- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
409-410

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Madeira ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

409

Madhavacarya-Madison

410

kommentatorn Sayana. Enligt traditionen skall han ha
varit medarbetare i dennes arbeten, framför allt hans
stora Rigveda-kommentar, F. ö. är M. känd som förf. af
Sarvadarpanasamgraha (kompendium af de filosofiska
systemen) och en kommentar Mimiiihsä-sutra (se M I
m ä m s ä). Han dog som abbot i klostret i Sringiri.
K. F. .J.

Madhavacarya [-tjär-]. Se Mädhava.

Madhväcärya [-tjär-], sektstiftare. Se M u
d-hvasekten.

Mädhvasekten 1. B r a h m a s a m p r a d ä y i
n-sekten är en i Syd-Indien utbredd visnuitisk
(krsnaitisk) sekt, stiftad af Madhväcärya
1. Anandatlrtha, en sydindisk braman, f. 1199
e. Kr. Denna blef tidigt upptagen i orden Daca-nämin
(se d. o.) och verkade inom bhakti-religio-nens
krets, som räknar skrifter som Bhagavadgitä
till de verk, som trognast representera nämnda
visnuitiska riktning. M. skref därtill en större
kommentar. Ett stort antal verk skall han i
sitt ere-mitage i Badarl, bland Himalayabergen,
ha ytterligare författat. Sektens religiösa tro
låter honom ännu lefva där i sällskap med Vyäsa,
den mytiske ordnaren af Mahäbhärata. Han gäller som
en inkarnation af Visnu, som själf går äfven under
namnet Mädhva. Mädhvasekten har sitt hufvud-tempel
i Udipi. Dess präster äro bramaner, be-kännarna
i öfrigt kunna tillhöra alla kaster utom den
lägsta. Lärar-(guru-)värdigheten går för viss tid i
arf inom vissa familjer. Sektens religionsfilosofi
är dualistisk (dväita). Gudomsväsendet Visnu
bor i den högsta himlen (Väikuntha), Laksml och
Durgä (delvis identifierade med den från det
högsta väsendet evigt skilda materien) äro hans
hustrur. Medelst mäyä (illusion) framträder han i
olika uppenbarelseformer (den indiska treenigheten
Brahman, Visnu och Qiva). Sektens religionsböcker
äro Veda, Mahäbhärata, Rämäyana o. s. v. och
framför allt stiftarens egna skrifter af teologiskt
(kommenterande) innehåll. Se H. H. Wilson, "Sketch
of the religions sects of the hindus" (1828-32),
och Hopkins, "The religions of India" (1895).
K. F. J.

Madi (a-madi, moru), negerfolk i Bahr el-gasals
källområde i Central-Afrika, under 5° n. br. och 30°
ö. lgd, stora och starkt byggda individer, af ljusare
hy än deras grannar bari och dinka. De slå ut de. f
yra nedre framtänderna, tatuera panna och tinningar,
bära armriugar af järn med långa taggar, kring halsen
vildsvinständer eller en krans af glaspärlor. Dräkten
består blott af en smal lädergördel, besatt med
järnpärlor, kaurisnäckor m. m., eller ett löst kring
lifvet fäst skinn, beväp-ningen af spjut, båge och
pilar. Madi äro flitiga jordbrukare, hålla får och
nötkreatur samt bo i flätade hyddor af bikupsform. De
ha blifvit kända genom Schweinfurth, Junker och
Emin pascha.

Ma’dia Molin., bot., ett örtsläkte, hörande till
fam. Compositce, afd. Tubuliflorce. Dess mest
bekanta art är M. sativa Molin, hvars moderland är
Chile. Frukterna, m a d i a f r ö, af denna art, som
odlas i varmare länder, lämna genom pressning en mild,
fet olja, m a d i a o l j a, som har en egendomlig
lukt och användes såsom olivolja i matlagning och
för tekniska ändamål. O. T. S. (G. L-m.)

