- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
113-114

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Menes, Egyptisk härskare - Ménestrels, franska musikanter - Mene tekel ufarsin, (Bibeln) - Ménétrier. Se Ménestrels - Menexenos, forngrekiskt mansnamn - Menfi (Menfrici), stad i Girgenti, Sicilien - Menfrici. Se Menfi - Mengden (Mengede), von, livländsk ätt - Mengden, Johan v. M. - Mengden, Otto v. M. - Mengden, Gustaf v. M. - Mengden, Otto Reinhard v. M. - Mengede, by i Arnsberg, Westfalen - Mengede, von. Se Mengden - Mengel, Paul Frits - Mengelberg, Otto

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anses ha tillhört denne konung. Se J. de Morgan,
"Ethnographie préhistorique et tombeau royal de
Négadah" (1897), uppsatser af Dörpfeld och Borchardt
i "Zeitschr. für ägyptische sprache" 1897 och
K. Sethe, "Menes und die gründung von Thebe" (i hans
"Untersuchungen zur geschichte und alterthumskunde
Aegyptens", III, 1905).
K. P. (N. Sbg.)

Ménestrels [-strä’1; af mlat. ministrellus,
lat. ministeriales, tjänare] kallades i Frankrike
under medeltiden sådana jonglörer (se d. o.),
d. v. s. vittert bildade musikanter, som hade fast
anställning vid något furstligt eller högadligt
hof. Ménestrel var äfven titel på oadliga diktare
och sångare, medan namnet trubadur tillkom dylika
af ridderligt stånd. Hvarje band af ménestrels
valde inom sig en kapellmästare l. "konung" (roi),
hvilken var högste anordnare af hofvets lustbarheter
och bar en krona, liknande den härskares, hos
hvilken han tjänade. En ménestrel måste kunna
spela flera instrument (viola, lira o. s. v.),
inöfva körsång, komponera musik till (trubadurernas)
sånger och deklamera vers. I flera städer bildade
stadsmusikanterna (ménétriers) ett skrå (ménestrandie)
med särskilda stadgar. Denna inrättning upphäfdes
fullständigt först med revolutionen 1789.

Mene tekel ufarsin (eg. mene, mene, tekel ufarsin),
de ord, som vid den babyloniske konungen Belsassars
gästabud af en osynlig hand skrefvos på väggen
och icke kunde läsas eller tydas, förrän Daniel på
drottningens råd hämtades (Dan. 5: 25 ff.). Han
läste och tolkade orden sålunda: mene, "Gud har
räknat (mena) ditt konungadöme och gjort en ände
därpå; tekel, du har blifvit vägd (tekilta) på
en våg och befunnits för lätt; peres (sing. till
pl. parsin), ditt rike är deladt och gifvet åt
meder och perser (paras)". Denna tydning: räknad,
vägd, delad, är emellertid att betrakta endast som
en fri folketymologisk ordlek, ty den ursprungliga
meningen är sannolikt: "mina", "mina", "sikel",
"halfminor" eller "halfmina" (om man läser peres
i st. f. parsin). Se de nyare kommentarerna till
Daniels bok. Sedan har uttrycket mene tekel blifvit
en ofta använd förkortning af de ifrågavarande orden
för att beteckna en af en högre makt beslutad, men
af vederbörande icke anad, omedelbart inträdande dom.
E. S–e.

Ménètrier [-trie]. Se Ménestrels.

Menexenos (grek. MevéEros), vanligt forngrekiskt
mansnamn. Bland personer med detta namn märkas
1. en bland Sokrates’ vänner och lärjungar, efter
hvilken Platon uppkallat en af sina dialoger;
2. en annan vän till Sokrates, son af Demofon,
af Platon i dialogen "Faidon" omnämnd bland
dem, hvilka besökte Sokrates i fängelset sista
dagen af hans lefnad; 3. en af Sokrates söner.
A. M. A.

