- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
689-690

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malmöhus revir ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

689

Malplaquet-Malt

690

Malplaquet [-plakä], by i franska dep. Nord,
16 km. s. v. om belgiska staden Möns, var
skådeplats för det blodiga slag, i hvilket
de förenade tysk-engelsk-holländska arméerna
(90,000 man) under prins Eugen och Marlborough
11 sept. 1709 besegrade den 80,000 man starka
franska armén under Villars. Segerns enda
följd blef intagandet af Möns. Se Sautai,
"La bataille de M., d’aprés les correspondants
du duc de Maine å 1’armée de Flandre" (1904).
(J. F. N.)

Malproper [-pråper; fr. malpropre’], osnygg. Jfr
Proper.

MålshåttakvseÖi, isl., "ordspråksdikten". Se Bjarne
Kolbeinsson. Dikten är utgifven af Th. Möbius
i "Zeitschrift fiir deutsche philo-logie"
(Ergänzungsb., 1874), Vigfiisson i "Corpus poeticum
boreale" (1883), Th. Wisén i "Carmina norroena"
(1886) och F. Jonsson i "Småstykker udg. af
Samf. t. udg. af gammel nord. litt.", n:r 12 (1889).
B-e.

Malsläktet, Silurus, zool., tillhör den i varmare
länders färskvatten mycket utbredda fiskfamiljen
Siluridce. Den enda i Europa lefvande arten, S.

Målen (Silurus glanis).

glanis, målen 1. Donauvelsen (se fig.), är till sitt
utseende så egendomlig, att den icke kan förväxlas
med någon annan af våra fiskarter. Hufvudet är
stort, bredt och tillplattadt, med stor munöppning,
som omges af sex skäggtömmar, två större och
fyra mindre. Kroppen är bakåt hoptryckt från
sidorna. Fisken har liten ryggfena och ganska lång
analfena. Till färgen är målen ofvan mer eller
mindre mörkt olivgrön, undertill hvitaktig. Fjäll
saknas. Längden kan gå till mer än 4 m. och vikten
till 200-250 kg., ehuru så stora exemplar numera
ytterst sällan erhållas. Målen har i Europa en östlig
utbredning. I Storbritannien, Frankrike och Italien
samt på Pyreneiska halfön saknas den, äfvensom i Rhens
och Wesers vattenområden (är där åtminstone ytterst
sällsynt). I nordöstra och sydöstra Tyskland, Ungern
och på Balkanhalfön ända ned till Konstantinopel är
den icke synnerligen sällsynt samt går äfven ut i
Frisches haff och någon gång i Östersjön ända till
danska kusten, där den en gång (enl. Kröyer) fångats
vid Kjöge. Eljest förekommer den numera icke i Danmark
och saknas h. o. h. i Norge. I Sverige förekommer
målen nordligast upp i Mälaren och Hjälmaren samt
f. ö. uti åtskilliga sjöar i Södermanland och norra
Östergötland, Emmåns vattenområde i Kalmar län samt
i några sjöar i nordöstra Skåne. Den är i Sverige
öfverallt på dessa ställen tämligen sällsynt samt
fångas blott tillfälligtvis och då vanligen endast i
smärre exemplar; dock veta äldre personer att berätta
om stora exemplar, som fordom fångats, enligt uppgift
af inemot ett skeppunds vikt. Målen är en

glupsk roffisk, som lefver nedgräfd bland dyn på
bottnen. Köttet af de yngre målarna skall vara ganska
ätbart, ehuru mycket fett. Hos äldre är det groft
och tranigt. Målen förekommer äfven i Svarta och
Kaspiska hafven samt skall i det senare vara föremål
för fiske för vinnande af husbloss, som beredes af
dess simblåsa. Från malfisket i Kaspiska hafvet
skall utföras för omkr. 315,000 rubel årligen af
sådant husbloss, hvilket dock anses dåligt och vida
underlägset det, som beredes af stören. Jfr D a r r
m a l e n. R. L.*

Malsta, socken i Stockholms län, Lyhundra härad. 1,577
har. 307 inv. (1911). Annex till Lohärad, Uppsala
stift, Lyhundra kontrakt.

Malstanäs, herresäte i Forsa socken, Södermanlands
län, vid sjön Uren, utgör med Malsta 4 mtl, 513
har, tax.-v. 90,000 kr. (1910). Det har tillhört
medlemmar af flera adliga släkter och tillhör nu
hofstallmästaren G. Tamm, som jämväl eger l mtl
Orresta 1. Årsta (tax.-v. 82,400 kr.) i Flens socken.
\Vbg.

Malstatt-Burbach, förr stad i preussiska
reg.-omr. Trier, vid Saar, 38,554 inv. (1905),
förenades 1909 med Saarbriicken och S:t Johann till
storstaden Saarbriicken (se d. o.).

Malström, Tidvattensström, en våldsam hvirfvelrörelse
i vattnet i trånga sund, framkallad af ebb
och flod. Föremål, som kommit in i en sådan
vattenhvirfvel, dragas mot dess midt och sugas där
ned under vattenytan. Dessa hvirfvel-strömmar uppnå
ibland mycket stor hastighet och kunna bli farliga för
seglare, obekanta med de lokala förhållandena. Exempel
på malströmmar äro bl. a. Saltströmmen i Saltenfjord
utanför Bodö i Norge, den s. k. Sumbö-malströmmen
vid sydöstra spetsen af den till Färöarna
hörande Suderön samt i synnerhet Moskenströmmen,
som vanligen rätt och slätt kallas Malströmmen,
mellan Lofoten och Vserö på Norges västkust. Den
uppkommer därigenom, att under flodtiden en stor
vattenmassa intränger söderifrån i Vestfjorden och
där hopar sig samt icke hinner bortrinna genom
de smala sunden mellan öarna, till följd hvaraf
en stark återgående ström mot s. framkallas. I
rännan mellan Va3rö och Moskenesö träffar denna
ström tillsammans med den norrut gående floden,
och genom dessa parallella och motsatta strömmars
samverkan uppstår en hvirfvelrörelse. Allteftersom
floden tilltager, drager sig den sydliga strömmen
mot s. v., v., n. v. och slutligen mot n. Under
ebbtiden uppstår på liknande sätt en kretsrörelse
i motsatt led från n. genom v. till s. Äfven de
redan under forntiden bekanta Scylla och Cha-rybdis
i Messinasundet äro tidvattensströmmar. Scylla är
strömmen intill italienska kusten vid sundets trängsta
ställe, och Charybdis uppstår utanför Messinas
hamn. Tidvattensströmmarna i Messinasundet uppnå
en hastighet af 1,5 till 3,5, någon gång 5 m. per
sekund. Se S. Arrhenius, "Lehr-buch der kosmischen
physik" (1903). D. S-t.

Malt, korn, som fått gro och sedan blifvit
tor-kadt. Malt beredes i bryggerier och brännerier på
det sätt, att korn blötes i vatten och lämnas i högar,
som tid efter annan omskyfflas. Härunder gror kornet
och utsänder rottrådar (s. k. malt-groddar). Sedan
detta skett, torkas kornet vid lägre eller högre
temperatur, allteftersom det skall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free