- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1367-1368

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meaux ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ha lefvat till 1503. Som kopparstickare var han
knappt mer än handtverkare, bäst i kopior efter
målare ur van Eycks skola, dålig i stick af egen
uppfinning. En tid under förra hälften af 1800-talet
hade hans namn vunnit en viss ryktbarhet,
emedan han antogs vara identisk med mästaren till
den ”lyversbergska passionen”, en obekant tysk
målare i Köln under flandriskt inflytande, uppkallad
efter sitt förnämsta verk, en framställning i 8
taflor af Kristi passionshistoria, hvilka förr egdes
af stadtrath Lyversberg i Köln, men nu finnas i
stadens museum. Detta antagande har vid noggrannare
undersökning visat sig grundlöst.
C. R. N.*

Mecklenburg (riktigare Meklenburg),
område i norra Tyskland vid Östersjön, i den forna
nedersachsiska kretsen, är deladt emellan de båda
storhertigdömena M.-Schwerin och M.-Strelitz,
hvilka äro så nära förenade af naturen samt i
politiskt och historiskt hänseende, att de lämpligast
behandlas i en artikel.

Mecklenburg-Schwerin, till storleken
den 7:e, till folkmängden den 9:e staten i Tyska
riket, gränsar i n. till Östersjön, i ö. till Pommern
och M.-Strelitz, i s. till Brandenburg och Hannover
samt i v. till Schleswig-Holstein, det strelitzska
furstendömet Ratzeburg och floden Trave. Det
omfattar hertigdömena Schwerin och Güstrow,
distriktet Rostock, furstendömet Schwerin
och herrskapet Wismar jämte 3 små enklaver i
Brandenburg och M.-Strelitz. Inom dess gränser
ligga 1 till Preussen och 2 till M.-Strelitz hörande
enklaver. Arealen utgör 13,127 kvkm. (däraf 667
kvkm. vatten).

Mecklenburg-Strelitz, till storleken den
12:e, till folkmängden den 21:a staten i Tyska
riket, består af två skilda delar: herrskapet
Stargard (i nyare tid utan historisk grund kalladt
hertigdömet Strelitz), ö. om M.-Schwerin, mellan
detta samt Pommern och Brandenburg, och furstendömet
Ratzeburg (ett sekulariseradt biskopsland),
v. om M.-Schwerin och i öfrigt begränsadt
af Schleswig-Holstein, Lybeck och Trave.
Sammanlagda arealen utgör 2,930 kvkm.

