- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
669-670

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malmström ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Öfver de östra hvalfven uppfördes 1519 det
nuv. åt gatan gafveltinnade höga stenhuset, som
under konungamötet 1524 lär ha bebotts af Fredrik
I. Öfver de öfriga källarhvalfven uppfördes 1582 den
nuv. tvåvåningsbyggnaden med dess höga gatutrappa
och prydliga gårdsportal af kritsten. I husets andra
våning har stadsbiblioteket f. n. sina lokaler
jämte läsesal. Vid Adel- och Östergatorna ligga
Malmö sparbank, riksbankens afdelningskontor,
sparbanken Bikupan och med fasad åt Bruksgatan
Skandinaviska kredita.-b. (förr Skånes ensk. bank). I
närheten ligga stadens äldsta och största tempel,
S:t Petri kyrka (fig. 6; från 1300-talet, byggd
i ren spetsbågsstil samt näst domkyrkan i Lund
den största i södra Sverige ; restaurerad senast
1904–06) och, längre österut, Caroli kyrka, byggd
1879–80 efter centralsystemet, i st. f. en äldre,
rifven kyrka med samma namn. Västergatan fortsattes
mot v. af Slottsbron öfver yttre slottsgrafven in
på fängelsernas område (Citadellet), genom den inre
slottsgrafven deladt i ett yttre och ett inre. På
det yttre ligga länscellfängelset (byggdt 1854–55), å
f. d. bastionen Carolus en större verkstadsbyggnad med
bostäder för fångbevakningen, å f. d. bastionen Baner
(i n. v.) bostadsbyggnad för direktören m. fl. samt
å f. d. bastionen Stenbock (i s. v.) den stora
holländska väderkvarnen Slottsmöllan. Inom det inre
fängelseområdet ligger straffängelset, hvaraf den
nuv. norra, tre våningar höga hufvudbyggnaden – det
gamla Malmöhus (fig. 9) med sitt intressanta portparti
– samt de två norra tornen jämte slottsvallarna utgöra
kvarlefvorna från äldre tider; straffängelsets östra,
södra och västra längor uppfördes efter slottsbranden
4 sept. 1870. Slottet började byggas 1434 af Erik af
Pommern, som i sammanhang med strandmurens anläggande
uppförde den s. k. Myntergården, hvilken, utan att
vara någon verklig fästning, dock utgjorde en del af
fästningsverket. Fredrik I började 1530 befästa den,
men arbetena voro ej afslutade, då grefvefejden bröt
ut och borgarna nedrefvo byggnaden (1534). Slottet
återuppbyggdes 1537–40 af Kristian III i större
skala och kallades nu Malmöhus. Där residerade
1554–59 tronföljaren, sedermera konung Fredrik
II, hvilken där höll Maria Stuarts tredje gemål,
earlen af Bothwell, fången (1567–73). Under danska
tiden beboddes slottet af länsmannen i Malmöhus län,
omfattande Oxie, Ingelstads och Järrestads härader,
och under svenska tiden af slottskommendanterna och
åtskilliga af de skånske guvernörerna. Det användes
ock till förvaring af politiska fångar, bland
hvilka må nämnas Jörgen Krabbe och Anjalamannen
K. G. Armfeldt, som dog där 1792. Från gamla
staden kommer man öfver Södra förstadsbron
(förr Davidshallsbron) till Södra förstaden och
Regementsgatan, hvilken förbi realläroverket,
den 1894–99 anlagda vackra Slottsparken och Museet
(invigdt 1901), fortsätter till Fridhems villastad
och villastaden Bellevue. Inom Södra förstaden och
närliggande stadsdelar ligga bl. a. Kronprinsens
husarregementes kaserner (fig. 11; invigda 1897),
idrottsplatsen, S:t Johanneskyrkan, flera sjukhus,
Pildammarnas vattenverk, förlustelsestället Folkets
park (med byst af Ax. Danielsson), Betelkyrkan och
en saluhall (öppnad 1907). Rörsjöstaden, som ligger
ö. om Södra förstaden och började
bebyggas 1875–76, är den modernast och regelbundnast
bebyggda stadsdelen, genomskuren af de breda
Drottning-, Kungs- och Föreningsgatorna. Där ligga
bl. a. högre allmänna läroverket, brandstationen,
S:t Pauli kyrka och folkbadet. Inom mellersta
förstaden ligga bl. a. Betaniakapellet, Synagogan
(invigd 1903), nya begrafningsplatsen (invigd 1870),
nyaste begrafningsplatsen (invigd 1890 och 1904),
mosaiska begrafningsplatsen (sedan 1873), elektriska
spårvägsstallarna och gasverket. Stadsdelen Sofielund
ligger s. om Södra förstaden.

