- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
203-204

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mesa, Mesa, Mescha, Mesja (Bibeln) - Mesa, sp., geogr., ett slags platå. Se Mesas - Mesa, stad i Colombia - Mesabikedjan, Missabey heights, järnmalmsberg i Nord-Amerika - Mesainskriften. Se Mesa, sp.202 - Mesair l. Mézair, fr., ridk. - Mesallians, vangifte - Mesan, sjöv., gaffelsegel - Mesanbramstång, sjöv. Se Mesanmast - Mesanmast, sjöv. - Mesanstagsegel, sjöv., (se Apa, sjöv) - Mesanstång, sjöv. Se Mesanmast - Mesarna l. Messläktet l. Skogsmessläktet, parus, zool. - Mesarna, tabell med kännetecken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

citerade hos Lidzbarski, "Handbuch der nordsemitischen
epigraphik" (1898).
H. A. (K. V. Z.)

Mesa, sp., geogr., ett slags platå. Se Mesas.

Mesa (La M. de Juan de Dios), stad
i sydamerikanska republiken Colombia,
dep. Cundinamarca, 55 km. v. om Bogotá, 1,258
m. ö. h. Omkr. 14,000 inv. Handel med kakao, salt,
honung, majs och halmhattar. I närheten stora socker-
och kaffeplantager.
J. F. N.

Mesabikedjan [me’sobi-], Missabey heights,
Nord-Amerikas viktigaste järnmalmsberg, i nordöstra
Minnesota, 720 m. högt. M. bildar vattendelaren
mellan Lake superior och Rainy river (till Lake of
the woods). Se vidare Minnesota.
J. F. N.

Mesainskriften. Se Mesa.

Mesair [mosar] l. Mézair, fr., ridk., ett
s. k. skolsprång, hvarvid hästen liksom vid courbette
utför ett språng med alla fyra benen på en gång under
pågående skolgalopp.
B. C-m.
illustration placeholder


Mesallians [-a’ns; fr. mésalliance, af försämrande
prefixet més och alliance, förening), i allmänhet
någons giftermål med en person af ringare
samhällsställning än hans (hennes) egen, vangifte.

Mesan (it. mezzana, af mezzo, i midten), sjöv.,
det trapetsformade gaffelsegel, som föres å mesanmasten
(se d. o.). För mesanens förande finnas
mesangaffeln, vid hvilken mesanens gaffellik på
ett eller annat sätt är fäst, samt mesanbommen,
till hvars yttre ända mesanen är skotad (se Gaffelsegel).
I stället för den vanliga mesanen,
stora mesan, föres i hårdt väder ofta ett mindre,
likaledes trapetsformadt segel, mellanmesan, eller en
trekantig stormmesan. – För om mesanmasten finnes
stundom ett mesanstagsegel l. stagapa, litsad
till en lejdare l. till staget från undermastens
topp. På ett barkskepp (se d. o.) får mesanen
särskildt namn af barksegel, hvarför ock på ett
sådant fartyg gaffeln och bommen till ifrågavarande
segel få namn af barksegelsgaffel och barksegelsbom
J. G. B. (C. K. S.)

Mesanbramstång, sjöv. Se Mesanmast.

Mesanmast, sjöv., aktersta masten på ett 3-eller
flermastadt fartyg eller en galeas. På fullriggade
fartyg benämnes mesanmasten äfven kryssmast,
barkskepp barkmast. Mesanmastens svåra stång kallas
mesanstång (kryss- eller barkstång), bramstången
kallas mesanbramstång (kryssbramstång). Jfr Mast.
C. K. S.

Mesanstagsegel, sjöv., det stagsegel, som föres på
mesanstaget (se Apa, sjöv.).

Mesanstång, sjöv. Se Mesanmast.

Mesarna l. Messläktet l. Skogsmessläktet,
Parus, zool., höra till fam. Paridæ
(se Mesfåglarna), ordn. Passeriformes inom fåglarnas klass.
Näbben är kort, konisk, kullrig; yttre tån föga eller ej
längre än innertån; klorna krökta, hoptryckta och
spetsiga; stjärten af medelmåttig längd, i spetsen
rundad, tvär eller urnupen (jfr f. ö. Mesfåglarna).
– De i Sverige förekommande arterna
karakteriseras sålunda:

I. Näbbens längd från näsborrarna till spetsen icke dubbelt större
än dess höjd; ett mörkblått band genom ögonen;
hufvudet ofvan blått; hakan svart; ryggen olivgrön;
de undre kroppsdelarna gula; vingarna och stjärten
till en del blåa. Längd omkr. 12 cm. Blåmesen,
P. cæruleus.
II. Näbbens längd från näsborrarna till spetsen
ungefär dubbelt större än dess höjd; intet blått band
genom ögonen.
A. Spetsarna af öfre täckfjädrarna i första raden på
underarmen af samma färg som vingens öfre sida.
1. Fjädrarna på hjässan icke förlängda.
a. Hufvudet ofvan svart.
α. Ryggen brungrå; stjärtens och vingens
fjäderkanter af samma färg; hufvudet ofvan svart,
undre kroppsdelarna hvitaktiga; hakan med en mindre
svart fläck. Längd 12–13 cm. Kärrmesen l.
Entitan, P. palustris.
β. Ryggen askgrå; stjärtens och vingens fjäderkanter
askgrå; den svarta hufvudfläcken och hakfläcken
nå längre ned än hos den föregående; fjäderdräkten
yfvigare än hos denna. Längd 12–13 cm. Gråmesen
l. Talltitan, P. borealis.
b. Hufvudet ofvan sotbrunt; ryggen något ljusare;
de undre kroppsdelarna hvitaktiga med rödgrå
anstrykning; halsen framtill svart. Längd 13–14 cm.
Lappmesen, P. cinctus.
2. Fjädrarna på hjässan förlängda till en
tofs; de öfre kroppsdelarna gråa med rödbrun
anstrykning; de undre hvitaktiga; strupen och
ett band omkring halsen svarta. Längd 11–12 cm.
Tofsmesen, P. cristatus (fig. 1).

illustration placeholder
Fig. 1. Tofsmes.


B. Spetsarna af de öfre täckfjädrarna i första

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free