- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1059-1060

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mars ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1059

Marschalk von Ostheim-Marschall von Bicberstein

1060

hufvudmassa, d. v. s. till marschbevakning,
afde-lade styrkan (avant-, arriärgarde o. s. v.),
som vid en kolonn af alla truppslag är sammansatt
af dem alla, men hvari kavalleri vanligen ingår
i stor mängd. Därefter följer något infanteri,
så större delen af artilleriet, så återstoden
af infanteriet, ingenjör- och sjukvårdstrupper,
så det kavalleri, som icke kunnat finna användning
framför kolonnen (alla afdelningar med handhästar,
förbinderi-, verktygs- och ammunitionsvagnar, den
s. k. stridsträngen), så på något afstånd truppernas
träng, den s. k. bagageträngen, och slutligen på ännu
längre afstånd den stora trängen. Hela kolonnen
intar följaktligen ett ganska betydligt djup,
marschdjup (kolonndjup), hvilket betingas af den
marschformering, som trupperna inneha, af de afstånd,
som lämnas mellan afdelningarna, af årstiden och
väderleken, af vägens bredd, lutning och beskaffenhet,
truppens marschförmåga, marschdisciplin och tillstånd
m. fl. omständigheter. Ju större marschdjupet är, dess
längre tid åtgår, innan kolonnen hinner marschera
upp och insättas i striden. En arméfördelning
på 12 bataljoner infanteri och omkr. 40 kanoner
intar under gynnsamma omständigheter, oberäknadt
afstånden för marsch-bevakningen, ett marschdjup
af 12 km. för truppkolonnen med stridsträng och
af minst 40 km., då all träng och erforderliga
afstånd medtagas i räkningen. - Marschhastigheten
är af synnerligt inflytande på marschen och beror
af samma förhållanden, som utöfva inflytande på
marschdjupet. Om förhållandena icke äro alltför
ogynnsamma, tillryggalägger en arméfördelning en
vanlig dagsmarsch om 21 km. på 6-9 timmar, under
det kavalleri härtill behöfver endast 4-7 timmar,
tiden för uppmarsch oberäknad, ökas dagsmarschen,
växer tiden för densammas tillryggaläggande i större
grad än väglängden, så att en arméfördelning behöfver
9-14 timmar för att tillryggalägga 32 km., hvilket för
infanteri måste anses som en ökad dagsmarsch. Måste
marschhastigheten uppdrifvas, sker det lämpligast
genom att bortlämna rastedagarna; men gäller det
att på kortaste tid tillrygga-lägga en icke alltför
lång vägsträcka, kan detta ske med oafbruten marsch,
ilmarsch, då man marscherar dag och natt, endast
med iakttagande af nödvändiga raster, till dess
målet nås. Marschen kan underlättas därigenom,
att manskapets packningar föras på fordon eller
att manskapet själft fortskaffas åkande, hvilket
sätt under fredliga förhållanden förr kallades
marche forcée. - Då marschen på något afstånd från
fienden afbrytes för att följande dag fortsättas,
kan man under hvilan nöja sig med den bevakning, som
utsattes af de närmast fienden stående afdelningarna,
hvilken bevakning stundom kallas marschförposter. -
Nattmarscher ställa stora fordringar på trupperna
och trötta dem i hög grad, hvarför de så mycket
som. möjligt böra undvikas.

2. Mus., tonstycke, som rör sig i skarp rytm och
vanligen f yrtakt samt har till ändamål att eggande
och stämningsväckande reglera gången hos en större
människomassa. Sannolikt nyttjades marschartad musik
redan hos antiken vid festtåg eller krig. Den nyare
militärmarschen plägar dateras från Trettioåriga
kriget; dock begagnades redan i början af 1500-talet
trummor, pukor, trum-

peter och schweizerpipor vid en furstes intåg
i stad’ eller uttågande i fält. Sannolikt har
marschen framgått ur soldatsånger, som blifvit
förstärkta med instrument. Som konstmusik hade
marschen i början (Lullys operor, Couperins
klaverstycken) samma form som de äldre danserna
(i två repriser om 8- 16 takter). Nu är den
vanligen mera utförd och har en trio af melodiös
karaktär. Militärmarscher äro antingen paradmarscher,
språngmarscher eller stormmarscher. I öfrigt skiljer
man mellan festmarscher, hyllningsmarscher,
kröningsmarscher, sorgmarscher o. s. v.
1. C. O. N. 2. A. L.*

Marschalk von Ostheim [-fann å’sthajm]. Se Kal b,
Charlotte.

Marschall. 1. [ma’rjal] Den tyska formen för marskalk
(se d. o.). - 2. [marja’1] I Sverige benämning på
ett slags fackla, bestående af en i marken nedslagen
påle, försedd i öfre ändan med en bleckskål, i hvilken
lysämnet brinner.

Ma’rschall von Bieberstein [-fann blberstajn], tysk
uradlig ätt från Meissen. 1. FriedrichAu-gust M.,
friherre, tysk botanist, f. 10 aug. 1768 i Stuttgart,
d. 28 juni 1826 i Charkov, var en framstående florist
inom sydryska och kaukasiska området. Vid växtnamn
äro Bieb. och M B. förkortningar för M:s namn. -
2. Adolf Hermanrv M., friherre, tysk diplomatisk
statsman, f. 12 okt 1842 på godset Neuers-hausen i
Baden, ingick 1871 på den juridiska ämbetsmannabanan
samt var 1875 -83 led. af Badens första kammare
och 1878-81 af Tyska riksdagen, där han slöt sig
till det tyskkonservativa partiet. 1883 blef han
Badens sändebud i Berlin och om-bud i Förbundsrådet
samt deltog lifligt i de förberedande arbetena för
den socialpolitiska lagstiftningen, i synnerhet för
ålderdoms- och invaliditetsförsäkringslagarna. I mars
1890 utnämndes M. till Herbert Bismarcks efterträdare
som statssekreterare i utrikesministeriet och 1894
till preussisk statsminister, ledde med framgång flera
förhandlingar om handelstraktater, men utsattes för
det bismarckska partiets anfall i både riksdagen
och pressen, hvilket föranledde honom att 1896
draga inför rätta en del tidningsmän, som utspridt
falska underrättelser. Denna process blottade en
mängd intriger, i hvilka den politiska polisens chef
varit delaktig och som afsett att störta misshagliga
ministrar, samt väckte den största sensation i hela
riket. M. utsattes för nya angrepp af den bismarckska
pressen, tog i sept. 1897 afsked (han efterträddes af
B. von Biilow) och utnämndes i nov. s. å. till tysk
ambassadör i Konstantinopel. Där verkade M. med stor
framgång för det tyska inflytandets vidmakthållande
och stärkande och lyckades med stor smidighet
bevara sitt inflytande äfven efter den ungturkiska
statshvälfningen 1908. Särskildt tillkommer honom
förtjänsten af de för tyska intressen förmånliga
öfverenskommelser, som träffats (senast 1911)
ang. byggandet af Bagdad-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:35:50 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0560.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free