Styrelse och förvaltning. Enligt k. br. 21
okt. 1910, som trädde i kraft 1911, består
magistraten af 1 borgmästare och 5 rådmän, alla
lagfarna. Rådhusrätten består af borgmästaren och
rådmännen, hvarjämte vid rådhusrätten äro anställda
1 magistratssekreterare, tillika notarius publicus,
samt (1912) 6 stadsnotarier, extra stadsnotarier
enligt stat och 1 rådhusaktuarie, samtliga
lagfarna. Under magistraten lyda kronouppbörds-
och mantalskontoret, stadsarkivet (öppnadt 1903,
under en stadsarkivarie), stadsfogdekontoret
samt auktionskammaren. Poliskammaren består af 1
polismästare och 1 polissekreterare, polisbetjäningen,
som arbetar på 3 afdelningar, af 4 kommissarier samt
188 öfverkonstaplar och konstaplar. Polisdomstolen
består af 1 polisdomare och 1 polisnotarie. –
Kommunalstyrelsen utgöres af 54 i 3 valkretsar för
4 år valda stadsfullmäktige. Under dem sortera
drätselkammaren (enl. regl. af 20 nov. 1885
bestående af 10 medl. och 4 suppleanter)
samt en mängd styrelser för skilda verk och
inrättningar. Stadens inkomster 1911 utgjorde
kr. 5,891,723,82, dess utgifter kr. 9,067,639,28,
den kyrkliga kommunens inkomster kr. 63,174,40 och
utgifter 324,098,41. Stadens tillgångar och fordringar
uppgingo vid 1910 års slut till kr. 49,315,200,50,
dess skulder och förbindelser till 43,386,945,90. För
1912 bestämdes utdebiteringen till kr. 6,73 per
bevillningskrona. Utom den rent kommunala verksamheten
lämnar kommunen understöd åt sociala anordningar:
arbetsstuga, idrottsplats, skollofskolonier,
friluftsmusik, Svenska stadsförbundet,
Nykterhetsförbundet, Östra småbarnsskolan,
biblioteks- och föreläsningsverksamhet, barnkrubbor,
barnhem, föreningen för friluftslekar, sjuk-
och begrafningskassor, stadens museum, Sydsvenska
filharmoniska föreningen, musikkonservatorium,
symfoniorkester, simsällskapet, döfstumföreningen
Svenske, Föreningen för nödställda ogifta mödrar och
deras barn, observatoriet i Slottsparken m. m. –
Stadsfullmäktige utse 2 representanter i Första
kammaren, och staden väljer, i 10 valdistrikt,
3 ledamöter i Andra kammaren.

Kyrkliga förhållanden. Staden omfattar 6
stadsförsamlingar (med inom parentes angifvet
invånarantal vid 1911 års slut): S:t Petri (14,389),
Caroli (16,880), S:t Pauli (24,633), S:t Johannes
(28,172), Garnisonsförsamlingen (654) och
V. Skräflinge (4,991). Från 1319, då S:t Petri kyrka
grundlades, omfattade S:t Petri förs. hela staden;
1693 tillkom Caroli l. Tyska församlingen (hvars
kyrka uppfördes 1686-1693), till hvilken från början
hörde endast i staden boende tyskar (tysk gudstjänst
upphörde på 1860-talet). 1812 uppdelades staden i
två territoriella församlingar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:43 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free