- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
47-48

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Melin, Karl Alfred - Melinda (Malindi), hamnstad i Brittiska Öst-Afrika - Méline, Felix Jules - Melinit, sprängämne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Uppsalatiden gjorde sig känd som en lyriker af fin
läggning (bidrag till "Vitter kalender" 1872
och till en samma år anonymt utgifven diktsamling
"Lyrik"), offentliggjorde då och då skaldestycken och
framträdde 1882 med en diktcykel, Humleplockningen
(3:e uppl. 1903), där han begagnade den folkliga seden
i vissa bygder att vid humleplockningen underhålla
hvarandra med sagor som ram kring versifierade
berättelser och smådikter; han låter här de
församlade hvar för sig förtälja något, hvarvid
de olika individerna på ett lyckligt sätt variera
berättarstilen eller sången; bl. a. förekommer den
vackra, populära, senare af Norman tonsatta visan
I svaneliden. Diktsamlingen röjde fin känsla och
melodisk form och tillika sinne för det storvulna
hjältedraget i Sveriges historia och en varm
medkänsla med samhällets "små". Närmast följde dels
den i folkviseton hållna sagodikten Prinsessan och
svennen
(1885), som naivt, enkelt och i en något
arkaistisk ton berättar den gamla kända sagodikten,
dels synnerligen vällyckade tolkningar af Några
dikter af Thomas Moore
(s. å.). 1888 utkom den
första samlingen lyriska Dikter (2:a uppl. 1909),
hvaribland så musikaliskt kända poem som "Jerusalem"
och "Romantik", en fosterländsk forntidsdikt som
den om Styrbjörn Starke, en sonett som "Icarus",
men framför allt innehöll denna samling en flock
"skärgårdsbilder", där M. – möjligen något påverkad
af Bret Hartes berättande lyrik och af "Terje Vigen"
– visar sig som en förträfflig poetisk berättare
och naturskildrare från hafsbandet, behärskande
realistiska folklifsmotiv, här ur sjömanslifvet,
och gifvande dem en poetisk, stundom ock en kärft
humoristisk tolkning; bland de bästa märkas "Så
skall en sjömanshustru vara" och skepparhistorien om
"Nisse Borin". 1891 utkommo dessa Skärgårdsbilder
(2:a uppl. 1911), tillökade med några nya, i särskild
samling. Vidare märkas bland hans arbeten det lilla
historiedramat Vid Breitenfeld (tr. och uppf. 1893;
ny uppl. 1900), som ofta uppförts på Dram. teatern,
det poetiska sagospelet Snöhvit (1897), med sin
veka stämningspoesi, samt den andra samlingen
Dikter (1904), hvari bl. a. meddelas den ypperliga
minnesrunan öfver Fr. Fehr; på sista tiden har
M. utgifvit tvenne vällyckade friska ungdomsböcker:
De svarte vikingarnas saga (1910) och Tjuvbandet
i Dägerö skärgård
(1911). M. invaldes 1898 i
Svenska akad. efter K. A. Kullberg och är sedan
1903 medlem af dess Nobelkommitté. Ett flertal af hans
dikter är tonsatt af Norman, Åkerberg, Svedbom och
Stenhammar. Han har utom nämnda skrifter utgifvit Om den
tragiska skulden
(doktorsafh. 1875), en metrisk undersökning
Om sonettdiktningen under det s. k. Stjernhjelmska tidehvarfvet
(1887) samt (tills. med H. Hernlund) "Svensk läsebok" för allmänna
läroverkens mellanklasser (1880; 3:e uppl. 1907) och (tills. med
Calwagen) ett urval tysk läsning för skolbruk (1890 ff.).
K. W–g.
illustration placeholder


Melinda (nu vanligen Malindi), hamnstad i
Brittiska Öst-Afrika, t. h. om floden Sabakis
mynning. Omkr. 5,000 inv. Hamnen är dålig, endast
en öppen redd. En på en landtunga i närheten
stående stenpelare erinrar om Vasco da Gamas besök
i apr. 1498, då M. var en blomstrande arabisk stad.
(J. F. N.)

Méline [-lin], Felix Jules, fransk politiker,
f. 20 maj 1838 i Remiremont, dep. Vosges, egnade
sig åt advokatyrket, valdes 1872 till deputerad
för sin hemtrakt och tillhörde som sådan först
nationalförsamlingen, sedan deputeradekammaren, tills
han i juli 1903 blef senator för Vosges. M. slöt sig
genast till republikanska vänstern, stödde Thiers’
politik, var en kort tid 1879 understatssekreterare
i justitieministeriet och gjorde sig från 1880 känd
som protektionismens ifrigaste
förespråkare inom deputeradekammaren.
Han räknas som den egentlige skaparen af
Frankrikes i jan. 1892 definitivt lagfästa
skyddstullsystem. M. har äfven sedermera i tal
och skrift gjort sig till målsman för en nästan
till prohibitism gränsande tullpolitik. Han var
febr. 1883–mars 1885 jordbruksminister i Ferrys andra
ministär och instiftade därunder den sedermera ymnigt
utdelade ordensutmärkelsen Mérite agricole. 1888–89
var M. deputeradekammarens talman samt stod april
1896–juni 1898 i spetsen för ett moderat-republikanskt
protektionistiskt kabinett, hvari han själf
innehade jordbruksportföljen. M. motsatte sig
envist de under hans ämbetstid först framställda
yrkandena på en revision af Dreyfusprocessen (se d. o.).
Efter 1898 års val nödgades M. vika för en
radikal ministär Brisson, och han samlade sedan de
moderata oppositionsgrupperna "vänstra centern"
och "opportunisterna" till "progressistpartiet".
I senaten har han försvarat spannmålstullarna mot
alla angrepp, och han protesterade (6 dec. 1905)
vältaligt mot lagförslaget om kyrkans skiljande från
staten samt påyrkade förgäfves förhandlingar om ett
nytt konkordat. M. har behandlat jordbrukets och
industriens förhållande till hvarandra i det
rätt uppmärksammade arbetet Le retour à la terre et la
surproduction industrielle
(1905).
V. S–g.
illustration placeholder


Meling, en i äldre tid i Jämtland brukad benämning
på visst mått jord, motsvarande 1/6 tunnland, hvaraf
6 räknades utgöra ett gärdemantal (se Mantal).

Melinit, ett af franska staten för krigsbruk
användt sprängämne, hvars hufvudbeståndsdel är
pikrinsyra. Sedan Eugène Turpin 1886 först föreslog,
att man som sprängämne i granater skulle använda
gjuten pikrinsyra, försatt med något kollodium,
har meliniten flera gånger erhållit ändrad
sammansättning. F. n. användas af franska staten 3
olika granatsprängämnen, hållande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free