- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
321-322

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Löwenströmska lasarettet - Lövenörn, Poul, (f. 1686) dansk militär, diplomat - Lövenörn, Poul, (f. 1751), dansk militär - Löwes färgringar, fysiol. Se Färgringar. - Lövetand, Radix Taraxaci, farm. Se Kaffesurrogat, sp. 543, och Maskros. - Lövgren, Nils, biskop - Löwig, Karl Jakob, tysk kemist - Löwigit Mitscherlich, miner. - Lövland, Jörgen Gunnarson, norsk statsman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under Serafimerordensgillets direkta styrelse och
förvaltning, men 1825 öfverlämnades åt en särskild
direktion under landshöfdingens ordförandeskap;
1864 likställdes sjukhuset med öfriga länslasarett,
och 1877 öfvertogs det h. o. h. af Stockholms läns
landsting. Anstalten är belägen i Hammarby socken,
Vallentuna härad, Stockholms län, invid stora
landsvägen mellan Stockholm och Uppsala, ungefär
3 km. från Väsby järnvägsstation. Urspr. innehöll
sjukhuset blott tre små sjukrum med plats för 6 ä
8 sängar jämte kök och betjäningsrum; i sjukhusets
öfre våning hade läkaren sin bostad. 1851 vidtogs
en väsentlig omändring af byggnaden, hvarigenom
sjukplatsernas antal ökades till 16. Sedan landstinget
öfvertagit anstalten, har densamma ytterligare vid
flera tillfällen utvidgats, särskildt 1902–03,
så att f. n. sjukplatsernas antal uppgår till
54. Hufvudbyggnaden, ny. utgöres (se

fig.) af ett 21 m. långt 3-våningshus, sammanbyggdt
i rät vinkel med den gamla sjukhusbyggnaden;
hufvudsakligen äro sjukrummen numera förlagda
till nybyggnaden och ekonomirummen m. m. till det
äldre huset. Å andra sidan landsvägen, å särskild
tomt, ligger läkarbostaden (uppförd 1879). R.W.

Lövenörn. 1. Poul L., dansk militär, diplomat, f. 5
apr. 1686, d. 27 febr. 1740, blef 1705 student och
studerade teologi, men drog 1707 till Ryssland och var
först informator hos furst Mensjikov, befordrades
kort därefter till officer och redan 1708 till
kapten. Han utmärkte sig i fälttåget mot Lewenhaupt,
var Mensjikovs adjutant i slaget vid Poltava och
förde därefter underhandlingarna med de svenske
generalerna om kapitulationen vid Perevolotjna. Till
belöning blef han tsar Peters generaladjutant och
sändes i diplomatiska värf 1710 till Fredrik IV af
Danmark. Denne önskade tillförsäkra fäderneslandet
hans tjänster, adlade honom 1711 under namn af L. (han
hette förut Vendelbo) och gjorde honom till sin
generaladjutant. Som sådan skickades han 1712 till
tsar Peter i Mecklenburg, men fick där sådan ovilja
mot denne, att han allt framgent var fientligt stämd
mot Ryssland. L. var 1714 dansk underhandlare vid M.
Stenbocks kapitulation i Tönning och 1719-20 vid
fredsslutet med Sverige samt 1722-26 sändebud i
Berlin, öfverallt blef han omtyckt för sin vänlighet
och nobless. Efter att ha varit stiftsamtman i
Aalborg 1726-30 blef han generalsekreterare för
hären (d, v. s. krigsminister; till 1735 därjämte för
flottan) samt bibehöll denna post till sin död. 1731
blef han geheimeråd och 1738 general.

2. Poul L., den föregåendes sonson, f. 1751, d. 1826,
blef 1770 löjtnant i flottan och tjänstgjorde
1776-81 i franska marinen under d’Estaing, tog 1784
initiativet till upprättande af sjökartarkivet,
hvars chef han var till sin död, samt ledde många
sjömätningar och kartläggningar. 1796 erhöll han
dessutom ledningen af lotsväsendet och organiserade
1809 äfven färjväsendet. 1812 blef han konteramiral.
l-2. E. Ebg.

Löwes färgringar, fysiol. Se Färgringar.

Lövetand, Radix Taraxaci, farm. Se Kaffesurrogat,
sp. 543, och Maskros.

Lövgren, Nils, biskop, f. 29 mars 1852 i Kila,
Karlstads stift, blef student i Uppsala 1874, filos,
licentiat 1881 och, befriad från teol. examina,
prästvigd 1886, utnämndes till lektor 1883 i Umeå,
1884 i Örebro, 1885 i Uppsala samt till kyrkoherde i
Gäfle 1889, till kontraktsprost 1898 och till biskop
i Västerås stift 1900. Som valdt ombud deltog han i
kyrkomötena 1883 och 1898. Under sin Gäfletid gjorde
L. en stor insats i församlingslifvets organisation
och har sedermera fullföljt dessa intentioner,
bl. a. genom att arbeta för diakonistyrelsens
inrättande. Sedan 1897 är han teol. doktor. Bland
utgifna skrifter märkes Kyrkohistoria till skolornas
tjänst
(1888; 10:e uppl., omarb. af H. Levin, 1910).
E. M. H.

Löwig, Karl Jakob, tysk kemist, f. 1803 i Kreuznach,
d. där 1890, blef professor 1833 i Zürich, 1853
(Bunsens efterträdare) i Breslau. Utom en mängd
monografier öfver mineralvatten, de organiska
rnetallradikalerna m. m. skref L. några större
arbeten, bland dem Grundriss der organischen chemie
(1852), i hvilket verk han ang. de organiska
kropparnas konstitution uttalar åsikter, som i
mycket antecipera på den s. k. moderna kemiens
teorier. L. hade äfven stor förtjänst om den kemiska
industriens utveckling i Schlesien.

Löwigit Mitscherlich, miner., mörkt halmgula, i
saltsyra lösliga runda massor af sammansättningen
K20, 3 Al2O3, 4 S03, 9 H2O; bekant t. ex. från Schlesien.
A. Hng.

Lövland, Jörgen Gunnarson, norsk statsman,
f. 3 febr. 1848 i Evje, Setesdalen, tog
afgångsexamen från Holts seminarium 1865, var
1866-78 lärare vid Kristiansands folkskola, sedan
1872 samtidigt en af föreståndarna för ett privat
lärarinneseminarium där och 1878-84 föreståndare
för amtsseminariet i Nedenes. 1884 flyttade han
tillbaka till Kristiansand, öfvertog redaktionen
af "Christiansands stiftsavis" och kom 1885 in i
stadens kommunalstyrelse. Han var stortingsman för
Kristiansand 1886-88 och 1892-97 samt var hela denna
sista tid president i odelstinget. 1897-98 var han
medlem af 3:e unionskommittén, där han tillhörde den
norska minoritetsfraktion, som föreslog särskild
utrikesstyrelse och särskildt konsulatväsen för
hvartdera riket. Han återvaldes till stor-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:31:34 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free