- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
651-652

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malmesbury ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

651

Malmesbury-Malmköping

652

Malmesbury [ma’msbri], earler af. Se H a r r i s 2
och 3.

Ma’lmesjaur, revir i Skellefteå
öfverjägmästar-distrikt och Norrbottens län, omfattar
af Arvidsjaurs socken: Pite älfs, Abmorälfvens,
Malmes-jaurs, Ljusbäckens och Pilträskbäokens
flodområden och af Arjepluogs socken: kronoparken
vid Pite älf samt inom gränserna för denna
belägna hemmansområden. Reviret är indeladt i 6
bevakningstrakter. Vid slutet af 1910 omfattade dess
allmänna skogar en sammanlagd areal af 247,782 har,
hvaraf 12 st. kronoparker om tillhopa 232,995 har.
M-g.

Malmesliden, kronopark i Arvidsjaurs
socken, Malmesjaurs revir, Norrbottens län,
omfattar enl. Domänstyrelsens beslut 29 april
1902 delar af vissa jämlikt k. brefven 24
okt. 1871 och 20 okt. 1899 till kronopark
afsätta områden. Benämningen fastställdes af
Kammarkollegium 10 juli 1902. Areal 22,700 har.
M-g.

Malmfall, bergsv., ett äldre uttryck för en
samlad malm, eller för de delar af en malm-förande
bergart, i hvilka malmen företrädesvis förekommer.
Th. N-m.*

Malmflöts, miner. Se Malm 1. Malmgr., vid
djurnamn beteckning för Anders Johan Malmgren
(se denne).

Malmgren, Lars August, litteratör, f. 1813 i
Stockholm, d. där 1861, egnade sig en kortare tid
åt skådespelarkonsten vid dåv. Mindre teatern under
Anders Lindebergs direktörskap. M. afgick dock snart
från scenen för att i stället verka som öfversättare
och bearbetare af teaterstycken och romaner samt vann
namn som en af Sveriges flitigaste och skickligaste
teaterlitteratörer. Antalet af hans tolkningar
för scenen (se Dahlgrens "Anteckningar") uppgår
till öfver 160, bland dem många af framstående
författare. Af romaner m. m. öfversatte han
ett femtiotal band. Han redigerade äfven sin
svärfaders, kormästaren J. F. Wikströms, "Svenska
theaterminnen" (1859), en af hufvud-källorna
för kännedomen om äldre svensk skådespelar- och
sångkonst. -rn.*
Malmgren, Anders Johan, finsk naturforskare, f. 21
nov. 1834 i Kajana, d. 14 april 1897 i Helsingfors,
blef student i Helsingfors 1854, magister primus 1860,
filos, doktor 1864, t. f. inspektör för fiskerierna
1865, e. o. professor 1869, fiskeriinspek-tör 1877
och guvernör i Uleåborgs län 1889. M. företog flera
naturvetenskapliga forskningsresor, särskildt i höga
norden, till Hvita hafvet (1856) samt till Spetsbergen
och Finnmarken som deltagare i de tre första svenska
expeditionerna (1861, 1864 och 1868). Hans viktigaste
vetenskapliga arbeten beröra de boreala trakternas
fauna och flora; bland dessa må nämnas: Kritisk
öfversigt af Finlands fiskfauna (1863), Anteckningar
om Spetsbergens fågelfauna (1863-64),

Iakttagelser och anteckningar till Finnmarkens och
Spetsbergens däggdjursfauna (1865) och Bidrag till
.Finnmarkens fiskfauna (1867). M:s förnämsta verk -
äfven de en frukt af hans nordiska forskningsresor -
äro hans arbeten öfver de Nordiska hafsan-nulaterna
(1865) och Om Spetsbergens, Grönlands, Islands
och Skandinaviska halföns hittills kända Annulata
polychaeta (1867). Som fiskeriinspektör utöfvade
M. betydande verksamhet. 1869-70 offentliggjorde
han en värderik samling Handlingar och förordningar
angående Finlands fiskerier (5 häften; senare
tillkom ett,6:e), och 1869 begynte han tillika
utgifvandet af "Tidskrift för fiskerinäring och
agrikultur", som dock snart upphörde af brist på
uppmuntran. F. ö. arbetade M. ifrigt för fiskets
förbättrande och fiskens, särskildt laxfiskens,
fredande, för värdefulla fiskslags utplan-tering i de
finska vattnen, för grundläggande af fiskeriföreningar
m. m. M. anlitades ofta af regeringen vid
särskilda kommittéer (bl. a. skolkommittén 1879).
O. M. R. (L-e.)

Malmgäng. Se Malm 1.

Malmgärd. 1. Egendom, belägen på någon af Stockholms
malmar. Se Malm. - 2. Egendom i Perno socken,
Nyland, består af Malmgårds berustade säteri och
Tetoms säterirusthåll jämte 20 augmentshemman om
tills. 97/24 mtl. Egendomarna tillhörde släkten Teet
från medeltiden till 1600-talet, då de förvärfvades
af släkten Creutz, i hvars ego de nu äro. Det ståtliga
slottet är efter ritningar af F. A. Sjöström upp-fördt
1885 i modern holländsk renässans. Vid M. egde 24
febr. 1808 en liten träffning rum mellan finska och
ryska trupper. Historik öfver M. har utgifvits af
J. Hedengren (1898). 2. T. C.

Malmköping, köping i Lilla Malma socken,
Yillåttinge härad, Södermanlands län, vid Mellersta
Södermanlands järnväg (Stålboga-Skebo-kvarn), på den
rullstensås, som från Strömsholm går-genom Tumbo,
Husby-Rekarne m. fl. socknar, och vid kanten af
Södermanlands regementes öf-ningsfält Malmahed. Areal
omkr. 18,3 har. 802 inv. (1911). Taxeringsvärde
884,600 kr. (1911), hvaraf 108,300 kr. å
bevillningsfria. Köpingen är regelbundet byggd
vid stora landsvägen mellan Nyköping och norra
Södermanland, med gator och torg på sandåsen,
har tingshus (Villåttinge härads), postkontor,
gästgifvargård, apotek,’ läkarstation, sjukstuga,
afdelningskontor af Södermanlands ensk. bank,
Villåttinge härads sparbank (sedan 1854), hotell, 25
handtverkare med 14 arbetare och upp-gifven inkomst af
18,700 kr., 4 fabriker (sågverk och snickerifabriker)
med 19 arb. och 50,000 kr. tillverkningsvärde
(1909) samt 11 handlande med 16 biträden och en
inkomst af omkr. 27,000 kr. (1910). Där finnas
ock småskollärarinneseminarium, högre folkskola,
som underhålles af köpingen med bidrag af stat och
landsting, samt slöjdskola. Äfven sockenkyrkan ligger
inom köpingen. M. anlades enl. k. br. 5 nov. 1784 på
det Södermanlands regemente tillhöriga Malma rusthålls
egor som friköping, i det dess inbyggare fingo njuta
20 års skattefrihet samt drifva all slags handtering,
fabrik eller handtverk utan band af handelsreglementen
och skråordningar; däremot kunde ingen jord lämnas
utom hvad som kräfdes till tomter för husbyggnader,
gator och torg samt kålgårdar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free