- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
707-708

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maltzahn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

707

Mamertinska fängelset-Mammaea

708

hjälp hos romarna, och på sådant sätt blefvo de
mamertinska stridigheterna närmaste anledningen
till utbrottet (264 f. Kr.) af det första puniska
kriget. Konsuln Appius Claudius besegrade såväl Hieron
som kartagerna, och Messana kom till följd däraf i
romarnas händer, men benämningen Civilas mamertina
(Mamertinska staten) kvarstod dock länge vid sidan
af det äldre namnet. A. M. A.

Mamertinska fängelset (lat. Ca’rcer mamertmus,
ett namn, som måhända uppkommit först under
medeltiden) var det äldsta och ända till senare
tider det enda fängelset i forntidens Rom. Man
kommer numera dit genom en ingång under kyrkan
S. Giuseppe de’ falegnami vid Via Marforio på
Capitoliums sista sluttning mot Forum. Det är
beläget öfver en urgammal brunn (tullianum) och
förskrifver sig enligt sägnen från Servius Tul-lius’
tid. Måhända har tullianum urspr, varit en graf af
samma slag som de grekiska kupolgrafvarna i Mykenai,
Tiryns, Orchomenos m. fl. ställen. Åtminstone är
konstruktionssättet detsamma. Fängelset består sålunda
af två delar. Den öfre, till hvilken tvifvelsutan
flera andra fängelserum voro anslutna, har enligt en
inskrift blifvit restaurerad omkr. tiden för Kristi
födelse. Den nedre delen, till hvilken man kunde
komma endast genom en öppning i taket, är 6 m. lång,
3 m. bred och 2 m. hög. I denna rysliga fängelsehåla
aflifvades bl. a. Jugurtha, Catilinas medbrottslingar
och Vercingetorix. Det finnes en källa, i hvilken
den helige Petrus, som förvarades här, skulle ha döpt
sina fångvaktare. Fängelset blef därför på 1400-talet
invigdt till kyrka (S. Pietro in Carcere), och ofvanpå
denna byggde snickarna (falegnami) sin skråkyrka,
helgad åt timmermannen Josef. J- C.

Mamertinus, Claudius, en af de s. k. latinske
panegyrikerna (i 4:e årh.), blef efter sin gynnare
kejsar Julianus’ död Italiens prefekt under Valens
och Valentinianus. Han är författare till ett ännu
i behåll varande tacksägelsetal af l jan. 362 till
kejsar Julianus, som gjort M. till konsul. Två andra
ännu bevarade panegyriska tal, riktade till kejsar
Maximianus (286-305), tillskrifvas en äldre M. Andra
anse, att en viss Eumenius är deras författare.
J- C.

Mame’stra bra’ssicae, zool. Se K å l f l y e t.

Mamey [-me’j], bot. Se Mammea.

Mamiäni de’ISa Rovere [-råvere], Terenzio, grefve,
italiensk statsman, filosof och skald, f. 1799 i
Pesaro, d. 1885 i Rom, deltog som en af de främste
i 1831 års revolutionära rörelser, efter hvilkas
kufvande han hölls 3 månader i fängelse och förvistes
från Kyrkostaten. Han bosatte sig då i Paris, hvarest
han skref filosofiska arbeten och dikter samt verkade
för sitt folks nationella väckelse. Återkommen
på grund af Pius IX:s amnestiförklaring af 1846,
var han under den händelserika våren 1848 i Rom
en af folkpartiets mest framskjutna män. Han
kallades 4 maj s. å. till inrikesminister och
konseljpresident, men afgick redan i slutet af
juli. Han begaf sig då till Turin och stiftade
med V. Gioberti (se d. o.) samfundet för Italiens
enhet. Sedan Rossi mördats 15 nov. s. å., kallades
M. till utrikesminister i Rom, men drog sig tillbaka
vid proklamerandet af republiken och flyttade efter
reaktionens seger till Genua, hvarest han stiftade
en filosofisk akademi. Vald

