Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marieklocka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
general J. E. Johnston, hvilken 2 juli måste draga sig
tillbaka mot Atalanta.
1–2. (J. F. N.)
Mariette [-ä’t], Pierre Jean, fransk konstkännare,
f. 1694 i Paris, d. 1774, son till en framstående
kopparstickare, gjorde studieresor i Tyskland
och Italien samt fick i uppdrag att ordna
kejs. kopparstickssamlingen i Wien. Han köpte
sig 1750 en syssla som k. sekreterare och
kanslikontrollör. Efter M:s död skingrades
hans samling af 1,400 handteckningar och 1,500
kopparstick. Han utgaf flera skrifter, som ännu
åtnjuta anseende, bl. a. Déscriptton sommaire
des dessins des plus grands maitres d’Italie,
des Pays-Bas et de France, du cabinet de M. Crozat
(1741), Recueil d’estampes o. s. v. (2 bd, 1729-42)
och Traité historique des pierres gravées du cabinet
du roi (2 bd, 1750).
Mariette [-ä’t], Auguste Édouard, fransk egyptolog och
fornforskare, f. 11 febr. 1821 i Bou-logne-sur-mer,
d. i jan. 1881 i Bulak, tjänstgjorde 1841-48 som
lärare vid Boulognes skola, samtidigt sysslande med
smärre litterära och vetenskapliga företag. De senare,
som i början berörde den klassiska arkeologien,
fingo snart egyptologien till mål. En med inskrifter
smyckad mumiekista, som fanns utställd i Boulognes
rådhus, fängslade tillfälligtvis M:s uppmärksamhet
och förde honom till undersökningar, som hade till
.följd, att han beslöt på allvar egna sig åt studiet
af den egyptiska forntiden. 1848 kom han till Paris
och antogs där inom kort till tjänsteman vid Louvres
egyptiska fornsakssamling. 1850 anlände M. till
Alexandria med statsunderstöd i ändamål att i de
egyptiska klostren studera och om möjligt förvärfva
koptiska och syriska handskrifter. Underhandlingarna
därom drogo ut på tiden, hvadan M., hellre än att
vara sysslolös, nyttjade sin tvungna vistelse i Kairo
till att studera omgifningarna af denna stad. Besöken
i det gamla Memfis’ nekropol, som voro förenade med
gräfningar, ledde honom till en upptäckt, som blef af
den största betydelse såväl för hans egen framtid som
för egyptologien. Han lyckades nämligen återfinna
det af Strabon beskrifna Serapeum vid Memfis,
och nu blef det icke längre fråga om att fullfölja
missionens ursprungliga ändamål. Kostnaderna för
den storartade utgräfnin-gen af Serapeum bestredos i
väsentlig mån af franska staten, och i slutet af 1852
var Serapeum fullständigt undersökt. 1853 upptäckte
M. (med understöd af hertig de Luynes) sfinxens vid
Gise gamla tempel. 1854-58 var han som "conserva-teur
adjoint" vid Louvre sysselsatt med att ordna den
väldiga fornsakssamling, hvilken som en frukt af
hans gräfningar kommit franska nationalgalleriet
till godo. 1858 begaf han sig åter till Egypten,
dit Frankrikes vän Said pascha kallat honom. Åt
M. anförtroddes högsta ledningen och anordningen af
de storartade gräfningar, som denne furste önskade
låta verkställa öfver hela Egypten. Planen till ett
museum, ämnadt till förvaringsrum för de upp-gräfda
fornsakerna, utkastades, och tomt anskaffades för
samlingarnas provisoriska uppställning i Bulak,
Kairos hamnstad. Sin återstående lefnad kan M. sägas
ha tillbragt hufvudsakligen i Egypten, där han på
olika punkter af landet företog gräfningar, stundom
utan framgång, men dock alltid i öfverensstämmelse
med en på förhand uppgjord plan. Hans stoft hvilar i
Bulakmuseets trädgård, där en präktig vård, hvartill
medlen anskaffats genom offentlig subskription,
bevarar hans minne. Äfven hans fädernestad
har rest honom en stod. M. var bl. a. led. af
Franska institutet och fick titel af pascha. -. De
förnämsta af M. delvis eller fullständigt uppgräfda
fornegyptiska minnesmärkena eller ruinsamlingarna
- näst Serapeum, hvilket räknas som på en gång
hans vackraste fynd och en af de mest storartade
arkeologiska upptäckterna i vår tid - äro templen i
Edfu, i Dendera, i Aby-dos, åtskilliga af det gamla
Tebes helgedomar, särskildt de i Medinet Habu och
Deir-el-Baheri, en stor del af det forna Memfis’
nu kända grafvar vid Sakkara och Gise samt det
forna Tanis (Sån). En mängd af smärre fornlämningar,
steler, likkistor, statyer, figuriner, prydnads- och
hus-gerådssaker, papyrer o. s. v., bragtes äfven vid
dessa gräfningar i dagen och bildade huf-vudstommen
i det af M. grundlagda storartade egyptiska museet
i Kairo. Som forskare uträttade M. långt mindre än
som upptäckare, och likväl efterlämnade han ett högst
betydande litterärt bagage, bestående hufvudsakligen
af undersökningar i egyptisk arkeologi samt väldiga
publikationer af inskrifter och bilder, hämtade från
de ruincentra han genom gräfning gjort tillgängliga
för forskningen. M:s hufvudverk äro Le Serapeum
de Memphis (1857-82), hvars utgifning afslutats
af G. Maspero, Abydos (3 bd, 1870-80), Dendera
(6 bd, 1870-76), Karnak (1875), Deir-el-Baheri
(1877) och Les papyrus égyptiens du Musée de
Boulaq (3 bd, 1871-77). Hans efterlämnade papper
ha inköpts af franska staten, med hvars understöd
de till större eller mindre del torde komma att
utgifvas. Hittills har jämte forts, af "Serapeum"
utkommit Les Mastabas de V anden empire (1882-86).
K. P.*
Mariettes [-riä’t]. Se Marionett.
Marifjæren, turiststation i inre Sogn, Norge, vid
Lysterfjordens förgrening Gaupnefjorden i Hafslo
härad, Nordre Bergenhus amt. Stället, som har ett
utomordentligt vackert läge i ett idylliskt, frodigt
landskap, bildar utgångspunkt för exkursioner
till Jostedalen, dit en god väg leder. Det
har post-, telegraf- och rikstelefonstation
och anhaltstation för ångbåtar.
K. V. H.
Marigliano [-riljānå], stad i italienska
prov. Caserta (Kampanien), 6 km. v. om Nola. 5,108
inv. (1901; som kommun 12,491 inv.).
Marignac [-rinja’k], Jean Charles, schweizisk
kemist, f. 1817 i Geneve, d. där 1894, var
professor i kemi vid universitetet där, en af
1800-talets mera framstående kemister, känd
genom ett stort antal viktiga arbeten inom den
oorganiska kemiens område. M. utförde en mängd
noggranna atomviktsbestämningar och kristallografiska
undersökningar samt bidrog betydligt till kännedomen
om flera sällsynta grundämnen, tillhörande tantal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