Menfi (Menfrici), stad i italienska
prov. Girgenti (Sicilien). 10,208 inv. (1901),
med hamnplatsen Porto Palo 10,281 inv. Olivodling.
J. F. N.

Menfrici [-frltji]. Se Menfi.

Mengden (Mengede), von, livländsk, från godset
Mengede i Westfalen härstammande ätt, som
spelat en stor roll i Livlands historia. Johan v. M.,
komtur af Reval, blef 1450 livländsk mästare och
ledde som sådan med stor duglighet sin ordens öden,
bl. a. under de svåra förhandlingarna med ärkebiskopen
af Riga, till sin död, 1469; han har blifvit kallad
"en af de bäste landsherrar Livland egt". Till stort
inflytande steg ätten ånyo på 1600-talet, då Otto
v. M.
(f. 1600, d. 1681, öfverste och landtråd,
friherre 1653) i själfva verket blef den livländska
adelns ledare i dess arbete på organiserandet och
utbyggandet af sin maktställning. Hans sträfvanden
fullföljdes af sonen Gustaf v. M. (f. 1624, d. 1688,
hofrättsassessor, generalmajor och landtråd). Ättens
sociala ställning tycktes för en tid hotad genom den
beryktade tvist, som den inledde med de befryndade
släkterna Stael v. Holstein och Ungern-Sternberg
och som gick därhän, att Gustaf v. M. och hans
son Otto Reinhold v. M. på grund af mord och
andra våldsamheter (1679) måste för en tid rymma
landet. Men den reste sig ånyo, och flera af dess
medlemmar spelade i det följande, under den svenska
och den ryska tiden, en bemärkt roll i Livland. Jfr
A. Hammarskjöld, "Ätten von Mengden och Livland
under svenska väldet" (i "Hist. tidskr.", 1889).
H. A–t.

Mengede, by i preussiska reg.-omr. Arnsberg
(Westfalen). 4,721 inv. (1905). Stora
stenkolsgrufvor, fabriker.
J. F. N.

Mengede, von, livländsk ätt. Se Mengden.

Mengel, Paul Frits, riksdagsman, publicist,
f. 29 nov. 1813 i Malmö, d. 21 febr. 1889 i
Stockholm, blef 1828 student i Lund, men började
1830 landtbruksstudier vid J. Th. Nathhorsts
landtbruksskola å Näs, hvilka sedermera fullföljdes
i Tyskland. Efter återkomsten till fäderneslandet
inköpte han 1833 Klakeborgs säteri i Östergötland,
hvilket han dock snart försålde, och 1845 Vallby
gård i Tibble socken, Uppsala län. Han valdes
där till riksdagsman i bondeståndet för Håbo,
Åsunda och Trögds härad vid 1856–58 års riksdag
samt representerade 1859–60 och 1862–63 Håbo härad
i samma stånd. Vid den första af dessa riksdagar
var han förste suppleant i och vid de två följande
led. af konstitutionsutskottet samt spelade genom
slagfärdighet och goda kunskaper en framskjuten roll
inom den liberala fraktionen. I ståthållarfrågan ville
han gå norrmännen till mötes och blef med anledning
häraf vid en med Aug. Blanche företagen resa i Norge
föremål för ett entusiastiskt mottagande. Efter att
ha utarrenderat sin egendom tillhörde M. 1859–84
"Aftonbladets" redaktion. De politiska förhållandena
utvecklade sig efter representationsförändringen
i en annan riktning, än M. och hans politiska
vänner tänkt sig, och besvikenheten häröfver tog sig
särskildt uttryck i hans med Göran signerade pikanta
riksdagskaleidoskop i "Göteborgsposten", där han var
verksam från 1864 till sin död. Landtmannapartiets
göranden och låtanden blefvo här föremål för
en kvick och dräpande kritik, som dock städse
visade sig kunna skilja mellan sak och person.
V. M.

Mengelberg, Otto, tysk målare, f. 1817 i
Düsseldorf, d. där 1890, var verksam i nämnda stad och
målade hufvudsakligen religiösa taflor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free