- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1185-1186

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Masr el-kahira ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Holyoke coll. (i S. Hadley) och Wellesley coll. (nära
Boston), landtbruksskolor samt flera tekniska
läroanstalter (bl. a. M. institute of technology
i Boston för både män och kvinnor samt Worcester
polytechnic institute) samt teologiska skolor
af flera slag. Den första boktryckeripressen i de
brittiska kolonierna uppsattes i Cambridge i M.,
hvarest den första boken trycktes 1638. M. är bättre
än någon annan stat försedt med stora offentliga
boksamlingar. Där utgåfvos 1903 654 tidningar. I
Boston residera en katolsk ärkebiskop och en biskop,
hvarjämte ytterligare två katolska biskopar finnas
i staten samt två anglikanska och två metodistiska
biskopar. – Författningen är till sina grunddrag
densamma, som antogs 1780. Regeringen föres af en
guvernör, som väljes årligen af de röstberättigade
i kommunerna, och som hans ställföreträdare utses
en viceguvernör. Vid deras sida står ett råd af
åtta personer, i hvilket guvernören eller vice
guvernören är ordf.; den senare är alltid medlem
af rådet, men har icke, då han fungerar som ordf.,
någon rösträtt, liksom icke heller guvernören
har rösträtt i rådet. Representationen (General
court of M.
) består af en senat af 40 årligen
valda led. och ett representanthus, 240 likaledes
årligen valda medlemmar. Till kongressen sänder M. 2
senatorer och 16 representanter. För rättskipningen
finnas en öfverdomstol, 14 grefskapsdomstolar och
fredsdomare. Alla domare utnämnas af guvernören. M. är
en mycket rik stat. Den beskattade förmögenheten
uppgick 1910 till något öfver 5 milliarder doll. –
Staten är delad i 14 grefskap. Dess hufvudstad
är Boston.

Historia. M. bildade urspr. två skilda
kolonier: Plymouthkolonien och kolonien vid
Massachusetts-bay. Den förra var den första engelska
koloni, som grundlades i Nya England och bestod
af ett hundratal engelska separatister från York,
som en tid vistats i Holland och därifrån ämnade
söka sin tillflykt i Virginia, men vinddrefvos på
"Mayflower" till Cape Cod och landstego 21 dec. 1620
vid nuv. Plymouth. Kolonien vid Massachasettsviken,
urspr. vid Salem, grundlades 1628 af Massachusetts
company. 1691 förenades båda kolonierna äfvensom
Maine m. fl. till en kolonialprovins under en
engelsk guvernör. Boston, som anlagts 1630,
var den amerikanska frihetens vagga, och där, i
nuv. förstaden Charlestown, stod, 17 juni 1775, det
blodiga slaget vid Bunkershill. Af de 231,791 man,
som kolonierna sände i fält under befrielsekriget,
lämnade M. större kontingent än någon annan koloni,
nära 68,000 man. 1820 skildes Maine, som dittills
utgjort en del af M., därifrån och blef egen
stat. Litt.: W. M. Davis, "Physical geography of
southern New England" (1895) samt C. F. Adams, "Three
episodes of Massachusetts history" (2 bd, 1892), och
"Massachusetts: its historians and its history" 0893).
J. F. N.

Massacre of the innocents [märker ev thi
fnesents], eng. (eg. blodbadet på menlösa barn,
d. v. s. betlehemitiska barnamordet; se d. o.), i
England äfven i öfverflyttad betydelse en skämtsam
beteckning för "aflifvande" af motioner, som ej
medhinnas till behandling under en parlamentssession
och hvilkas öde premiärministern kort före sessionens
slut plägar tillkännage vid bestämmandet af de sista
veckornas arbetsfördelning. V. S-g.

Tryckt den G/s 12

Ma’ssa di Sorre;nto. Se Massa lubrense.

Ma’ssa e Carrära. Se Massa.

Massaformning, tekn. Se G i u t n i n g, sp. 1233.

Massafra, stad i italienska prov. Lecce (Apu-lien),
16 km n. v. om Taranto. 7,688 inv. (1901;
som kommun 11,026). Oliv- och vinplanteringar.
J. F. N.

Massage [-säj], fr. (af grek. ma’sséln eller
arab. mäss, trycka, gnida, knåda), ett i senare tider
i Frankrike uppkommet uttryck för den allmänna eller
lokala behandling medelst gnidning, knådning, kramning
och bultning etc., som fort-lefvat sedan äldsta tider,
i synnerhet bland Orientens folk, hos hvilka den
ännu utgör en väsentlig del af deras egendomliga bad
och ofta tjänar att bota åtskilliga mer eller mindre
lokala sjukdomstillstånd och skador. I Indien kallas
detta behandlingssätt chamboning, hvaraf engelsmännens
shampooing. I Sverige har ordet "massage" först sedan
början af 1870-talet blifvit mera allmänt kändt,
sedan den berömde läkaren i Amsterdam J. M e z g
e r genom en rationell och energisk användning af
denna behandlingsmetod för en mängd lokala åkommor
åt densamma förvärfvat ett allmänt erkännande inom
läkekonsten. Massagens många handgrepp ha likväl
sedan gammalt ingått i den svenska sjukgymnastiken,
där de af Lin g och hans lärjungar (Branting, Georgii,
De Ron) blifvit på ett systematiskt sätt ordnade och
använda, ehuru de här icke spelat den själfständiga
roll och fått den strängt begränsade tillämpning
som den moderna lokala massagen, hvilken egentligen
uteslutande användes direkt på de sjuka kroppsdelarna
och väfnaderna. - I den grekiska medicinen och
dietetiken och äfven senare hos romarna intog
denna massage, benämnd tripsis eller anaftripsis,
en framstående plats och synes varit utbildad till
hög grad af fulländning och mångsidig användning,
ofta utöfvad af personer med medicinsk bildning
(iatraléi1’ptai). Hos de grekiske skriftställarna
finnas ganska omständliga föreskrifter för bruket af
gnidningar och knådningar af olika slag och styrka,
liksom deras verkan tolkas på ett öfverraskande klart
sätt. Nära sammanhängande med den antika gymnastiken,
till hvars regelmässiga kroppsöfningar den alltid
utgjorde inledningen och afslutningen, betraktades
dock massagen som en konst för sig, afsedd för
behandling af vissa svaghets- och sjukdomstillstånd,
såväl akuta som kroniska. Sedan de gamles gymnastik,
efter den antika bildningens förfall, nästan alldeles
försvunnit, bibehöll sig dock badet med sin massage
inom det bysantinska väldet, från hvilket det sedan
upptogs och vårdades i nästan oförändradt skick
af araberna och deras flitiga lärde, hvilka med
synnerlig kärlek bibehållit och utbredt dess bruk. De
grekiske och arabiske mästarnas orubbade auktoritet
uppehöll också i medeltidens läkekonst förtroendet för
frottering och gnidning, och badmassagen, såväl vid
de italienska medeltidsbaden som vid våra nordiska
gyttjebad, torde tvifvelsutan haft sitt ursprung
från samma klassiska källa. - Inom folkmedicinen i
många länder är konsten att med lämpliga gnidningar,
klämningar, bultningar o. d. behandla, ofta med
utmärkt resultat, en del lokala lidanden och
kroppsskador uråldrig, och ej

17 b. 38

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0623.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free