Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialiter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Materia peccans, lat., sjukdomsämne.
Materie. Se Materia.
Materiel, sammanfattningen af de maskiner, redskap,
vagnar o. s. v., som användas å en järnväg (se
Järnvägsmateriel), inom en fabrik, vid
ett bruk eller annat verk; allt hvad som hör till
inredningen af en skollokal, såsom bord, bänkar,
kartor, väggplanscher m. m. (undervisningsmateriel);
alla de effekter (utrustningspersedlar, vapen,
ammunition, verktyg, fordon, sjukvagnar, anspann,
fartyg o. s. v.), som trupperna behöfva för sin
tillvaro och för sin verksamhet (se Krigsmateriel).
Materiell, som är eller hänför sig till materia
(se d. o.) i någon af detta ords betydelser; som
afser innehållet (motsats: formell); kroppslig;
sinnlig; väsentlig. – Materiell bestämning
l. materialbestämning (realbestämning),
bestämning, som tillkommer en sak med afseende på
dess innehåll, anger hvad (icke hurudan) saken är. –
Materiell ackommodation. Se Ackommodation. –
Materiell talion. Se Jus 45, sp. 322.
MateYies mo’rbi, lat., "sjukdomsämnet", med. Se K r
i s l ä ra.
Mäter matuta, lat. Se M a t u t a.
MateYn, Axel Fredrik von, militär, f. 4 juni
1848, blef 23 nov. 1869 underlöjtnant vid Göta
artilleriregemente, förflyttades 1879 till
generalstaben, där han 1890 blef major. Från
befattningen som stabschef vid 3:e arméfördelningen
blef M. 1894 öfverstelöjtnant vid Skaraborgs
regemente och 1896 öfverste och chef för
Västgöta regemente. 1904 blef han generalmajor
och chef för l:a arméfördelningen samt 1911
generallöjtnant. M. har utgifvit Beslut och order
(taktiska uppgifter, delvis bearbetad öfv., 3 hftn,
1898-1901). Han är led. af Krigsvet. akad. sedan 1893.
o C. O. N.
MateYna, A m a l i e, österrikisk sångerska, f. 1845 i
Steiermark, debuterade i Graz 1865, gifte sig där med
skådespelaren Karl Friedrich och engagerades jämte
honom i Wien vid Karl-teatern, hvarifrån hon 1869
öfvergick till hof-operan som primadonna. Utrustad
med en mäktig, yppig sopranröst, utmärkte hon sig
som Selika i "Afrikanskan", Fidelio, Donna Anna
i "Don Juan", Isoide samt i Baireuth genom sin
högdramatiska framst^lning af Briinnhilde i Wagners
"Eing der Nibelungen" 1876 och Kundry i "Parsifal"
1882, hvilka roller hon kreerade. Hon lämnade
scenen 1897 och verkar sedan 1902 som sånglärarinna
i Wien, med titel af kejserl. kammarsångerska.
A. L. (E. F-t.)
Maternitet (af lat. māter, moder), egenskapen att
vara moder. – Maternitetsprincipen kallas regeln,
att ett oäkta barns underhåll åligger modern allena,
en regel, som tillhör fransk rätt ("La recherche de la
paternité est interdite", att efterforska hvem som är
fader till ett oäkta barn är förbjudet, Code civil,
art. 340). Svensk liksom annan nordisk rätt ålägger
däremot fadern att jämte modern bekosta oäkta barns
underhåll. C. G. Bj.
Mäter pla, lat., anat., mindre vanlig form för Pia
mäter (se H j ä r n h i n n o r, sp. 848).
Matersfjorden, Matersforsen. SeMatre-el ve n 2.
Matfors, järnvägsstation i Tuna socken,
Västernorrlands län, vid Ljungan och en från Vattjoms
station å linjen Ånge–Sundsvall utgående (se nästa
art.) enskild järnväg. Tuna fabriks a.-b. har
där vid det 8,4 m. höga fall, som Ljungan bildar,
trämassefabrik, såg och laxfiske, tax. till 873,800
kr. (1911), Matfors yllefabriks a.-b. väfveri och
ångfärgeri, tax. till 45,000 kr.
Matfors–Vattjoms järnväg (sign. M. Wa. J.),
smalspårig (1,067 m.), 3 km. lång järnväg inom
Västernorrlands län, som eges och trafikeras af
Tuna järnvägsaktiebolag. Järnvägen, som öppnades
för trafik 11 nov. 1874, sträcker sig söderut från
Vattjoms station, belägen vid Statens järnvägar 18
km. från Sundsvall, utefter Ljungan till Matfors
bruk i närheten af älfven, till hvilken leder
ett endast under sommarmånaderna trafikeradt,
1 km. långt bispår. Vid 1910 års slut uppgick
bokförda byggnadskostnaden till 134,273 kr., hvaraf
för rullande materiel 58,054 kr., aktiekapitalet
till 48,000 kr. och reservfonden till 4,800
kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i Tuna
socken. A. d’A.
Mathel roterande skifva. Se Hastighetsmätare.
Mather [mä’tha], nordamerikansk prästsläkt, bekant i
Massachusetts’ historia. Richard M., f. 1596, d. 1669,
var kongregationalistisk predikant i Liverpool,
utvandrade 1635 till Nya England och blef en af
ledarne för kongregationalismen därstädes. Hans son
I nere åse M., f. 1639, d. 1723, fullföljde faderns
verk samt lyckades under sin vistelse i England
1688-92 åt Nya Englandskolonierna återförvärfva
deras af de siste Stuart-ske konungarna undertryckta
själfstyrelse. Han var 1681-82 och 1685-1701 rektor
för Harvard college samt utöfvade som predikant
stark inverkan på det andliga lifvet i Boston. Hans
son, Cotton M., f. 1663, d. 1728, biträdde från 1681
fadern som predikant, spelade en framträdande roll i
häxeriprocesserna i Massachusetts på 1690-talet och
var en af de siste representanterna för teokratien
i Nya England. Han var mycket lärd, ifrade för
ympning mot smittkoppor, nykterhetens främjande
och negrernas uppfostran. Historiskt värdefullt
är hans kyrkohistoriska arbete Magnalia Christi am
ericana or the ecclesiastical history oj New England
1620-i698. Jfr E. Pond, "The Mather family" (1844)
och Barrett Wendell, "Gotton M., the puritan priest"
(1891). V. S-g.
Mathesis, astron., en af småplaneterna.
Mathesis (genit. mathéseos), lat., matematik.
Mathesius, J o h a n n, tysk predikant, f. 1504,
d. 1565 som pastor i Joachimsthal i Böhmen. M., som
öfver hufvud hör till reformationstidens yppersta
predikanter, har företrädesvis blifvit bekant genom
sina 1562-64 hållna (1566, 1883 och hos Reclam
tryckta) 17 predikningar öfver Luther. De utgöra den
första fullständiga och tillförlitliga biografien
öfver denne och ha blifvit en hufvudkälla för
hans senare biografer. Från M. härstammar ock en af
samlingarna af Luthers "bordssamtal". Jfr G. Loesche,
"J. M." (2 bd, 1895). (E. Bg.)
Mathesius, Johan, tjänsteman, politiker, f. 1709 i
Pyhäjoki i Österbotten, d. 1765 på Thames-floden under
inseeling till London, anställdes 1734 som translator
till finska språket i Kanslikollegium och öfversatte
i denna egenskap till finskan ett stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
