- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
497-498

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnetism ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oppositionen och utnämndes af
nationalförsvarsregeringen 4 sept. 1870 till minister för handel och
jordbruk med uppgift bl. a. att sörja för Paris’
proviantering. I febr. 1871 valdes han till medlem
af nationalförsamlingen och afgick från sin
ministerpost; i dec. 1875 blef han senator för lifstiden.
1879-81 var han finansminister, 1881-97
guvernör för franska banken och tidvis en af senatens
vice talmän. M. var moderat republikan.

        Magni’tskij. 1. Leontij Filippovitj M.,
rysk lärd, f. 1669, d. 1739, blef lärare i aritmetik
vid den 1701 i Moskva inrättade skolan för
matematik och navigation, författade den första
aritmetiken på ryska (1703), omfattande äfven geometri
och astronomi; dessutom öfversatte han från
holländskan logaritmtabeller och en astronomisk
handbok för sjöfarande. - 2. Michail
Leontevitj M.
, rysk statsman, f. 1778, d. 1855, fick sin
politiska utbildning under den reformvänlige
Speranskij, men förvisades vid dennes störtande (1812)
till Vologda. 1816 återkom han och blef genom
Araktjejevs inflytande guvernör i Simbirsk (1819)
och medlem af öfverstyrelsen för de ryska skolorna.
Som inspektör af universitetet i Kazan föreslog han,
att det skulle upphäfvas på grund af
"försnillningar och gudlös undervisning"; detta afböjdes
visserligen, men universitetet förlorade all
själfstyrelse och vetenskaplig frihet. 11 professorer
afsattes, och hela undervisningen fick en
ortodoxteologisk prägel. 1823 upprättades en särskild
professur för att bekämpa västerlandets
"konstitutionella irrläror". M:s fördärfliga verksamhet
upphörde 1826, då det befanns, att han själf
förskingrat statsmedel. M. var äfven poet och filosofisk
författare; som historiker prisade han Rysslands
tatariska period som dess "räddning från
Europa" och tsar Peters reform period som
gagnelig för - Europa, som "därigenom blef bekant med
Ryssland".        l o. 2. A-d J.
        Magnoferrit, miner. Se Magnesioferrit.
        Magnolia L., bot., ett till fam. Magnoliaceæ
hörande släkte af träd och buskar med vanligen

illustration placeholder

Blomma och blad af Magnolia conspicua.

läderartade, helbräddade, stundom ständigt
grönskande blad och stora, praktfulla, ofta välluktande,
tvåkönade blommor. Foderblad 3, snart affallande;
kronblad 6-12; karpellor små, spiralställda, oftast
2-fröiga, öppnande sig på yttre sidan och slutligen
bildande en ax- eller kottelik fruktställning med
uthängande röda, stenfruktlika frön. Släktet
förekommer numera hufvudsakligen i östra Asien och
Nord-Amerika, men hade under den tertiära tiden
en cirkumpolär utbredning och var då
representeradt såväl på Spetsbergen som på Grönland. Det
synes ha uppträdt under kritperioden, och blad af
detsamma äro funna i till denna period hörande
lager såväl i Europa som på Grönland och i
Nord-Amerika. För de praktfulla hvita blommorna odlas
flera arter, såsom M. conspicua (M. yulan; se fig.)
och M. obovata från Öst-Asien samt M. grandiflora
och M. glauca (bäfverträd) från
Nord-Amerika, i parker och trädgårdar i europeiska
länder med mildt klimat.        A. G. N. (G. L-m.)
        Magnoliaceæ, Magnoliacéer, bot., familj
af träd och buskar af serien Ranales bland de
frikronbladiga dikotyledonerna. Blommorna sitta
vanligen ensamma, äro stora och vackra, med alla
delar i spiral eller kransställdt hylle, aktinomorfa.
Ståndare och fruktämnen äro vanligen talrika, de
senare fria. Frukten är baljkapsel, bär eller nöt.
Magnoliacéer finnas i tropiska och tempererade
länder i alla världsdelar utom Europa och Afrika.
Arter af släktena Magnolia och Liriodendron odlas
som prydnadsväxter. Magnoliacéerna äro rika på
bittra eller aromatiska ämnen och ha därför
användning i medicinen i hemlandet (t. ex. barken af
Drimys Winteri och Magnolia-arter) eller i likör och
parfymfabrikationen (se Illicium).        G. L-m.
        Magnoliacéer, bot. Se Magnoliaceæ.
        Magnor bro. Se Magnor skans.
        Magnor skans, i Norge, Eidskog socken, nära
värmländska gränsen, byggdes af norrmännen
våren 1644, och i juli s. å. uppkastade de ytterligare
en liten skans vid den öfver Vrangsälfven ledande
Magnor bro, där Eda glasbruk nu ligger;
gränsen ansågs nämligen då gå häröfver.
Sistnämnda skans intogs i sept. af svenskarna under
G. Stake och raserades, men iståndsattes sedan åter af
norrmännen. I slutet af maj 1645 ryckte G.
0. Stenbock efter norrmännens utdrifvande ur
Värmland mot broskansen, hvars besättning då
förstörde denna och drog sig till M., men då Stenbock
genast följde efter, utrymde och raserade de
äfven denna skans, som emellertid återställdes och för
en tid besattes af svenskarna. 1808 anlade
svenskarna befästningar vid bron och bestyckade dem
med 6 st. 6-pundiga kanoner; i juli s. å.,
öfverrumplade öfverstelöjtnant Adlersparre midt på dagen
en norsk postering vid Magnor by.        L. W:son M.
        Magnskog. Se Mangskog.
        Ma’gnum bo’num (lat., stor, god), potatissort.
        Ma’gnum conci’lium re’gni. Se Parlament 1.
        Ma’gnus, lat., stor, den store.
        Magnus [magnus; eg. det latinska adj. magnus,
"den store", som ingår i Karl den stores latinska
namnform, Carolus Magnus, och hvilket antagligen
af okunnighet upptogs i Norden som ett af den ryktbare
kejsarens namn], svenska konungar:
        1. Magnus Nilsson. Se Magnus,
danska prinsar 1.
        2. M. Henriksson, son af danske prinsen
Henrik Skatelar och Ingrid Ragnvaldsdotter, som
tillhörde Stenkils ätt, öfverrumplade 1160 konung

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free