- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
977-978

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marignano ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i land som med undantag för stationsingenjör
äfven ombord å fartyg; tjänstgöringen i land är
förlagd till öfverstyrelsen (Marinförvaltningen)
och flottans stationer (varf); ombord omfattar
den de göromål, som enligt gällande reglemente
åligga stabs- och fartygsingenjör. Personalen
utnämnes af K. M:t dels genom förordnande tills
vidare (bland dem marinöfverdirektören), dels
(såsom marindirektörer och mariningenjörer) medelst
fullmakt. Marinöfverdirektören är personalchef för
kåren, såväl stam som reserv, och samtidigt chef för
Marinförvaltningens (se d. o.) ingenjörafdelning. Som
chef för hvardera af flottans stationers
personal af kåren tjänstgör en chefsingenjör -
marindirektör af 1:a eller 2:a graden -, samtidigt
chef för ingenjördepartementet vid resp. varf (se
Varfsdepartement). För utbildning till mariningenjör
af 2:a graden antagas mariningenjörselever. Dessa,
som bl. a. böra antingen ha förklarats flyttade
till högsta ringen af realgymnasium eller aflagt
studentexamen från sådant, antagas af chefen
för Sjöförsvarsdepartementet efter förslag af en
kommission med marinöfverdirektören som ordf. De
utbildas två därpå följande somrar på 1:a klass
pansarbåt eller pansarkryssare. Bland dem, som
uppfyllt uppställda fordringar, antagas högst 3
till mariningenjörsaspiranter, som därefter undergå
utbildning dels vid Tekniska högskolan, dels mellan
studieåren som arbetare vid lämplig mekanisk verkstad
och flottans varf samt ombord på torpedfartyg. Högst
2 aspiranter, som uppfyllt uppställda fordringar,
antagas till mariningenjörsstipendiater; dessa skola
för sin utbildning under två år ha anställning dels
som arbetare, dels som ritare vid lämpliga in- eller
utländska verkstäder eller varf. Efter afslutandet af
nämnda anställning förordnas stipendiat till extra
mariningenjör
, hvilken efter 2 års tjänstgöring i
denna egenskap är berättigad att söka anställning
som mariningenjör af 2:a graden i stammen;
vinnes ej omedelbart nyss nämnd anställning, sker
utnämning till mariningenjör af 2:a graden i flottans
reserv. För anställning som stations-, torped-, min-
och elektroingenjör äro fordringarna delvis andra.
S.

Mariningenjörsaspirant. Se Mariningenjörkåren.

Mariningenjörselev. Se Mariningenjörkåren.

Mariningenjörstaten, förv., var en af flottans stater
med åliggande att ombesörja byggnad och underhåll af
flottans fartyg, maskinerier, kranar, hus, dockor,
kajer, broar, vägar m. m. Den bildades genom k. br. 24
sept. och 17 dec. 1867 hufvudsakligen af en del
af de officerare, som tillhörde Flottans tekniska
befälspersonal - Flottans maskinistofficerstat
(se Maskinistofficerare), Flottans konstruktionskår
(se d. o.) och Flottans mekaniska kår (se d. o.) -,
men var en civil stat. Instruktioner för denna stat
utfärdades 17 dec. 1867; staten var från början
knappt tillmätt, och på grund dels häraf, dels
af materielens tillväxt ökades densamma vid flera
tillfällen samt undergick mindre omorganisationer;
då den 1906 uppgick i Mariningenjörkåren (se d. o.),
bestod den af: öfverdirektör och chef, direktörer,
ingenjörer, extra ingenjörer, byggmästare, min- och
torpedingenjörer, sammanlagdt 25 beställningar; staten
hade en reserv, i hvilken ännu finnes en
beställningshafvare.
S.

Mariningenjörsstipendiat. Se Mariningenjörkåren.

Marinintendent, Marinintendentsaspirant och
Marinintendentselev. Se Marinintendenturkåren.

Marinintendentskola. Se Marinintendenturkåren.

Marinintendenturkåren bildades genom 1903 års riksdags
beslut. Kåren, som är civilmilitär, består af en
marinöfverintendent och chef, förste marinintendenter,
marinintendenter af 1:a och 2:a graden samt
marinunderintendenter; till kåren räknas dessutom
marinintendentsaspiranter och marinintendentselever
samt vid flottans stationer anställda auditörer, vice
auditörer, väblar och vaktmästare samt advokatfiskalen
vid flottans station i Karlskrona; kåren har äfven
en reserv. Kårens intendenturpersonal, omfattande
71 beställningar enligt (1912) gällande stat, är
skyldig att tjänstgöra vid flottan och kustartilleriet
såväl i land som ombord å fartyg i de befattningar,
hvartill den kommenderas; personalens tjänstgöring
omfattar i land såväl verklig intendenturtjänst
som ock kameral- och kanslitjänst samt ombord de
göromål, som enligt gällande reglemente åligga stabs-
och fartygsintendenter. Marinintendenter af olika
grader, auditörer och advokatfiskal utnämnas af
K. M:t. Marinöfverintendenten är personalchef för
kåren och samtidigt chef för Marinförvaltningens (se
d. o.) intendentafdelning. Som chef för hvardera af
flottans stationers personal af marinintendenturkåren
tjänstgör en chefsintendent. Intendenturpersonalen
rekryteras genom antagning och utbildning af
marinintendentselever. Dessa, som bl. a. skola
ha aflagt studentexamen, antagas af chefen för
Sjöförsvarsdepartementet efter förslag af en
kommission med marinöfverintendenten som ordf. Efter
genomgången ettårig utbildningskurs antagas lämpliga
elever till marinintendentsaspiranter och utbildas
i en särskildt anordnad marinintendentskola till
marinintendenter, för stamanställning under 2 år,
för anställning i reserven under 1 år.

Före Marinintendenturkårens uppsättning fylldes
dess uppgifter af Flottans civilstat, hvilken
leder sitt ursprung från tiden för anläggningen
af Karlskrona örlogsstation, d. v. s. 1680-talet;
stationernas förvaltning öfvertogs nämligen då af
de lokala myndigheterna, efter att förut ha varit
anförtrodd (före 1634) åt riksskattmästaren med
biträde af kammarråd och kamrerare, efter nämnda
år åt Amiralitetskollegium. Flottans civilstat
undergick därefter många förändringar; den sista
för densamma gällande staten fastställdes 1874 och
upptog stationsintendenter, sekreterare, kamrerare,
regementsskrifvare, kammarförvanter, revisorer,
förvaltare vid olika förråd och anstalter, kassörer,
bokhållare, kammarskrifvare, e. o. kammarskrifvare,
auditörer, v. auditörer, advokatfiskal, väblar
och vaktmästare. För anställning som tjänsteman
fordrades under senare tid afgångsexamen från högre
elementarläroverk samt vid å någon af stationerna
undergånget förhör ådagalagd nöjaktig insikt i
erforderliga delar af gällande reglemente för
flottan; för anställning som sekreterare hos
stationsbefälhafvare, advokatfiskal och auditör
fordrades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free