- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
647-648

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

647

Malm-Malmberg

648

Musikföreningens och Filharmoniska
sällskapets konserter m. m.).
U- F-t-

Malm, Otto August, finsk köpman, donator, f. 1838
i Jakobstad, d. där 1898, ärfde efter sin fader,
kommerserådet Petter M., en betydande förmögenhet,
som han skickligt i hög grad förökade. Han erhöll
kommerserådstitel 1881. I sin fädernestad utöfvade
han stort inflytande. M., som tidigare ihågkommit
denna med donationer, skänkte 1885 200,000 mark
till en bibana till Jakobstad. Genom testamente
af 23 nov. 1898 gjorde han storartade donationer:
350,000 mark anslogos för ett kommunalt sjukhus
i Jakobstad och lika mycket för dess underhåll,
äfvensom 300,000 mark att användas för stadens
ändamål (disponeras för stadens förskönande och för
bildningssyften). Den största dispositionen utgjorde
en fond af 2 millioner mark för befrämjande af högre
undervisning, folkbildning, inrättningar för allmänt
väl samt för forskning. Fonden förvaltas af en sig
själf kompletterande nämnd. Medlen ha användts att
understödja skolor, välgörenhetsföreningar, sanatorier
m. m. T. C.

Malm, Ole Olsen, norsk läkare, veterinär,
f. 14 mars 1854 i Stavanger, blef med. kandidat
1880 och var praktiserande läkare till 1887,
då han med statsstipendium reste utomlands för
att studera veterinärmedicin, hvarefter han 1890
blef öfverläkare och 1894 direktör för Norges
civila veterinärväsen och föreståndare för de på
hans initiativ upprättade statsinstitutionerna
veterinärpatologiska laboratoriet och det animala
vaccininstitutet. M. tog 1894 med. doktorsgrad på
afh. Om tuberkulin och var den förste i Skandinavien,
som renodlade tuberkelbaciller och framställde
tuberkulin fabriksmässigt. Han har äfven organiserat
bekämpandet af kreaturstuberkulos och bidragit till
att göra kampen mot tuberkulos hos människor till en
riksangelägenhet i Norge. Han gick äfven i spetsen för
införande af antidifteriserum. Landets veterinärväsen
har under hans administration genomgripande
reformerats. M., en af den frisinnade vänsterns
ledande krafter, var 1906-07 stortings-representant
för hufvudstaden. Han har flitigt lämnat bidrag till
in- och utländska facktidskrifter och impulsivt
deltagit i pressdiskussioneu om vetenskapliga,
sociala och politiska frågor. Han är kvinnosakens
mest bemärkte motståndare i Norge. M. blef
1904 hedersled. af Svenska läkarsällskapet.
K. V. H.

Malm, Pekka. Se Söderhjelm, Verner.

Malma. 1. Socken i Skaraborgs län, Viste härad. 2,869
har. 852 inv. (1911). Annex till Tengene, Skara
stift, Väne kontrakt. – 2. Socken i Västmanlands län,
Åkerbo härad. 3,033 har. 2,352 inv. (1911). M. utgör
ett pastorat i Västerås stift, Köpings kontrakt. –
3. Lilla Malma (se d. o.).

Malmagen, sjö. Se Ljusnan.

Malma–Haggårdens järnväg (sign. M. H. J.), smalspårig
(0,600 m.), 2,1 km. lång järnväg inom Skaraborgs län
mellan Malma hållplats vid Västergötland–Göteborgs
järnväg och Haggården, som eges och trafikeras
af enskild person. Järnvägen öppnades för trafik
15 mars 1910. Vid 1910 års slut uppgick bokförda
byggnadskostnaden till 48,000 kr., hvaraf för
rullande materiel 12,000 kr. Postadressen är Götene.
A. d’A.

Malma hed. Se Malmköping.

Malmaison, La [-mäså’], lustslott med stor park i
franska dep. Seine-et-Oise, omkr. 10 km. v. om Paris,
på vänstra Seinestranden nära staden Rueil. Slottet
beboddes en längre tid af Napoleon och Josefina samt
senare af den sistnämnda ensam, sedan hon blifvit
skild från Napoleon. Efter hennes där timade död
(1814) öfvergick M. till hennes son Eugène, hertig af
Leuchtenberg. 1842 såldes det till drottning Maria
Kristina af Spanien och 1861 till Napoleon III,
blef 1877 enskild egendom, men tillhör sedan 1903
franska staten.
(J. F. N.)

Malmanen, Maunu. Se Creutz, K. M.

Malmberg, Petrus, biskop, f. 1653 i Stora Malms
socken, Södermanland, d. 1710 i Bender, vardt 1672
student i Uppsala, promoverades 1679 till filos,
magister och prästvigdes 1681, anställdes sedermera
som predikant för lifdrabanterna, kallades 1687 till
hofpredikant hos änkedrottningen och utnämndes 1696
till kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. Han
kallades 1704 till Karl XIL:s öfverhofpredikant och
biktfader samt fältsuperintendent, följde sedermera
svenska hufvudhären och blef under dess vistelse
i Sachsen teol. doktor i Wittenberg. 1708 erhöll
han fullmakt som biskop i Västerås, men fortfor
att följa konungen i fält och till Turkiet.
-rn.«

Malmberg, Bror Karl, arkitekt, f. 5 mars 1818 i
Stockholm, d. natten till 26 aug. 1877 i Göteborg,
gjorde sig egentligen bekant genom ritningarna till
Göteborgs nya teater (uppf. 1856- 59) samt genom
restaureringen och tornbyggnaden på Ladugårdslands
(Östermalms) kyrka (1866-68). Kupolen, till
hvilken Scholander 1862 uppgjort ritning, skulle
ändras af M. för ringklockornas uppsättande,
men erhöll slutligen en med det första förslaget
nära öfverensstämmande form genom professor
Haverman. Med anledning af M:s förtjänster om
detta företag slogs en större medalj. Han var då
hofarkitekt. 1869 erhöll han hofintendents titel.
-rn.’

Malmberg, Alexander Teodor, skolman, f. l nov. 1851
i Sundsvall, studerade i Uppsala och (1877-78) vid
École des hautes études i Paris, blef 1877 filos,
doktor i Uppsala, 1878 lektor i franska och engelska
språken vid Härnösands högre allmänna läroverk och
kallades 1903 utan ansökan till lektor i främmande
språk vid Högre lärarinneseminariet. M. gällde i
slutet af 1800-och början af 1900-talet för att vara
en af vårt lands förnämsta språklärare, särskildt i
franska, för hvars vikt och betydelse som läroämne
han tog till orda i Tyska och franska i våra skolor
(i "Skolproblem på dagordningen", 1905) m. m. Bland
hans vetenskapliga och pedagogiska arbeten märkas
Le Passe-temps Michault. Bidrag till kännedomen
om det franska språkbruket i 15:e årh. (1877;
gradualafh.) och Étude sur Brun de la Mon-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free