M. tillhör det nordtyska låglandet och fylles till
största delen af den s. k. Baltiska sjöplatån,
hvars riktning i M. går från n. v. till s. ö. Endast
i s. v. sträcker sig området utanför denna platå,
och i n. ö. utbreder sig ett lågt förland fram till
Östersjön. Sjöplatån har en bredd af 40–50 km., är
i s. ö. omkr. 100 m. hög, i n. ö. högst 60 m. samt
aftar i höjd mot v. Öfver platån resa sig några berg,
bland hvilka märkas Helpterberg (179 m.), Lichtenberg
(166 m.), Keulenberg (140 m.) i den östra delen och
Hohe burg (143 m.) m. fl. i nordvästra delen. Utanför
den egentliga sjöplatån höja sig i s. v. Ruhnerberg
(178 m.) och Sonnenberg (126 m.). Äfven i det
nordöstra förlandet finnas några, från sjöplatån
alldeles fristående lägre berg. – På en grundval
af paleozoiska berg hvilar krita, som i sydvästra
delen är öfverlagrad af tertiära bildningar. På
kritan och de nämnda tertiära bildningarna ligga
diluviala sediment af ända till 100–130 m. djup
och ofvanpå dessa här och hvar alluviala lager. För
landets ytbildning har istiden varit i hög grad
bestämmande. Det är glaciala aflagringar, som bilda
marken och betinga dess former. Moränbildningar och
rullstensåsar äro kvarlefvor från denna tid, liksom äfven den utomordentligt
rika förekomsten af sjöar. Inom M. finnas omkr. 650
sjöar med en totalyta af 850 kvkm., d. v. s. 5,3
proc. af hela landets. De största äro Müritzsjön
(133 kvkm.), Schwerinsjön (65 kvkm.) och Plauersjön
(42,5 kvkm.). Floderna äro likaledes många, men
små. De flesta äro bifloder till Elbe, som själf
berör en del af M.-Schwerin. De största äro Elde (220
km.) och Warnow (130 km.), den senares vattenområde
omfattar 3,171 kvkm. Äfven Peene upprinner inom
M. Några äro segelbara, såsom i n. Warnow (med
Nebel) och Peene, i s. hufvudsakligen Elde. –
Kusten är i regel flack, endast på enstaka ställen,
såsom vid Doberan, brant; dess längd är 228 km. Den
djupaste inskärningen af Wismarbukten, från hvilken
Boltenhagener wiek tränger in v. om den stora ön
Poel, medan Salzhaff utmynnar i dess östra del, skild
från Östersjön genom halfön Wustrow. En annan haff-
eller kanske rättare limanbildning är Breitling,
s. om Warnemünde; äfven en del af Saaler-bodden hör
till M. – Årsmedeltemperaturen är i nästan hela landet
8°; sydöstra delen är något varmare. Våren är kall,
hösten mild. Skillnaden mellan jan. och juli är
i Rostock 18,3°, i Neu-Strelitz 19,<small>7<%small>°. Den årliga
medelnederbörden för hela landet är omkr. 600 mm.,
störst i västra delen (650 mm.), minst i östra delen
(i Malchin 550 mm.). Växtvärlden är föga omväxlande
och floran ej rik. Talrikast äro kryptogamerna (1,500
arter), medan af fanerogamer finnas blott 1,100
arter, hvilket ej är hälften af Tysklands fanerogama
växter. Skogen upptog 1900 blott 18,8 proc. af ytan;
af det öfriga området utgjorde 8 proc. ängar och
4,3 proc. betesmark. Skogen består till 2/3 af
barrträd. Stora områden äro ofruktbara sandhedar
eller mossar, inalles 9,3 proc.

Befolkningen är en blandning af germaner och
germaniserade slaver (se nedan Historia) och talar en
plattysk dialekt. M. är Tysklands glesast befolkade
område. I M.-Schwerin utgjorde folkmängden 1910
639,958 pers. (49 inv. på 1 kvkm.), i M.-Strelitz
106,442 pers. (36 inv. på 1 kvkm.). För hela landet
gör detta 746,400 inv. mot en befolkning af 654,879
pers. 1871. Tillväxten har under denna tid alltså
icke utgjort fullt 14 proc. mot 58 proc. för hela
Tyskland. Orsaken härtill har väsentligen varit den
stora utvandringen, som först under de allra sista
åren aftagit och framkallades af de egendomliga
sociala förhållandena. I M. fortlefver nämligen
än i dag det gamla feodalväsendet. Af jorden äro i
M.-Schwerin öfver 42 proc., i M.-Strelitz 56 proc. ett
storhertigligt familjfideikommiss (domanium); hela
återstoden tillhör ridderskapet, enskilda stiftelser
eller städerna. Något själfegande bondestånd finnes
alltså icke. Bönderna voro lifegna till 1820, men
lifegenskapens upphäfvande förbättrade föga deras
ställning. De äro nu arrendatorer under kronan eller
under adeln. Sedan 1869 har emellertid regeringen
gjort domanialarrendena ärftliga, men eljest är
arrenderätten mestadels inskränkt till arrendatorns
lifstid. Bönderna sakna alla kommunala och politiska
rättigheter. Undervisningsväsendet är ganska högt
utveckladt. M. har 10 gymnasier, 8 realgymnasier,
3 realprogymnasier och 4 realskolor, 3 offentliga
och många enskilda flickskolor, navigationsskolor (i Rostock och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0714.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free