- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
861-862

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marathi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Aulard, "L’éloquence parlementaire pendant la revolution
française", II (1886). S. B.

Marathi. Se Ariska språk, sp. 1466, Dravida,
sp. 836, Indiens språk och litteratur, sp. 547,
samt Marattiska språket.

Marathon (grek. Magadwr, lat. Marathon}, forngrekisk
ort i östra delen af landskapet Attika n. ö. om Aten,
är ryktbart genom den världshistoriskt betydelsefulla
seger, som atenarna under Miltiades’ befäl 490
f. Kr. tillkämpade sig där öfver den mångdubbelt
talrikare persiska här,

illustration placeholder
Slätten vid Marathon.

som under Datis och Artafernes landstigit på
Attikas kust. Vid pass 10 km. i längd sträcker sig
utmed den i bukter inskurna kusten en bred, delvis
sumpig strandslätt. På denna slätt hade perserna
uppslagit sitt läger, och vid stranden låg den
persiska flottan. Mot s. sammantränges slätten
(se fig.) emellan hafvet och berget Brilettos’
(Pentelikons) östliga utsprång, dock så, att en
tämligen bred strandremsa lämnar en bekväm väg
kring bergets fot och sedan i västlig riktning till
det inre af landet. Det var där Miltiades - sedan
hans nio medfältherrar frivilligt åt honom ensam
afstått öfverbefälet -, skickligt begagnande sig af
terrängens fördelar, trädde fienden till mötes och
efter hårdnackad strid vann en seger, som för den
gången räddade Greklands frihet. På södra delen af
Marathonslätten reser sig en jordkulle af tämligen
betydligt omfång och vid pass 12 m. hög. Denna
betecknas af ortens befolkning som "grafhögen"
och har länge ansetts vara just den grafkulle,
som uppkastades öfver de i striden för fosterlandet
fallne hjältarna. I de något längre mot n. v. synliga
spillrorna af en forntida solid marmorbyggnad har man
trott sig återfinna lämningarna af det på slagfältet
uppförda segertecknet af hvit marmor och den åt
Miltiades egnade ärestoden. - Litt.: Leake, "The
topography of Athens" (1841), Bursian, "Geographie
von Griechenland" (1862-72), Grundy, "The great
persian war" (1891), och Munros uppsats i "Journal
of hellenic studies" (1899). Om utgräfningarna
i grafhögen se "Archaiologik’on de’ltion" (1891).
A. M. A.

Marathonisi. Se Gythion.

Marathonisiviken 1. Lakoniska viken (äfven
Kolokythiaviken), den mellersta af de tre hafsvikar,
som från s. skära in i Peloponnesos.

Marathos, stad. Se Amrit.

Maratonlöpning, en vid Olympiska spelen i Aten 1896 utlyst löpning
från Marathon, en blomstrande by med omkr. 800 inv.,
till Aten, alltså samma distans, 42 km. 167 m.,
som enligt legenden antikens segerbudbärare löpte,
då han för atenarna förkunnade grekernas seger vid
Marathon, men därvid föll död ned af ansträngningen.
Täflingen har sedermera under detta namn vid alla
de moderna Olympiska spelen ingått som täfling
på precis samma distans. I Amerika ha på de
sista tio åren hållits otaliga maratonlöpningar.
1898 hölls den första maratonlöpningen i
Danmark, hvarvid 15 danskar, 6 norrmän och 3
svenskar deltogo, och i Sverige hölls den
första maratonlöpningen 9 juli 1899. De tider,
som uppnåtts vid de Olympiska maratonlöpningarna,
äro följande: Aten 1896, Louis, Grekland,
2 t. 55 m. 20 s., Paris 1900, Teato,
Frankrike, 2 t. 59 m., S:t Louis 1904, Hicks, Amerika,
3 t. 28 m. 53 s., Aten 1906, Sherring, Canada,
2 t. 51 m. 23 3/5 s., London 1908, Hayes, Amerika,
2 t. 55 m. 18 2/5 s. (Dorando 2 t. 54 m. 46 2/5 s.).
E. B-ll.

Maratra, furste af. Se Cordoba, sp. 721.

Maratta, Carlo. Se Maratti.

Maratter 1. Mahratter (inhemsk form marätha,
af sanskr. maharastra, "det stora konungariket"),
urspr, namn på ett ariskt folk i nordvästra Deccan,
kallas numera utan hänsyn till ursprunglig rasolikhet
alla hinduer (i religiös och social mening), som
tala marattiska språket. Både i fysiskt och socialt
hänseende dela sig maratterna i två strängt skilda
klasser: brahmanerna och den till de lägre kasterna
hörande jordbrukande befolkningen. De förre ega i
framstående grad alla de fysiska och intellektuella
företräden, som utmärka denna berömda kast, och
särskildt anses konkanast, d. v. s. de ifrån området
Konkan (se d. o.) härstammande marattbrahmanerna,
med rätta som de ypperste representanterna af äkta
ariska inder. De jordbrukande maratterna bilda
ännu mer i yttre än i inre afseenden en motsats
till brahmanerna och häntyda med sin mörkare hy,
grofva fula drag och undermåliga kroppslängd på stor
uppblandning med främmande raser. Mellan dessa bägge
klasser står i socialt hänseende den rika feodaladeln,
som själf kallar sig mahrattarajputer och därmed gör
anspråk på hög rang inom det hinduiska kastväsendet,
men i de flesta fall är utgången från de dels till
cudra hörande, dels icke-ariska bönderna. Alla klasser
äro mycket begifna på religiösa fester. Den förnämsta



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 12 02:30:46 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free