- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1267-1268

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Matstrupen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"cuia", d. v. s. det trähårda skalet af Lagenaria
vulgaris
’ frukt), hvarur teet uppsuges genom ett rör
med sil i nedre ändan (en s. k. bombilla, vanligen
af silfver), och hör således urspr. ej tillsammans
med "te". Mattedrycken, matteteet, som äfven kallas
paraguayte, erhålles af Ilex-arter, företrädesvis
I. paraguariensis (fam. Aquifoliaceæ), småväxta
skogsträd, som växa sällskapligt i Brasiliens sydöstra
stater från Rio Grande do Sul i s. till Matto grosso
i n. och i östra delen af Paraguay. Dessa träd heta
i Brasilien erva l. herva (äfven herva matte),
i Paraguay och Argentina yerba, och de skogar,
där råämnet skördas, hervales l. yerbales. Den
erva (yerba), som går i handeln, framställes så,
att grenarna med sina löf torkas vid eld i stora
gropar eller brunnar, hvilket ger ämnet en lindrig
röksmak, hvarefter massan sönderkrossas till ett
pulver af grågul färg. En dyrare vara består af de
afplockade, ej krossade bladen. Matte är ett dagligt
njutningsmedel i Syd-Brasilien, Paraguay och en
stor del af Argentina. Allmännast brukas det så,
att pulvret lägges i en cuia och ofvergjutes med
hett vatten, hvarpå bombillan nedstickes, och cuian
får gå laget rundt. Teet smakar då beskt och kallas
matte cimarrão. Tillagas det i tekanna och njutes med
socker, kallas det matte doce (sp. mate dulce). Efter
någon tids begagnande har man svårt att undvara matte
för dess stimulerande egenskaper; det släcker törst,
dämpar hunger och lifvar organismen liksom te och
kaffe, utan att som dessa förorsaka sömnlöshet. Äfven
här är det verksamma ämnet kaffein. Hos oss träffas
numera den paraguayiska yerba (under namnet matte) i
handeln, ehuru blott tillfälligtvis, mest importeradt
öfver Hamburg.
C. Lmn.

Matteawan [mätiəωå’n], by i township
Fishkill i nordamerikanska staten New York,
vid östra stranden af Hudson, midtemot
Newburgh. 5,807 inv. (1900). Statsanstalt för
kriminaldårar. Tillverkning af hattar, gummivaror,
gjutgods.
J. F. N.

Mattéi, Stanislao, italiensk musikteoretiker,
i. 1750 i Bologna, d. där 1825, elev af
G. Mar-tini, efterträdde denne som kapellmästare vid
franciskankyrkan och blef 1804 professor i kontrapunkt
vid Liceo filarmonico samt lärare till bl. a. Rossini
och Donizetti. M. utgaf en generalbas-skola (3 bd,
1829-30). Biogr, af Canuti (1830) och de la Fage
(1839).

Mattel, C e s a r e, italiensk homeopat, f. 1809,
d. 1896. SeElektrohomeopati.

Matter [-tä’r], Jacques, fransk teologisk och
filosofisk skriftställare, f. 1791 i Elsass,
d. 1864 i Strassburg, hade i ett årtionde varit
college-direktor i Strassburg och professor i
kyrkohistoria vid därvarande protestantiska fakultet,
då han 1832 kallades till Paris som generalinspektör
öfver studierna. 1845 blef han generalinspektör
för de franska allmänna biblioteken, men återvände
snart til) Strassburg. Bland hans skrifter märkas
Essai historique sur Vécole d’Alexandrie (1820; 2:a
uppl. 1840-44), Histoire critique du gnosticisme
(1828; 2:a uppl. 1843-44), Histoire des doctrines
morales et politiques des trois derniers siécles
(3 bd, 1836-37; "De tre sista århundradenas sedliga
och politiska läror", 1844) samt Emm. de Swe-Jenborg
(1863; "Em. Svedenborg", 1864). (S-e.)

Matterhorn [-hårn], fr. Mont Cervin, it. Monte
Cervino
, en vacker, af gnejs bestående pyramidformad
topp i Penninska alperna, 4,482 m., belägen på gränsen
mellan Schweiz och Italien v. om Monte Rosa. Den är
så brant, att under

illustration placeholder
Matterhorn.


sensommaren endast obetydligt med snö kvarligger å densamma,
medan rundt omkring berget är täckt af snöfält och
glaciärer. Omedelbart n. om den ligger
M.-gletschern. S. ö. om M. leder passet Matterjoch
l. Theodulpasset (3,322 m.) öfver ifrån Zermattdalen
i n. till Tournanche-dalen i s.
J. F. N.

Matter of fact [mä’tər əv fä’kt], eng., "påtagligt
faktum".

Matteröd, socken i Kristianstads län, Västra Göinge
härad. 5,519 har. 913 inv. (1911). Annex till
Brönnestad, Lunds stift, Västra Göinge kontrakt.

Matteucci [-teo’ttji], Carlo, italiensk fysiker,
fysiolog och politiker, f. 20 juni 1811 i Forli, d. i
juni 1868, blef professor i fysik 1832 i Bologna,
1838 i Ravenna och 1840 i Pisa, men egnade sig 1859
helt åt politiken. Han blef 1860 senator, var 1862
undervisningsminister (i Rattazzis ministär) och
senare generaldirektör för telegrafväsendet. Kort
före sin död återtog han sin professorsverksamhet,
denna gång vid museet i Florens. Han utförde
ganska viktiga försök inom elektricitetsläran,
särskildt om den elektriska strömmens kemiska och
fysiologiska verkningar. Det var han, som upptäckte
den hvilande muskelns elektriska ström (1840) och
samtidigt med Du Bois-Reymond, men oberoende af
denne, uppvisade äfven den förändring densamma
undergår vid muskelverksamheten (1842). Hans
försök om laddade kroppars elektricitetsförlust
äro mycket märkliga. Skrifter: Lezioni di
ftsica (4:e uppl. 1851), Traité des phénoménes
electro-physiolngiques des animaux (1844), Lezioni
sui fenomeni fisico-chimici dei corpi viventi (2:a
uppl. 1848) samt ett stort antal afh. i vetenskapliga
tidskrifter. Biogr, af Bianchi 1874. S. A-s. R. T-dt.

Matteucci [-teo’ttjij, Pel le grin o, italiensk
Afrikaresande, f. 1850 i Ravenna, d. 1881 i London,
deltog 1877-78 i Gessis expedition till Sennaar
och Blå Nilens område, reste sedan i Abessinien och
företog 1880, åtföljd af marinlöjtnanten Massari och
furst Borghese, en färd genom Sudan-länderna från
Nilen till Niger och öfre Guinea, den första i denna
riktning genom Afrika. Wbp:.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0664.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free