Ma’diafrö, bot. Se M a d i a.

Ma^iaolja. Se M a d i a.

Madinet-lsa, minaret. Se Damaskus, sp. 1207. Madioen
[-diun], nederländskt residentskap i
östra delen af Java och vid dess södra kust.
5,874 kvkm. 1,349,472 inv. (1905, hvaraf omkr.
1,500 européer och 4,500 kineser). Landet är
bergigt; vid dess östra gräns, mot Kediri,
höjer sig vulkanen Wilis (2,556 m.) och vid
dess västra gräns, ’ mot Soerakarta, Lawoe (3,265
m.). Hufvudstaden 1 M., vid en sekundär
biflod till Solo, har omkr. ,! 20,000 inv.
J. F. N.

j Madison [mä^isn], flod i nordamerikanska sta-1
ten Montana, en af Missouris tre källfloder: Galla-;
tin, M. och Jefferson rivers, hvilka förena sig vid
i Three forks.

Madison [mä/disn], namn på flera städer i
Nord-Amerikas förenta stater, uppkallade efter deras
fjärde president. 1. Hufvudstad i staten Wisconsin,
med vackert och sundt läge mellan sjöarna Mendota
och Monona, 125 km. v. om Milwaukee. 25,128
inv. (1906, enl. beräkning). Stort kapitolium
(1909-10). Statsuniversitet, som grundlades 1848
och sedermera utvidgats, så att det nu omfattar
college of letters and science, college of
mechanics and engineering, college of agriculture
(med experi-mentalfält, kurser i huslig ekonomi
och mejeri-handtering m. m.), juridisk 3-årig
kurs, förberedande medicinsk kurs, astronomiskt
observatorium (Washburn), gymnasialafdelning samt
"extension division" (med kurser i olika ämnen,
bl. a. diskus-sionsöfningar) samt hade 1910 omkr. 400
lärare och nära 5,000 stud. Det förfogar öfver
ett stort område (250 har) vid sjön Mendota och
har en årsinkomst af omkr. l,5 mill. doll. Dess
bibliotek (omkr. 165,000 bd, utom broschyrer) är
uppställdt i Historical societys byggnad tills,
med detta samfunds samlingar och bibliotek (öfver
400,000 bd) och Wisconsin academys of sciences,
arts and letters boksamling (5,000 bd). Andra
boksamlingar i staden äro statens juridiska bibliotek
(45,000 bd) i kapitolium, M. public library och ett
astronomiskt bibliotek. F. ö. finnas flera katolska,
protestantiska och osekteriska läroanstalter, Monona
lake assembly efter mönstret af den i Chautauqua,
statens fiskodlingsanstalt, statshospital. Staden
har stor omsättning af landtmannaprodukter och
besökes mycket af sommargäster. M. blef stad 1856. -
2. Stad i staten Indiana, på norra stranden af Ohio,
70 km. ofvanför Louisville. 7,835 inv. (1900). -
3. Köping i staten New Jersey, 43 km. v. om New
York. 4,115 inv. (1905). Det betraktas som en
förstad till New York och Newark och är säte för
Drews prästseminarium (metodist-episkopalernas),
öppnadt 1867 och uppkalladt efter D. Drew (d. 1879),
som skänkte dess vidsträckta område och de flesta af
dess byggnader. - 4. Stad i lowa. Se Fort Madison.
1-4. Wbg. Madison [mäMisn], James, Nord-Amerikas
förenta staters fjärde president, f. 16 mars 1751
i Port Conway i Virginia, d. 28 juni 1836 på sitt
landtgods Montpelier i Virginia, var son till en rik
godsegare, valdes 1776 till medlem af det konvent, som
gaf staten Virginia dess författning, insattes 1778
i denna stats verkställande råd och utsågs 1779 till
ett af Virginias ombud å kongressen i Philadelphia. I
nov. 1783 återvände han till Virginia och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:22 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free