- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
167-168

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meridian - Meridian 1. Astron. middagslinje - Meridian 2. Fys. magnetisk meridian. Se Jordmagnetism - Meridian 3. Geogr. - Meridian, stad i staten Mississippi - Meridiancirkel. Se Astronomiska instrument - Meridianfotometer, astron. Se Astronomiska instrument - Meridiangrad. Se Grad 3 - Meridianhöjd, astron. Se Kulmination - Meridiankedja, geogr. Se Berg - Meridianpassage, astron. Se Kulmination och Meridianhöjd - Meridies, lat., middagstid - Meridional. Se Meridies - Merier, de ryska krönikornas merja - Merijärvi, pastorat i Uleåborgs län, Finland - Merikanto, Oskar - Merikarvia, socken. Se Sastmola - Merikoski. Se Ule älf - Méril, E. P. du. Se Duméril - Merimasku, kapellförsamling. Se Nådendal - Mérimée, Prosper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

middagstid). 1. Astron., middagslinje, den genom n. och
s. gående vertikalcirkeln på himmelssfären. Meridianen
delar denna i två fullkomligt lika delar, den
östra och den västra. På den östra (delen af)
himmelen höja stjärnorna sig, på den västra himmelen
sänka de sig, i meridianen nå de sin största och
sin minsta höjd, eller kulminera. Eftersom full
symmetri råder i stjärnornas lägen och rörelser å
ömse sidor om meridianen (då afseende ej fästes vid
den nästan alltid mycket obetydliga förändringen
i den ifrågavarande himmelskroppens deklination),
kan meridianens riktning bestämmas därigenom,
att man tager medelriktningen till en stjärna, då
den ö. och v. om meridianen når samma höjd. Att för
meridianriktningens bestämmande afvakta det ögonblick,
då stjärnan når sin största höjd och åter börjar
sänka sig, blir i allmänhet ej tillräckligt skarpt,
emedan höjden då alltför långsamt ändrar sig. Jfr
Tidsbestämning. – 2. Fys., magnetisk meridian. Se
Jordmagnetism, sp. 145, och Magnetiska paralleller.
3. Geogr., namn på afskärningslinjerna mellan
den ideella jordytan och planer, som äro lagda
genom jordens poler. Meridianerna gå sålunda
i riktningen n.-s. Vinkeln emellan två orters
meridianer är deras längdskillnad (se Längd 1).
1. E. J. (B-d.) 3. J. F. N.

Meridian [meridian], stad i nordamerikanska staten
Mississippi. 20,503 inv. (1910). I M. mötas 6
järnvägar. Högre skolor (M. women’s college,
M. male college, Lincoln school och M. academy,
de båda senare för negrer), dårhus. M. är en
viktig marknad för bomull, som skördas i trakten,
och har bomullsindustri och järnvägsverkstäder.
J. F. N.

Meridiancirkel. Se Astronomiska instrument, sp. 294.

Meridianfotometer, astron. Se Astronomiska instrument,
sp. 299.

Meridiangrad. Se Grad 3.

Meridianhöjd, astron., den höjd, som en stjärna
uppnår i meridianen (se Meridian 1). Två gånger
under samma dygn går en och samma stjärna genom
meridianen, "kulminerar", ehuru endast för de
s. k. cirkumpolarstjärnorna passagen n. om polen
(under polen) blir synlig, ty öfriga stjärnor passera
där meridianen under horisonten. I meridianen uppnår
stjärnan sin största höjd (under polen den minsta
höjden). Se Kulmination. Då stjärnans deklination
är bekant, kan ställets polhöjd (se Bredd 1)
med största lätthet bestämmas genom iakttagande af
meridianhöjden. För solen benämnes meridianhöjden vid
öfre kulminationen ofta middagshöjd. Meridianhöjden
är lika med summan af deklinationen och ekvatorshöjden
(se d. o.).
E. J. (B-d.)

Meridiankedja, geogr. Se Berg, sp. 1416.

Meridianpassage [-säj], astron., en himlakropps
passage genom en viss orts meridian. Genom iakttagande
af tidsmomentet för meridianpassagen bestämmes
himlakroppens rektascension, ty denna är lika med
stjärntiden (se d. o.) i detta ögonblick. Genom
uppmätandet af himlakroppens höjd i meridianen
bestämmes dess deklination, om ställets polhöjd är
bekant, eller tvärtom polhöjden, om deklinationen är
bekant. Se Kulmination och Meridianhöjd.
E. J. (B-d.)

Meridies, lat., middagstid; söder. – Ante meridiem
(a. m.), före middagen (f. m.); post meridiem (p. m.),
efter middagen (e. m.). – Meridional, sydlig.

Meridional. Se Meridies.

Merier, de ryska krönikornas merja, Jordanes’
merens, ett utdödt, troligen finsk-ugriskt och
med tjeremisserna (se d. o.) besläktadt folk,
som bodde i de nuv. ryska guv. Kostroma, Jaroslav
och Vladimir. Deras ganska betydande gamla kultur
återspeglar sig i många arkeologiska fynd från dessa
trakter. Se Uvarov, "Étude sur les peuples primitifs
de la Russie. Les mériens" (1875).
K. B. W.

Merijärvi, konsistoriellt pastorat af 3:e kl.,
Kalajoki kontrakt, Kuopio stift, Salo härad
och domsaga i Uleåborgs län, Finland. Areal 207
kvkm. Befolkningen, finsktalande, 1,943 pers. (1910).
A. G. F.

Merikanto, Oskar, finsk tonsättare, f. 5 aug. 1868
i Helsingfors, erhöll från unga år undervisning i
musik och gjorde sig känd som dels tjänstförrättande,
dels konserterande organist, fortsatte 1887 studierna
i Leipzig och Berlin och anställdes som organist
vid Johanneskyrkan i Helsingfors. Själf förträfflig
orgelvirtuos, innehar M. lärartjänsterna i orgelspel
vid Helsingfors’ klockar- och organistskola
samt Helsingfors’ musikinstitut och är därjämte
känd som en utmärkt ackompanjatör. M. är äfven
antagen till dirigent vid Inhemska operan. M:s
kompositioner utgöras hufvudsakligast af sånger
samt operorna Pohjan neito (1899), byggd på
motiv ur "Kalevala", och Elinan surma (1911),
efter G. von Numers’ skådespel med samma namn,
löftesrika förstlingsverk. Sångkompositionerna,
som förskaffat M. vidsträckt anseende i hemlandet,
kännetecknas i allmänhet genom enkel, halft folklig
melodik och virtuost behandlad pianostämma. Han
har dessutom publicerat ett stort antal
bearbetningar af finska folkvisor samt särskilda
betydande orgelpedagogiska verk och har verkat som
musikkritiker vid tidningen "Helsingin Sanomat".
O. Asn.

Merikarvia, socken. Se Sastmola.

Merikoski. Se Ule älf.

Méril, É. P. du. Se Duméril.

Merimasku, kapellförsamling. Se Nådendal.

illustration placeholder

Mérimée [-me], Prosper, fransk författare, f. 28
sept. 1803 i Paris, d. 23 sept. 1870 i Cannes, ärnade
först bli målare som fadern, men denne afrådde honom,
och efter afslutade juridiska studier inträdde han i
handelsdepartementet. Han sysslade dock hufvudsakligen
med litteratur, konst och arkeologi, gjorde 19 år
gammal bekantskap med Beyle, som han mycket beundrade,
och hade redan vunnit en viss berömmelse i tidens
litterära salonger. Han företog resor till Spanien, Italien, England,
Orienten och Grekland. 1831 blef han kabinettssekreterare i grefve

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free