- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1435-1436

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medicin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Medicinalstyrelsens disposition ställda medlen till sammanlagdt
11,292,076 kr., hvaraf dock det mesta eller
10,081,053 kr. 99 öre åtgick för hospitalens och
sinnessjukanstalternas underhåll. Härtill komma
provinsialläkarnas och länsveterinärernas löner, som
utanordnas särskildt genom länsstyrelserna. Bland
större poster i medicinalstaten kunna nämnas från
nyssnämnda år: löner m. m. vid Medicinalstyrelsen och
tillhörande verk 150,500 kr., kostnader för allmän
hälso- och sjukvård 188,995 kr., resestipendier
14,562 kr. 50 öre, medikolegala besiktningar 7,502
kr. 38 öre, till förekommande och hämmande af
smittsamma sjukdomar bland husdjuren 152,063 kr. 71
öre, Barnbördshusen 61,091 kr. 67 öre, behandling
af medellösa lupuspatienter 22,476 kr. 24 öre, för
åtgärder mot koleran 62,619 kr. 43 öre m. m. Sedan den
fond, 6,089 kr.,som vid Sundhetskollegii ombildning
till Medicinalstyrelse 1877 stod till kollegii
särskilda disposition, vid samma tid indragits
till statsverket, har namnet "medicinalfond"
försvunnit som uttryck för det anslag till
medicinalverket, som af riksdagen årligen beviljas
för den allmänna hälso- och sjukvården i riket.
B. W.

Medicinalförråd, Arméns. Se Förrå d.

Medicinallagfarenhet kallas den gren af
förvaltningsrätten, som behandlar samhällets
anordningar för hälso- och sjukvård. Hit
höra alltså i svensk rätt hälsovårdsstadgan
för riket, författningar om åtgärder mot
smittsamma sjukdomar, lasarettsstadgan, stadgan
ang. sinnessjuka, instruktionen för läkare
m. m. jämte en mängd specialförfattningar och
kungörelser (jfr Hälsovårdsstadgan, Epidemi,
Lasarett, Sinnessjukvård m. fl.). En samling af
dessa författningar ("ang. medicinalväsendet i
Sverige") är utgifven af A. H. Wistrand (1860- 61)
med fortsättningar af A. Kullberg, D. M. Pontin
och Herm. Petersson. - Med medicinal-lagfarenhet
förstod maa förr också rättsmedicin (se d. o.).
C. G. Bj.

Medicinalordningarna. Se C o 11 e g i u m m e-dico
r u m.

Medicinalråd, ledamot af Medicinalstyrelsen (se
d. o.), en titel, som infördes 1813, då Collegium
medicum förändrades till Sundhetskollegium.

Medicinalstat. Se Medicinalfond.

Medicinalstyrelsen. 1. Det ämbetsverk, som i Sverige
står i spetsen för medicinalväsendet. Det härstammar
urspr, från en skråförening af läkare i Stockholm,
som först under namnet Collegium medicorum (sedermera
C. medicum) redan 16 maj 1663 fick vissa privilegier,
som bekräftades och utvidgades i synnerhet genom de
s. k. medicinalordningarna af 30 okt. 1688. Om detta
kollegiums befogenhet och sammansättning se Collegium
medicorum. Först genom k. br. 27 jan. 1813 förändrades
kollegiet till ett verkligt administrativt ämbetsverk
under namn af Sundhetskollegium och bestod till en
början af l preses, l vicepreses, 2 medicinalråd
och 6 assessorer, hvarjämte de öfverläkare och
professorer, som då egde säte och stämma i Collegium
medicum, skulle sitta kvar under sin lifstid. Enligt 6
dec. 1815 utfärdad instruktion fick Sundhetskollegium
öfverinseendet och styrelsen öfver allt det, som
angår sundhetstillståndet

samt läkarvården och sjukskötseln såväl hos
rikets inbyggare i allmänhet som vid krigsmakten
till lands och sjöss i freds- och krigstid. Redan
1821 indrogos två assessorsämbeten och 1841 alla
de öfrige assessorernas jämte vice ordförandens,
hvaremot s. å. medicinalrådens antal ökades till
4. Sundhetskollegium fick en betydligt vidsträcktare
verksamhet än Collegium medicum. Bl. a. tillades
skyldigheten att af ge utlåtande i
rättsmedicinska mål, att ha öfverinseende öfver
veterinärväsendet, tandläkar- och fältskärsväsendet,
skyddskoppympningen m. m. Först 1876 öfverflyttades
dock öf-verstyrelsen öfver hospitalsväsendet och
sinnessjukvården (från SerafimerordeDsgillet) till
Sundhetskollegium. Fr. o. m. 1878 har ämbetsverket
burit namnet Medicinalstyrelsen. Stat för det nya
verket fastställdes l juni 1877, och instruktion för
detsamma utfärdades 2 nov. s. å. Med tid efter annan
vidtagna smärre ändringar, af hvilka den viktigaste
skedde 31 dec. 1900, fortfar denna instruktion
i hufvudsak ännu att gälla, ehuru förslag om
Medicinalstyrelsens omorganisation f. n. föreligger,
byggdt på ett af en särskild kommitté 16 nov. 1909
afgifvet betänkande. Medicinalstyrelsen utgöres
således nu af l ordf. med benämning generaldirektör
samt 5 medicinalråd. Generaldirektören och 4 af
medicinalråden skola vara legitimerade läkare,
det femte medicinalrådet skall vara legitimerad
veterinär. Tjänstemannapersonalen utgöres å
kansliet af l sekreterare, l registrator och 3
notarier, å räkenskapskontoret af 2 kamrerare
och l kassör. Dessutom biträdes styrelsen af
l ombudsman och fiskal, l öfverinspektör för
sinnessjuk vården, l hospitalskontrollant och
l arkitekt samt af nödigt antal amanuenser
och e. o. tjänstemän. För bakteriologiska och
rättskemiska undersökningars verkställande har
styrelsen till sitt förfogande en Statsmedicinsk
anstalt (se d. o.) med en bakteriologisk och
en rättskemisk afdelning. Medicinalstyrelsen
utöfvar högsta tillsynen öfver den allmänna hälso-
och sjukvården i riket samt handlägger ärenden,
som röra rikets medicinalväsen. Styrelsen har
inseende öfver alla, som sysselsätta sig med
läkarkon-stens eller apotekaryrkets utöfning,
med undantag af universitetslärarna som sådana,
är öfver-styrelse för rikets hospital samt utöfvar
uppsikt öfver sinnessjukas vård i allmänhet. Därjämte
har styrelsen öfverinseende öfver lasaretten
och sjukstugorna, badinrättningar och andra
dylika kuranstalter samt öfver apoteksväsendet,
barnmorskeväsendet och fältskärsväsendet
äfvensom öfver ut-öfvarna af tandläkarkonsten och
sjukgymnastikverksamheten. Medicinalstyrelsen
har ock att till-handagå domstolar, offentliga
och kommunala myndigheter samt ämbetsmän med de
upplysningar, som af dem äskas och som ligga inom
området för styrelsens verksamhet, äfvensom utreda
förekommande rättsmedicinska frågor. Slutligen har
styrelsen att särskildt vaka öfver epidemisjukvårdens
handhafvande samt att utöfva högsta inseendet
öfver skyddskoppympningen i riket och de för dennas
befrämjande inrättade anstalter.

2. Det ämbetsverk, som i Finland står i spetsen för
medicinalverket, bildades 29 jan. 1878 därigenom,
att Collegium medicum och Direktionen för dårvården
saminanslogos till ett gemensamt kol-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0752.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free