- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
599-600

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Makrilltärnan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Malagasser, den infödda befolkningen på Madagaskar. Se
Madagaskar, sp. 394, Málagas(i) och Malagassiska språket.

Malagassiska språket, äfven kalladt madagassiska
l. madegassiska språket
(inhemskt
málagas(i) och mal(a)gasch, eng. malagasy,
fr. malgache l. madécasse, ty. madegassisch),
talas af alla infödda stammar på Madagaskar. Af dess
hittills kända 13 dialekter äro hóva l. <i>ankóva<i/>,
i det inre landet, och därnäst betsimisaraka, på
östra kusten, de viktigaste. I formellt hänseende
eger malagassiskan alla de kännetecken, som utmärka
malajiska språk (se d. o.): saknad af genus, numerus,
deklination och konjugation i vanlig mening; men
fonetiskt skiljer den sig från de flesta af dessa
både genom tillvaron af de bägge ljuden f och sh [S]
och genom flera djupt ingripande fonetiska lagar. Den
obetydliga litteraturen, hvartill uteslutande
hovadialekten användts, består af bibelöversättningar,
religiösa skrifter, några samlingar af folksägner
o.d. – Jfr Freeman och Johns, "Dictionary of the
malagasy language" (eng.-mal. och mal.-eng.; 2 vol.,
Antananarivo, 1835), Marre de Marin, "Grammaire
malgache" (1876), Parker, "Concise grammar of the
malagasy language" (1883), "Le code des Hovas. Peuple
et langue de Madagascar" (s. å.); grammatikor af
Rahidy (1895) och G. Julien (1904); Dahle, "Specimens
of malagasy folklore" (Antan., 1877), Beauregard,
"Anthropologie et philologie" (i "Bulletin de la
Société d’anthropologie de Paris", 1896), Hamy,
"Les races humaines de Madagascar" (i "Revue
scientifioque", 1895).
H.A. (K.F.J.)

Malagavin. Se Málaga 2 och Spanska viner.

Malagueña [-goe’nja], sp. (af Malaga, se d. o.),
spansk dans, identisk med fandango (se d. o.).

Málaháttr, en fornnordisk strof af femledade verser
utan assonans och med allitteration som i fornyrdislag
(se d. o.), hvaraf málaháttr är en
nordisk nybildning, i det en särskild strof utbildat
sig af de femledade verser, som funnos inströdda
bland de fyrledade. Málaháttr, som användes blott
i ett fåtal fornnordiska dikter: i eddadikten
"Atlamal" och delvis i ett par andra eddadikter,
samt i några få skaldedikter, har särskildt studerats
af Th. Wisén (i "Ark. för nordisk filologi", III,
1886) och B. Sjöros ("Málaháttr", Helsingfors 1906).
B-e.

<b>Malajâlam (Malayalam, Malayalim),
"bergsbygd", det inhemska namnet såväl på det
dravidiska språk, som talas på Malabarkusten
(af 6 mill.), som ock egentligen på landet
själft. I Europa nyttjas ordet dock endast i den
förra bemärkelsen. Språkets område i de inhemska
vasallstaterna Travancore och Cochin samt de brittiska
distrikten Malabar och Kanara sträcker sig emellan
västra Ghatskedjan och hafvet, från Trivanderum i
s. till något öfver 20° n. br., där det mötes af
det kring Mangalur talade tuluspråket. Dess öfriga
(östliga) grannar äro de likaledes dravidiska kanara
i n. och tamil i s. Med detta senare språk är också
malajalam närmast släkt – Caldwell är böjd att
anse det som en dotter af tamil – och skiljer sig
därifrån hufvudsakligen i två punkter: lexikaliskt
genom upptagande af
en stor mängd från sanskritstammar deriverade ord,
grammatiskt genom bortkastande af personaländelserna
i verbet och dessas ersättande med föregående
pronominala subjekt, t. ex. i tamil (som i lat. och
grek.) aditt-en, jag slog, aditt-aj, du slog,
aditt-an, han slog, i malajalam (som i sv.) ñan (ni,
avan) adiçu
, jag (du, han) slog. Om den grammatiska
strukturen för öfrigt se Dravida och Tamil. En dialekt
(mappila) talas på de närbelägna öarna Lakkadiverna
och Maldiverna. Malajalam skrifves med eget alfabet,
som härstammar från açoka-inskrifternas (se Indiens
språk och litteratur
, sp. 548). Dessutom användes en
från det arabiska alfabetet härstammande skrift.
– Litteraturen inskränker sig för malajalam, som för
andra nyindiska mindre språk, egentligen till tre
afdelningar: konstpoesi, folkpoesi och "europeisk"
litteratur. Den första består af efterbildningar
från berömda sanskritverk (Mahabharata, Ramayana,
Purana o. a.), den sista af missionslitteratur
och läroböcker. Folkpoesien, episka sånger, patu,
af hvilka den äldsta, Ramacarita, går tillbaka
ett par århundraden före portugisernas ankomst,
är mycket rik, men till vida största delen ännu
blott muntligt bevarad. (Se härom inledningen till
Gunderts ordbok.) – Öfver malajalam finnes en hel
mängd arbeten. Här må nämnas grammatikor af Spring
(1830), Peet (2:a uppl. 1860), Frohmeyer (1889)
samt Gundert, "Grammar of the malayalim language"
(Mangalur, 1868) och "Malayalim-english dictionary"
(Mang. 1872); språkprof i "Zeitschrift der deutschen
morgenländischen gesellschaft", XVI, 1862), Caldwell,
"A comparative grammar of the dravidian languages"
(2:a uppl. 1875), Burnell, "Specimens of south-indian
dialectes" (1873), ordbok af Bailey (1846).
H.A. (K.F.J.)

Mala’jbjörnen, Ursus malayanus, zool. Se Björn.

<b>Mala’jer</i> (malaj. malaju, af oviss betydelse) kallas
i vidsträckt mening den till malajiska rasen (se
d. o.) hörande befolkningen i Indiska arkipelagen
(se färgpl. Asiatiska folk, fig. 19-24) l. de stammar,
som från språklig synpunkt räknas till malajo-javanska
gruppen (se Malajiska språk). Stundom fattas ordet
malajer ännu vidsträcktare, då det inbegriper äfven
den till samma ras hörande befolkningen på Formosa,
Filippinerna och Madagaskar, och någon gång utsträckes
benämningen äfven till polynesierna (se Malajiska
rasen
). I den första bemärkelsen delas malajerna i
följande grupper. 1) Egentliga malajer (se nedan); 2)
Javagruppen: javaner (se Java med fig.), sundaner,
madureser (se Madoera), balistammen (se d. o.); 3)
Sumatragruppen: atjeh (se d. o.), bata
(se d. o.), redsjang, passuma; 4) Celebesgruppen:
bugi, makassarer (se dessa o.) o. a.; 5) Borneogruppen: dajaker (se d. o. med fig.), hvartill
komma, vid en mera utsträckt användning af ordet, 6)
Formosa-stammar, 7) tagala-folken på Filippinerna
(se d. o., sp. 229) samt 8) hova (se d. o.) och de
flesta andra stammar på Madagaskar. Ofta, t. ex. i
fråga om handel och politik, fattas ordet malajer i
mera inskränkt bemärkelse som betecknande endast den
första af de här anförda grupperna. Dessa egentliga
malajer
, som själfva kalla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:28:58 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free