II, 1880-81; 7:e uppl. under titeln Tysk språklära
för skolundervisningen, 1897), Tysk elementarbok
(1882; 5:e uppl. 1907), Tysk öfnings- och läsebok
(1884; 3:e uppl. 1895), Tyska öfver-sättnings- och
tal-öfningar (1886; 8:e uppl. 1908), Nya grammatiska
of ning ssty eken (1912), Hufvudregler för svensk
rättstafning och skiljetecknens bruk (1893), Engelsk
språklära (1895) och Engelsk öfningsbok för nybörjare
(1899). R. N-n.

Löfgren, Erik Johan, finsk målare, f. 15 maj
1825 i Åbo, d. där 10 dec. 1884, studerade vid
konstakademien i Stockholm 1842-52, debuterade med
sitt första originalarbete Den heliga Cecilia 1848,
försökte sig på inrådan af F. Cyg-na3us med Döbeln
vid Jutas (endast skissen blef färdig), målade
Psyke (1851), vistades i Düsseldorf 1853-58,
där han påverkades mest af Th. Hilde-brandt. Där
målade han bl. a. altartaflan Jesus i örtagården
(1854) och Hagar i öknen (1858). Efter 4 års
vistelse hemma i Finland begaf han sig 1862 till
Paris, målade Drömmar (salongen 1863, nu i Finska
konstföreningen), Italienska med tamburin (1864)
m. fl. Af de historiska eller romantiska motiv, som
han drömde öfver, fullbordade han 1863 Erik XIV och
Karin Månsdotter (den sinnessjuke konungen slumrande
med hufvudet i Karins knä, sedan hon påträffat
honom i skogen, i Finska konstföreningen). 1865-79
vistades L. i hemlandet och reste 1879 till München,
där han 1881 träffades af ett slaganfall, som helt
nedbröt hans kraft och arbetsförmåga. - L. var en
idealistiskt anlagd konstnärstyp, godhjärtad, men
opraktisk och bortkommen i lifvet. Hans konst var
naivt romantisk med böjelse för poesi och svärmeri,
kvinnligt känslofull och sökande efter skön form och
efter ett vackert utpensladt framställningssätt. De
porträtt, som han målade, blefvo högt berömda;
bland dessa märkas själfporträtt (från akademitiden i
Stockholm 1844, i Finska konstföreningen), F. Cygnceus
(ett af dem i universitetet), Runeberg (flera,
ett af 1861 sammastädes), Estlander (1864) och
Topelius (1872). L. är godt representerad i Finska
konstföreningen (11 nummer). Åbo museum eger Den
heliga Cecilia m. fl. - Se J. J. Tikkanen, "Finska
konstföreningen 1846-96" (1896). G-gN.

Löfgren (mot slutet af sitt lif antog han namnet
Lounasmaa), Nils Viktor Alfred, finsk publicist, f. 25
nov. 1843 i Viborg, d. 11 dec. 1909 i Helsingfors,
blef student 1862 och filos. i kandidat 1870 samt
öfvertog s. å. utgifvandet af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:43 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free