Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Madkroken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verKade därefter i dess lagstiftande församling,
där han bl. a. genom sin skarpa opposition
omintetgjorde yrkandet på prästerskapets aflöning
med statsmedel. 1787 sändes M. som delegerad till
det i Philadelphia sammanträdande konventet för
uppgörande af en förbundsförfattning. Han hade
från början ifrat för det unga nordamerikanska
statsförbundets stärkande genom upprättande af
en kraftig centralstyrelse, och han fick nu å
författningskonventet en ledande del i utarbetandet
af den nya författningen, som dock endast delvis kom
att ge uttryck åt hans centraliseringsidéer. Sedan
konstitutionsförslaget blifvit färdigt (sept. 1787),
förenade han sig med Alex. Hamilton och Jay om att
främja detsamma genom en serie tidningsuppsatser,
hvilka äfven utgåfvos samlade under boktiteln
The federalist (1788; se Federalister 1) och
väsentligen bidrogo till förslagets allmänna antagande
af de enskilda staterna. Särskildt hade M. stor andel
i, att staten Virginia trots Patrik Henrys ifriga
motstånd antog förbundsförfattningen. Som medlem af
kongressens representanthus (1789–97) motarbetade
M. de flesta af Hamiltons finansplaner, skilde sig
äfven i andra frågor från federalisterna och öfvertog
småningom ledningen af det republikanska (sedermera
demokratiska) partiets opposition i huset. Med
statssekreteraren för utrikesärendena Jefferson blef
han därunder personligen på det närmaste förbunden
och biträdde dennes öfverdrifna sträfvan att åt
staterna på centralmaktens bekostnad bevara så
stor själfständighet som möjligt. Han var sålunda
författare till de bekanta Virginiaresolutionerna
i detta ämne (1798). Då Jefferson 1801 blef
Förenta staternas president, utnämndes M. till
statssekreterare. 1809 efterträdde han Jefferson
som president, sedan dennes andra mandat gått till
ända. En handlingskraftigare utrikespolitik än
den dittills förda påyrkades allt ifrigare under
intryck af Englands hårdhändta förfarande mot den
neutrala sjöfarten; men först 1812 förmådde ett
energiskt krigsparti M. till ett afgörande steg,
hvilket för öfrigt mycket bidrog att skaffa honom
förnyelse å presidentskapet (1813–17). Den olyckliga
gången af kriget mot England (1812–14) var icke
egnad att stärka M:s ställning, och han visade sig
icke vara rätte mannen att leda nationen i en svår
kris af denna art. Hans parti förblef emellertid
vid makten, och vid sin afgång 1817 efterträddes
M. af sin vän och meningsfrände Monroe. M. drog sig
tillbaka till sitt landtgods Montpelier i Virginia
och var bosatt där till sin död. 1829 – han var
då 78 år – deltog han i konventet för revision af
Virginias författning, och 1830 grep han, hälsad med
hedersnamnet "konstitutionens fader", till pennan för
att gendrifva ett mot kongressbesluten uppstudsigt
parti, hvilket som föredöme för sitt handlingssätt
med en viss rätt åberopade hans och Jeffersons forna verksamhet
till förmån för de särskilda staternas myndighet
gentemot centralmakten. Kongressen köpte af änkan hans
uppteckningar af debatterna i 1787 års förbundskonvent
och lät utge dessa historiskt synnerligen värdefulla
handlingar under namnet "The Madison papers" (3
bd, 1840). Letters and writings of James Madison
utgåfvos 1865 i 4 bd, en modernare edition af hans
Writings utgafs af G. Hunt i 7 bd 1900–06. Jfr
biografier öfver M. af W. C. Rives (3 bd, 1859–69),
S. H. Gay (1884) och G. Hunt (1902). Om M:s andel i
tillkomsten af nordamerikanska förbundsförfattningen
se bl. a. "Cambridge modern history", del 8.
G. V. G.*
Madkroken, insjö i Kronobergs län, Uppvidinge härad,
195 m. ö. h., ingår i Mörrumsåns vattensystem.
Madoera [-dūra] l. Madura, ö n. om Javas
östra ända, skild därifrån genom det i sin
västra del (Soerabajasundet) endast 3 km. breda
Madoerasundet. 4,470 kvkm. Ön, som bildar en
fortsättning af norra Javas tertiära kalkberg,
består hufvudsakligen af märgel och märgelliknande
kalksten, med mycket tunt jordlager, hvarför fiske
och boskapsskötsel utgöra hufvudnäringarna. Mycket
slaktboskap utföres till Java. Kusterna äro dock
klädda i tropisk vegetation. Heta källor förekomma,
och i dalen mellan Gunong Geger och Banjar
ligger slamvulkanen Banjoe Ening. Tillverkning
af salt åt regeringen, hvaraf möjligen öns namn
(af sanskr. mandura, salt). Madoereserna äro nära
besläktade med javanerna; de äro mindre, men gröfre
och kraftigare, med bredare ansikten, mindre fina
anletsdrag, mera utstående kindknotor. Politiskt
bildar M. med tillhörande småöar (Kangean, Sapoedi
m. fl.) ett residentskap, med en areal af 5,406
kvkm. och 1,493,289 inv. (1905). Hufvudstad är
Pamekasan (omkr. 8,000 inv.), men de största städerna
äro Soemenep (omkr. 18,000 inv.), nära södra kusten,
och hamnstaden Bangkalan (omkr. 15,000 inv.), på
norra kusten, med sultanens af M. palats och flera
fursteboningar.
J. F. N.
Madoerasundet [-dūra-]. Se Madoera.
Madoeresiska språket [-dur-], som talas på ön Madoera
(se d. o.), hör till den malajiska gruppen af den
malajisk-polynesiska språkstammen och är historiskt
sedt nära besläktadt med javanskan, om det ock till
sin byggnad synes vara rätt olika såväl fornjavanskan
(kavi) med dess starka uppblandning af indiska element
som med den moderna javanskan (jfr Javanska språket
och litteraturen samt Kavispråket). Jfr A. C. Vreede,
"Handleiding to de beoefening der Madoeresche taal"
(1874).
K. F. J.
Madonna, it. (af ma, min, och donna, lat. domina,
fru), i Italien numera uteslutande benämning
på jungfru Maria (jfr sv. vårfru i "vårfrudag",
"vårfrukyrka" o. s. v., fr. notre dame, eng. our
lady, ty. unsere liebe frau), i samtliga moderna
kulturspråk beteckning för andaktsbilder af Maria,
Jesu moder. Se vidare Mariabilder.
Madonna del Monte. Se Varese.
Madonna di Campiglio [-pi’ljå], klimatisk kurort
i södra Tyrolen, vid foten af Monte Spinale, 1,515
m. ö. h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
