- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
953-954

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maribo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Cavaignacs styrelse och intog därefter en fientlig
hållning till Napoleons politik. 1849 ratades han
vid valen till lagstiftande nationalförsamlingen,
men hade 1863-69 säte i lagstiftande kåren.

Marie pseudonym. Se Meyn, Antoinette.

Marie Amelie Se Ludvig, franska
konungar 19, sp. 1254 och 1256.

Marie-Antoinette fransk drottning.
Se Maria, franska furstinnor 6.

Marie bebådelsedag. Se Jungfru Marie bebådelsedag.

Marie bebådelses systrar. Se Annunciater 3.

Marieberg. 1. Kronoegendom i Stockholm, Kungsholms
församling, vid Mälaren. Tomten donerades
till riksrådet Bengt Skytte (d. 1683), som lät
bebygga den. På 1750-talet tillhörde den
kapten-mekanikus Triewalds änka, men såldes
då till ett bolag, som där 1758 under
"médecin-dentisten" Ehrenreichs (se d. o.) ledning
anlade en fabrik för tillverkning af fajans och
porslin. Fabriken nedbrann 1759, men tack
vare Ehrenreichs energi bildades ett nytt
bolag, och redan 1760 kunde fajanstillverkningen
återupptagas i den nu af sten uppförda nya
fabriksbyggnaden.

Mariebergs porslinsfabriks märke.

Affärerna gingo emellertid
dåligt för bolaget. 1766 afgick Ehrenreich från
direktörskapet för detsamma, och 1782 inköptes
M. af egarna till Rörstrands porslinsfabrik,
E. M. Nordenstolpes arfvingar, som 1788 nedlade
fajanstillverkningen och uthyrde egendomen
till kattuntryckeri samt till kasern åt under
kriget hitkomna ryska fångar. 1796 såldes
M. till Stockholms stad, som öfverlät det till
dåv. kapten-mekanikus K. Appelqvist, hvilken där
anlade en mekanisk spinnmaskin och ditflyttade
styckgjuteriet, sedan han 1799 fått fullmakt att vara
metallstyckgjutare. Styckgjuteriet fortsattes och
inlöstes jämte M. 1811 af kronan. 1817 ditflyttades
den af K. von Gardell grundlagda läroanstalten för
utbildning af artilleri-officerare, hvilken sedermera
under benämningarna Högre artilleriläroverket,
Krigshögskolan samt Artilleri- och ingenjörhögskolan
var förlagd på M., tills den 1884 flyttades till
Artillerigården. 1885 förlades den nyupprättade
Trängbataljonen, sedermera Svea trängkår, till
M., där kasernbyggnad m. m. härför uppförts,
och då denna trupp 1907 förflyttades till sitt
då nyuppförda kasernetablissemang invid Örebro,
blef Fälttelegrafkåren förlagd i det för densamma
något utvidgade Mariebergsetablissemanget. -
Sedan 1876 finnes vid M. en afdelning af
ammunitionsfabriken (se d. o.), som efterträdde
den förut där förlagda Fyrverkarkåren
(se Fyrverkare). Ang. porslinsfabriken vid M., jfr Fajans,
sp. 1285 och fig. 3, samt fig. i art. Krämkopp;
se vidare G. H. Stråle, "Mariebergs historia och
tillverkningar 1758-1788" (1880). - 2. Fideikommiss
i Grödinge socken, Stockholms län, 12 5/6 mtl, med en
areal af 2,106 har (hvaraf 579 har åker), tax. till
352,000 kr. (1910), samt kvarn, tax. till 6,000 kr. På
1680-talet kom M. i .släkten Wattrangs ego och gjordes
jämte Sandomar m. fl. egendomar till fideikommiss af
lagmannen Karl Wattrang. Vid arfskiftet 1827 efter
dennes sonson kom M. till frih. K. R. Rudbeck och
innehas nu (1912) af frih. Klas R. Thuresson Rudbeck.
1. L. W:sonM. 2. Wbg.

Mariebergsugnar, konstind. Se Kakelugn, sp. 578.

Marie besökelsedag. Se Jungfru Marie besökelsedag.

Mariebo. Se Maribo.

Marieborg. Se Haga, sp. 1013.

Marieby, socken i Jämtlands län, Refsunds och Näs
tingslag. 4,353 har. 614 inv. (1911). Annex till
Brunflo, Härnösands stift, Jämtlands östra kontrakt.

Marie bär, bot. Se Jungfrubär.

Mariedal, herresäte i Ofva socken, Skaraborgs län, 5
mtl, tax. till 304,800 kr., samt kvarn och tegelbruk,
tax. till 8,000 kr. (1911). Stället är ståtligt
bebyggdt med en stor hufvudbyggnad af sten i två

Manbyggnaden på Mariedal.

våningar, uppförd efter ritningar af Jean de la
Vallée af grefve M. G. De la Gardie, efter hvars
gemål godset uppkallades. Efter reduktionen tillhörde
det medlemmar af släkten Lillie, riksrådet grefve
M. J. De la Gardie samt dennes måg kanslipresidenten
Klas Ekeblad till Stola, hvars dotter förde det till
sin man grefve K. G. Piper, hvarefter det egdes af
dennes sondotter, gift med grefve Hugo D. Hamilton,
samt köptes 1888 af grefve N. G. A. Sparre,
som grundligt restaurerade slottsbyggnaden. Wbg.

Marie de France, Frankrikes äldsta kända författarinna,
var född i Frankrike, men lefde i England på
Henrik II:s tid 1154-89. Hennes
berömmelse hvilar framför allt på de lais (se
Lai) hon författat. 12 dylika bevarade dikter
tillskrifvas henne, hvilka tillhöra pärlorna af
medeltidslitteraturen, men troligen ha de varit
flera. De äro skrifna i normandisk dialekt på
8-stafviga, parvis rimmade verser; innehållet är
sentimentalt erotiskt och prägladt af den höfviska
diktningens anda. Dessutom har hon från latinet
öfversatt en legend om skärselden, L’espurgatoire
saint Patrice
, och Ysopet ("Lille Aisopos"), en
fabelsamling, som går tillbaka till den latinska
fabclsamlingen Romulus. Hennes skrifter äro senast
utgifna af K. Warnke i "Bibliotheca normannica", bd III
och VI. Jfr Bedier, "Lais de Marie de France" (1891).
J.M.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:54 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free