till sardinsk deputerad 1856, understödde han Cavours
politik och var 1860-61 sardinsk undervisningsminister
samt 1865-67 sändebud i Bern. Sedermera vardt
han italiensk senator och vice president i
högsta undervisningsrådet. I sin filosofiska
spekulation utgick M. från Gioberti och närmade sig
i kunskapsläran Rosmini, men sökte komma ifrån bådas
halft skolastiska ståndpunkt genom att ansluta sig
till Cartesius. Den inhemskt italienska filosofi,
som M. i likhet med de två förstnämnde sökte skapa,
utgör emellertid en föga själfständig blandning af
kriticism, uppenbarelse-tro och poetiska element. I
alla händelser stod han främst bland samtida
italienska tänkare, och hans skrifter, särskildt
de statsrättsliga, erbjuda mycket af intresse. Här
må nämnas Del rinnova-mento della fdosofia antica
in Italia (1834; 2:a uppl. 1836), Del papato nei
tre ultimi secoli (1851), Scritti politici (1853),
D’un nuovo diritto europeo (1859), Gonjessioni di un
metafisico (1865), Teorica della religione e dello
stato (1868), Gom-pendio e sintesi della propria
filosofia (1876; en sammanfattning af hans system),
La religione del avvenire (1880), Filosofia della
realtå (s. å.) och Delle questioni sociali (1882). M:s
skönlitterära verksamhet finnes publicerad i Poesie
(ny uppl. 1849), Prose letterarie (1867), Novelle,
favole e narrazioni edite ed inedite (1883) och Poesie
e prose scelte (1886). Af författarens dikter utmärka
sig i synnerhet de idylliska. M. uppsatte 1870 och
redigerade till sin död tidskr. "Filosofia delle
scuole italiane" (sedermera fortsatt under titeln
"Rivista italiana di filosofia"), där hans lärjunge
L. Ferri skrifvit en monografi öfver honom (1886)^
Jfr Gaspari, ’/Vita di M." (1887). (H. N.)

Mami’ll (lat. mamVlla, dim. af ma’mma, modersbröst),
bröstvårta; napp.

Mamilläre, lat. Se Dräkt, sp. 928.

Mamilläria (M a m m il la r i a) Haw., bot.,
växtsläkte af fam. Cactacece (se d. o. och fig. 5
å pl. till samma art.) med omkr. 300 arter, till
största delen förekommande i Mexico på de torra
högslätterna. Stammen är kort och tjock, rundad,
äggformig eller något utdragen, cylindrisk,
öfverallt besatt med spiralformigt ordnade,
tagg-bärande vårtor af något växlande form hos
olika arter. Blommorna komma fram mellan vårtorna.
O. T. S. (G. L-m.) .

Mamin, Dmitrij Narkisovitj, rysk författare,
f. 1852, har under märket Mamin-S i b i r j a k
gjort sig känd som novellistisk skildrare af lifvet i
västra Sibirien. Hans förnämsta romaner äro Gornoje
gnjezdo (Bergnästet, 1884), Zoloto (Guld, 1892) och
Vesennija grozy (Vår-stormar, 1893). Hans Uralskie
razskazy finnes i svensk öfv. af R. Lindquist
("Från Ural", 1904). Dessutom har han skrifvit
en mängd sagor och historier om och för barn.
A-d J.

Mamin-Sibirja^. Se Mamin, D. N.

Mamlöker (af arab. mamluk, slaf). Se Egypten,
sp. 1487.

Mamlukgrafvarna. Se Byggnadskonsten, sp. 729 och
fig. å pl. IX, samt Kairo, sp. 562 och fig. 6 å pl.

Ma’mma, grek. och lat., modersbröst; kvinnobröst. Se
Bröstkörtel och Könsorgan, sp. 647.

Mammäca, Julia, dotter till Julia Moesa, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:22 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free