- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
687-688

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malmöhus revir ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

687

Malope-Malplacerad

688

Malope L., bot., ett släkte af enåriga örter, hörande
till fam. Malvacece, afd. Malopece, af hvilken 3
arter förekomma i Medelhafsområdet. De ensamim, stora
och vackra blommorna äro försedda med ett trebladigt
ytterfoder, bladen äro hela eller flikade. M. trifida
från Algeriet med röda eller hvita blommor är en
allmänt bekant prydnadsväxt i våra trädgårdar.
G- L-m-

Malorossija [malarå’ss-], ry., Lill-Ryssland (se
d. o.).

Maloro’ssy, Malorossi j a;n e [mala-], ry. Se
Lillryssarna.

Malory [mä/bri], sir Thomas, engelsk prosaförfattare
på 1400-talet; om hans lefnad vet man mycket
litet. Hans dödsår anses ligga mellan 1471 och
1485. Jämte sir John Maundeville var han den förste
af riddarståndet i England, som egnade sig åt
skriftställarverksamhet. Efter en del franska källor
samt med användande af den engelska allittererande
dikten "Morte Arture" skref han sitt berömda prosaverk
Le Morte (d’)Arthur, som anses ha varit fullbordadt
1469 eller 1470. Det behandlar olika sagor om konung
Arthur och hans ädla riddare af det runda bordet,
utmärker sig för en sällsam och på samma gång klar,
enkel och naiv stil, ett mystiskt känslolif och
ett af innerlig värme prägladt förhärligande af
riddar-tidens ideal och har med rätta kallats ett
juvelskrin af medeltida sagoprakt. I flera afseenden
är boken icke typisk vare sig för sin egen eller
för någon annan tid, och härpå beror i viss mån
dess odödlighet. M:s verk utgafs 1485 af William
Caxton och räddades sannolikt härigenom undan
förgängelsen. Denna upplaga, det allra viktigaste
af Caxtons tryck, är en betydelsefull länk mellan
medeltida och modern berättarkonst. Särskildt viktig
blef "Le Morte d’Arthur" genom sitt inflytande
på den engelska prosastilens utveckling. Detta
arbete var under flera århundraden en gärna läst
bok och har påverkat bl. a. Milton, Walter Scott,
Tennyson - som därur hämtat stoffet till "Idylls of
the King" -, William Morris, Swin-burne och Matthew
Arnold. Bästa uppl. af 0. Sommer (3 bd, 1889-91).
E. B-n.

Maiot [-la], Hector Henri, fransk romanförfattare,
f. 1830 nära Kouen, d. 1907 i Paris, vann stor
framgång med sin berättelse-trilogi Les victimes
d’amour (Les amants, 1859; Les époux, 1865; Les
enfants, 1866). Bland hans följande romaner må
nämnas Un curé de province (1872), L’auberge du
monde (1875-76), Sans jamille (1878, prisbelönt af
Franska akad.; "Utkastad i verlden", 1879 och 1907),
En famille (1893, "Ändtligen hemma", 1894) och Le
sang bleu. M. afhandlar i sina romaner tidsfrågorna
i liberal anda och med för den stora publiken bland
medelklassen af passad realism.

Malou [malö], J u l e s, belgisk klerikal politiker,
f. 1810, d. 1886, vald till deputerad 1841 och
"ministre d’état" sedan 1870, var juli 1845-
aug. 1847 samt dec. 1871-juni 1878 och juni- okt. 1884
finansminister, under de sistnämnda perioderna tillika
konseljpresident. Dessemellan var han en af högerns
ledare i folkrepresentationen. M:s, och jämte honom
hans ministärs, afgång i okt. 1884 var väsentligen
en följd af mycket häftiga demonstrationer, som egde
rum i Belgiens större

städer med anledning af en utfärdad klerikal skollag.
Jfr De Trannoy, "J. M. 1810-70" (1905).

Malouinerna [-oinerna; fr. Hes Malouines]. Se
Falklandsöarna.

Malpighj [-pi’gi], M a reell o, italiensk läkare
och naturforskare, f. 10 mars 1628 i Crevalcuore
vid Bologna, d. 29 nov. 1694 i Rom, verkade som
professor i medicin hufvudsakligen i Bologna, men
någon tid äfven i Pisa och Messina samt blef 1691
lifmedikus hos påfven Innocentius XII i Rom. M. var
en af de noggrannaste iakttagarna och genialaste
författarna inom naturhistorien och medicinen före
Linné. Han är jämte N. Grew den förste, som meddelat
mikroskopiska undersökningar af djurens och växternas
cellväfnader. Inom anatomi och fysiologi gjorde
han så viktiga upptäckter, att han kan betraktas
som dessa vetenskapers grundläggare. 1671 framlade
M. (samtidigt med Grews likartade upptäckter)
ett arbete öfver växtanatomien med planscher
inför Royal society i London, som utgaf detsamma
under titeln Anatome plantarum (I, 1675, II, 1679,
sedermera starkt tillökade upplagor). M. skildrar
här byggnaden af växternas ved och bark, blommans
delar och deras missbildningar, fröets organisation,
det rufvade hönsäggets utvecklingsförlopp m. m. och
är den förste, som framhållit de gröna bladen
som näringsorgan. M. upptäckte bl. a. hårrörs-
1. kapil-larkärlen. Efter honom äro bl. a. de
"malpighiska kropparna" i mjälten och i njurarna samt
det "malpighiska lagret" i huden uppkallade. Bland M:s
skrifter må utom de ofvannämnda anföras De pulmonibus
(1661). Hans Opera utgåfvos i London 1687 och hans
Opera posthuma 1697, senare tillökade under titeln
Opera medica et anatomica varia (Venezia, 1734).
R. T-dt. C. Lmn.

Malpighiäceae, bot., familj af omkr. 500 träd eller
buskar, oftast lianer, hörande till ser. Gera-niales,
med vanligen motsatta, enkla och helbräddade blad
med stipler och ofta med glandier. Blommorna äro
ofta stora och vackra, fodret ofta med nektarier,
kronbladen med klo. Frukten är en klyffrukt,
mera sällan nöt eller stenfrukt. Mal-pighiacéerna
tillhöra till största delen Amerikas tropiska
trakter. De innehålla vanligen garfämnen, och
många hithörande arter begagnas i hemlandet som
läkemedel. Stenfrukterna af Byrsonima-arterna
äro ätliga, med sötsyrlig smak, och kallas Barbad
os-körsbär. O. T. S. (O. L-m.)

Malpighiska kropparna [-pigi-], anat. Se Mjälten
och Njurarna.

Malpighiska kärlen [-pigi-]. Se Insekter, sp. 712.

Malpighiska lagret [-pigi-]. Se Läder, sp. 166.

Mal pinta’do, med. Se Mal de los pintos.

Malplacerad (fr. mal placé), ställd på orätt plats;
illa (på olämpligt ställe eller vid olämpligt
tillfälle) använd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:22 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free