- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
667-668

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malmström ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de olika växtdelar, på hvilka de vistas.
Ett 30-tal arter har träffats i Sverige.
G. A-z.

Malmö, Sveriges tredje stad, säte för landshöf-dingen
öfver Malmöhus län (sedan 1719), ligger i Skåne, på
en fruktbar slätt vid Öresund invid södra stranden
af Lommabukten (se den till art. hörande färglagda
kartan). Dess utsträckning från gränsen vid Burlöfs
socken i ö. till gränsen för Limhamns köping i
v. utgör i rak linje 9,2 km. samt från hamninloppet i
n. till sydligaste punkten vid V. Skräflinge socken i
s. 7,39 km. Efter V. Skräflinge sockens införlifning
vid 1911 års början utgör stadens areal 2,977 har,
före inkorporeringen 1,902 har. Taxeringsvärdet
å fastigheter var 1911 223,898,500 kr., hvaraf
5,621,000 kr. å jordbruksfastighet (200,000 kr. å
statens) och 22,292,500 kr. å bevillningsfria
fastigheter (4,805,000 kr. å statens). Stadens
jordar äro satta till 59,407 mtl, hvaraf 14,313 mtl
i V. Skräflinge. Folkmängden, som 1774 var endast
2,031 pers., ökades ganska långsamt till 1850-talet,
men har sedan växt snabbare och uppgick 1860 till
17,965, 1880 till 37,412, 1890 till 47,024, 1900
till 60,857 och 1910 till 88,156 pers., inberäknad
befolkningen i V. Skräflinge (4,783 pers.). Genom
Limhamns inkorporering, som anses vara snart
förestående, vinner staden i areal öfver 1,000 har
och i folkmängd öfver 9,000. Staden indelas i 13
olika områden: Gamla staden, omfattande området inom
kanalerna (71 kvarter); östra förstaden, upptagande
dels inom stadsplanen 32 kvarter och dels ett icke
planlagdt område, hvartill höra Kirsebergsstaden
och Kirsebergsvången; Mellersta förstaden, omfattande
dels ett planlagdt område, 20 kvarter, och dels ett
icke planlagdt område; Rörsjöstaden, 26 kv.; Södra
förstaden, 64 kv.; Södervärn, upptagande dels inom
stadsplanen 15 kv., dels ett icke planlagdt område;
Möllevången, 33 kv.; Pildammsstaden, upptagande dels
inom stadsplanen 5 kv. och dels ett icke planlagdt
område; Slottsstaden, 15 kv., och ett icke planlagdt
område; Västra förstaden, ännu ej planlagd; Sofielund,
med 43 utlagda och 38 ej utlagda kv., öfriga delen
af "Västra Skräflinge socken samt Hamnområdet,
uppdeladt i östra hamnområdet, nyhamnsområdet och
västra hamnområdet, tills. 107 kvarter. Gamla staden,
det äldsta stadsområdet, utvidgades åt s. och ö. efter
1805, sedan K. M:t 11 sept. s. å. gifvit befallning,
att de gamla fästningsverken skulle raseras och
den forna fästningsgrafven igenfyllas samt en ny
stadsgraf - nuv. Park-, Södra förstads-, Rörsjö-
och östra förstadskanalerna - upptagas. Den har
ett ålderdomligt utseende genom sina i allmänhet
trånga, krokiga gator, oregelbundna byggnadslinjer
och här och där korsvirkes- och stenhus af äldre
byggnadsstil. Centrum för hela staden utgör Stora
torget, som anlades 1532-46, sedan man raserat
helgeandsklostrets byggnader och
kyrkogård, och rådhuset fick sitt nuv. utseende
1864-69. År 1867 igenfyllde man den gamla ö. om
den forna högvakten belägna, 1582 i sammanhang med
stadans äldsta vattenledning från Pildammen anlagda
vattenreservoaren ("vattenkonsten"). 28 juni 1896
aftäcktes å torgets midt Karl X Gustafs af Börjeson
modellerade ryttarstaty (se Karl, sp. 960). Vid
Stora torget ligga några af stadens förnämsta
byggnader: på östra sidan det vackra rådhuset (se
pl., fig. 2; uppfördt 1546, ombyggdt af Zettervall
1864-69), med sin ståtliga Knutssal (fig. 4) och
sina till största delen i landstingssalen upphängda
konunga- och fursteporträtt från äldre tider,
och Teschska palatset (med apoteket Lejonet),
på norra sidan landshöfdingresidenset (fig. 5;
byggdt 1729-30), där Karl XV afled 18 sept. 1872,
Månsson-Rothsteins femvåningshus och hotell
Kramer, på västra frimurarlogernas byggnader
samt på södra Oddfellow-ordens f. d. byggnad,
Skånska handelsbankens samt firman Ev. Larsens
ståtliga byggnader. Från torgets sydöstra hörn utgår
stadens viktigaste handelsgata, Södergatan, med
eleganta butiker och ståtliga byggnader, hvaribland
några från äldre tider, såsom Flensburgska huset
(från 1500-talet). I hörnet af Baltzarsgatan
(ö. om Södergatan) och Kalendegatan ligger ett
litet korsvirkeshus, märkligt som bostad 1539-75
åt Malmöreformatorn Claus Mortensen. Södergatan
slutar i s. vid Gustaf Adolfs torg, anlagdt
1806-07 å en del af de raserade fästningsverkens
område. Yid torget ligga bl. a. hotell Stadt
Hamburg och Stora teatern, katolska församlingens
kyrka (Vår frälsares kyrka, byggd 1871 -72) och
Valhallapalatset. Torgets västra sida begränsas af
gamla begrafningsplatsen, i n. v. fortsatt af den
1869-70 anlagda Kungsparken (konung Oskars park),
med restaurationspaviljong. Denna mästerligt utförda
parkanläggning, som sedan hösten 1911 prydes af
A. A. Ebbes bronsfigur "Solrosen", förbindes i
n. genom en träbro med Slottsparken (se nedan). Från
Stortorget leda tre gator till Norra Vallgatan,
som begränsas i n. af en kanalsträcka: Västra
hamnkanalen, Järnvägshamnen och östra hamnkanalen,
samt vackra alléer och planteringar. Yid Vallgatan
ligga försäkringsbolaget Skånes granitpalats, Savoy
hotell, Järnvägshotellet och telegrafverkets byggnad,
hotell Continental samt längst i ö. stadens äldsta
saluhall (1900) vid Drottningtorget. På väg från
Stortorget till Norra Vallgatan passeras stadens
längsta gata, i äldre tider "den länge Adelgade", nu
Västergatan, Adelgatan och Östergatan, den sistnämnda
fortsatt österut af östra Tullgatan samt på andra
sidan östra förstadsbron af östra Förstadsgatan
och Lundavägen. I hörnet af Västergatan och Frans
Suellsgatan ligger det s. k. Jörgen Kocks hus (fig. 7;
byggdt i midten af 1400-talet af Mariaklostret i
Sorö samt egdt och bebodt 1522-56 af den bekante
borgmästaren Jörgen Kock). I hörnet af Adel- och
Kansligatorna ligger Ulfeldska gården, som 1658
köptes af rikshofmästaren Korfitz Ulfeld och sedan,
indragen till svenska staten, beboddes af de svenske
generalguvernörerna t. o. m. 1719 samt af landshöfding
K. G. Hårdh 1719-28, var sockerfabrik 1775-1836 och
sedan 1860-talet är hotell ("Tunneln"). Byggnadens
källarvåning, den äldsta i staden (från 1319), är 32
m. lång och 6,2 m. bred.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 12 02:30:46 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free