Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klarning, hvarefter den klara maltinfusionen, eller
maltextraktet, afdunstas i vakuumpannor vid en värme
af högst + 50° C. (för att hindra "vid-bränning" af
kvarvarande rester af proteinämnen). Maltextraktet
har svartbrun färg samt tjockare siraps fasthet och
starkt söt smak, hvilken jämte lukten erinrar om den
af inkokt brun sirap, eller s. k. "knäck". Detta
preparat begagnar man i synnerhet för barn eller
svaga personer i afsikt att förbättra näringen
genom att erbjuda dem en delvis redan digererad
föda, äfvensom för patienter med bröståkommor
o. s. v. Verkan af maltextrakt i detta afseende
förnöjes genom tillsats af diverse preparat. Det
s. k. maltextrakt med järn är vanligast försatt med 2
proc. järnoxidpyrofos-fat jämte ammoniumcitrat. Bland
andra dylika maltextraktpreparat må nämnas maltextrakt
med kalk, med tillsats af l proc. kalciumhypo-fosfit,
vid "engelska sjukan"; maltextr. med kinin, med
8,25 proc. kininsulfat; maltextr. med järn och
kinin, innehållande 0,5 proc. kinin-ferricitrat;
maltextr. med pepsin, hvartill satts l proc. pepsin
och litet saltsyra, vid magsjukdomar; maltextr. med
(50 proc.) fisklefverolja o. s. v. Man ger
maltextraktet teskeds- eller desertskedvis 3-4
gånger om dagen vid eller emellan måltiderna. Man
kan taga det ensamt eller blandadt med öl, porter,
vin, mjölk o. s. v. - I tidningarna utpuffades förr
ofta ett maltextrakt af J. Hoff i Berlin, hvilket
vanligen utgafs som ett "sundhetsöl" och bestod
af vanlig ölvört med tillblandning af socker eller
sirap, glycerin, något litet cedroolja och växtslem
(af altérot), för att drycken måtte bli simmigare,
samt af stjärnanis, koriander och "paradiskorn" för
smakens förbättring. Detta "Johann Hoffs malzextrakt"
var visserligen användbart som ett slags öl, men hörde
till humbugsmedicinen, därför att dess pris var flera
gånger (enl. Wittstein 6 ggr) högre än dess verkliga
värde. - M a 11-extraktkarameller begagnades förr af
allmänheten som "lenande" i strup- och lungkatarrer.
O. T. S. (C. G. S.). Maltgroddar. Se Fodermedel,
sp. 701- 702, och Mal t.
Malthus [mä’lth9s], Thomas Robert, engelsk
nationalekonom, f. 14 febr. 1766 i grefsk. Surrey,
d. 29 dec. 1834 i Bath, kom 1784 till Jesus-college
i Cambridge, blef 1788 graduerad och 1797 fellow där
samt mottog s. å. prästerlig ordination och tillika
vården om en liten församling i sin hembygd. 1805
anställdes han som professor i historia och
politisk ekonomi vid Ostindiska kompaniets college i
Hailey-bury (grefsk. Hert-ford), hvilken befattning
han innehade till sin död. - Med anledning af den
erfarenhet om fattigdomens utbredning, hvilken han
som präst erhöll, och som en gensaga mot de starkt
optimistiska åsikter ang. möj-
ligheten af en förbättring i det mänskliga samhällets
tillstånd, hvilka uttalats af Godwin, Condorcet
m. fl. författare af den rousseauska riktningen, utgaf
M. An essay ön the principle oj population (1798;
anonymt). Med denna skrift åsyftade han att bevisa,
att fattigdomens onda, hvilket vid denna tid snabbt
tilltog jämsides med den industriella utvecklingen
i England, berodde icke på samhällets organisation,
utan på en alltför stark folkökning. Till stöd
härför anförde han, att alla varelser ha en naturlig
benägenhet att föröka sig i hastigare grad, än som
motsvaras af tillgången på näringsmedel, samt att
den härigenom uppkomna trängseln och öfvertaligheten
städse åtföljas utaf förstöring af lif, i det att
en viss jämvikt mellan individer och underhållsmedel
aldrig kan i längden öfverskridas. Denna lag gäller
för allt lefvande på vår jord, således äfven för
människan, ehuru med de modifikationer, som följa
af hennes högre natur. Den ofrånkomliga jämvikten
inom en befolkning åvägabringas sålunda icke blott
genom elände och död, utan äfven genom fruktan för
elände och däraf föranledda laster och brott. Till
samlande af ytterligare historiskt och statistiskt
bevisningsmaterial i befolkningsfrågan besökte
M. därefter norra Europas stater samt, under den genom
freden i Amiens (1802) uppkomna korta europeiska
vapen-hvilan, Schweiz och Frankrike, hvarefter han
utgaf en mycket tillökad och väsentligen omarbetad
upplaga af sin uppseendeväckande och från flera håll
anfallna bok (2 dlr, 1803, med utsatt författarnamn;
6:e uppl., den sista af författaren själf utg.,
1826). M:s åsikter om folkökningen äro där utbildade
till system. Kardinalpunkten, den s. k. Malthus’ lag,
innehåller, att folkökningen, om den finge försiggå
utan alla hinder, skulle tilltaga i geometrisk
progression, d. v. s. så, att sedan folkmängden vid
slutet af en viss period - M. ansåg sig böra sätta
denna till 25 år - blifvit dubbelt så stor, som den
var vid periodens början, den sedermera vid nästa
lika långa tidrymds slut skulle befinnas ytterligare
fördubblad o. s. v. i oändlighet, hvaremot i redan
odlade länder den fortgående ökningen af näringsmedel
förr eller senare måste aftaga, bi. a. i följd af
lagen om det aftagande utbytet i fråga om jordens
afkastning, och i alla händelser icke vore att
påräkna annat än på sin höjd i aritmetisk progression,
d. v. s. så, att samma tillskott uppkomme under en
följande period som det, hvilket visat sig under en
föregående lika lång tidrymd. Till följd af denna
grundskillnad emellan folkmängdens och näringsmedleris
tendenser att tillväxa anser M., att öfverbefolkning
och absolut näringsbrist ständigt skulle förekomma,
därest ej vissa hinder för folkökningen funnes. Dessa
hinder äro dels positiva sådana, d. v. s. alla de
företeelser, som föröda eller förkorta mänskligt
lif, dels preventiva, d. v. s. sådana, som motverka
uppkomsten af mänskligt lif. Han hänför vidare alla
dessa hinder till tre slag: återhållsamhet, last
och nöd. Och som de två senare företeelserna böra så
mycket som möjligt aflägsnas ur världen, uppmanar han
dess mer till återhållsamhetens karaktärsbildande dygd
i form af försenade äktenskap samt till stärkande af
känslan af föräldraansvar. Denna M:s befolkningslära,
rättare lära om folkökningen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
