- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
229-230

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Messenius - Messenius 2. Arnold M. - Messiad, epos om Messias - Messianismen. Se Garzynski - Messiansk (Messias) - Messias (Bibeln) - Messias, dikt af Klopstock - Messiasriket. Se Messias - Messidor (franska republikanska kalendern). Jfr. Kalendrar - Messier, Charles - Messierkanalen i Patagonien. - Messieurs, fr. - Messina - Messina 1. Italiensk provins - Messina 2. Hufvudstad i M. 1.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

M:s författarskap uppdagades med lätthet, och såväl
han som hans fader häktades (dec.). Under förhören
vidhöll M. energiskt, att han inga medbrottslingar
haft vid "styliserandet", men han erkände, att
han indirekt erhållit "materian" af fadern och
kyrkoherden Kristofer Siggesson i Fors, af hvilkas
samtal han tagit intryck. M. dömdes (20 dec.) som
förrädare till halshuggning och stegling samt
afrättades två dagar senare utanför Norrmalm. Någon
"messenisk sammansvärjning" existerade alls
icke, men regeringen tog sig af den äldre och
den yngre M:s uppgifter under förhören anledning
att söka sak med flera af oppositionsledarna från
1650 års riksdag (kyrkoherden i Fors, professor
J. E. Terserus, borgmästaren i Stockholm Nils
Nilsson (Silenius), stadsskrifvaren Nils Skunk
och – efter hans återkomst – riksrådet Bengt
Skytte), utan att dock någon af dem kunde öfverbevisas
om medbrottslighet i M:s tilltag. Jfr
V. Söderberg, "Historieskrifvaren A. J. Messenius"
(1902).
1. –rn. (V. S-g.) 2–3. V. S-g.

Messiad, epos om Messias, särskildt Klopstocks dikt
öfver denne.

Messianismen, en riktning i polska litteraturen. Se
Garczynski.

Messiansk, som har afseende på eller förebådar
Messias.

Messias är en grekisk omskrifning af hebr. Maschiach,
arameiska Maschicha (af maschach, smörja) och betyder
"smord" l. "den smorde". Ordet Messias förekommer två
gånger i nya testamentets grundtext (Joh. 1: 42 och
4: 25) som det namn, under hvilket judarna väntade
Frälsaren. I den s. k. Septuagintaöfversättningen af
G. T. äfvensom i N. T:s grundspråk är på alla andra
ställen hebr. Maschiach öfversatt med grek. Christos
("smord"). Såväl inom teologien som i det vanliga
språkbruket har från de två citerade nytestamentliga
ställena det grekiska uttalet Messias upptagits och
användes allmänt i st. f. det hebreiska Maschiach;
och i den nyaste svenska öfv. af N. T. är på vissa
ställen det grekiska Kristos återgifvet med M. I
G. T. förekommer detta ord på några få ställen i mera
vidsträckt betydelse användt om hvar och en med helig
smörjelseolja smord och invigd israelit. Af detta
skäl nyttjas ordet på ett par ställen i 3 Mos. om
öfversteprästen och i Ps. 105: 15 i andlig-symbolisk
mening om Guds fromma tjänare och vittnen i allmänhet,
hvilka betraktas som invigda till sin uppgift. Men
på öfriga ställen är ordet i en alldeles särskild
betydelse, såsom ett slags terminus technicus, användt
om den teokratiske konungen i Israel, "Herrens
smorde", hvilken benämning sedermera de kristna
staternas konungar öfverflyttade på sig. Då emellertid
för G. T:s profetiska åskådning den teokratiske
konungen var en förebild till den utlofvade och
väntade Frälsaren, så blef också i det profetiska
språket, framför allt i psalmerna, Maschiach
en symbolisk beteckning för denne Frälsare. I
enlighet med profetians skaplynne framträdde denna
betydelse af ordet antingen mera tydligt eller mera
beslöjadt. Hufvudsakligen på grund af Ps. 2: 2 och
Dan. 9: 25, det senare ett af de yngsta profetiska
ställena, var namnet Maschiach vid slutet af G. T:s
tid den bland judarna gängse benämningen på den
väntade Frälsaren, hvilken både de skriftlärde
och folket föreställde sig som en af Gud smord
konung öfver ett stort, hela jorden omfattande
världsrike, Messiasriket. Som grund för
denna föreställning åberopades löften i G. T.,
Messiaslöftena, i hvilka den frälsningsidé,
Messiasidén, som genomgår G. T., gett sig uttryck. Om såväl
dessa gammaltestamentliga utsagor som den judiska
tolkningen af dem se vidare Profetia. Jfr dessutom
Gamla testamentet, Jesus Kristus och Judendom.
Alldenstund namnet Messias småningom för tanken
nära nog antog betydelsen "frälsare", "befriare",
använder språkbruket stundom ordet som satirisk
benämning på personer, hvilka anspråksfullt framträda
med förkunnelsen af nya, förment lycksaliggörande
religiösa eller sociala frihetsläror.
J. P.

Messias, titel på en 1748–83 utgifven dikt af
skalden Klopstock.

Messiasriket. Se Messias.

Messidor [-dar; af lat. messis, skörd, och
grek. doron, gåfva], "inbärgningsmånad", den tionde
månaden och första sommarmånaden i den franska
republikanska kalendern, hade 30 dagar och omfattade
tiden fr. o. m. 19 juni t. o. m. 18 juli af åren
1793–99 samt fr. o. m. 20 juni t. o. m. 19 juli af
åren 1800–05. Jfr Kalender 1.

Messier [mesié], Charles, fransk astronom, f. 26 juni
1730 i Badonviller i Lothringen, d. 12 apr. 1817
i Paris, först medhjälpare åt Delisle, sedan
marinastronom och akademiker, upptäckte flera nya
kometer (bl. a. den bekanta Lexellska kometen 1770)
och publicerade många astronomiska och meteorologiska
afhandlingar. Han är särskildt bekant genom sina
arbeten öfver nebulosorna och stjärnhoparna, och han
utarbetade den första användbara katalogen öfver
dessa himmelsföremål: Catalogue des nébuleuses
et des amas d’étoiles, que l’on découvre parmi
les étoiles fixes, sur l’horizon de Paris
(1771).
B-d.

Messierkanalen [mesié-], ett 270 km. långt sund
mellan Patagonien och ön Wellington. Genom den taga
ångfartygen, som genom Magalhães’ sund gå på Chile,
sin väg.
J. F. N.

Messieurs [mesiö], fr., förk. MM eller Mrs (jfr äfven
Mess.), plur. af monsieur (se d. o.).

Messina. 1. Italiensk provins, omfattar nordöstra
hörnet af Sicilien och indelas i 4 "circondarier"
(distrikt): M., Mistretta, Castroreale och
Patti. 3,226 kvkm. 507,721 inv. (1911). –
2. Hufvudstad i nämnda provins, med naturskönt
läge vid foten af ett berglandskap, som stupar
mot Messinska sundet. 126,172 inv. (1911; 1905
158,812). Hamnen, som bildas af en i hafvet
utskjutande, månskärformig landtunga (Braccio
di San Raniero
), rymmer öfver 1,000 skepp
och har gjort M. till en af Italiens förnämsta
handelsplatser. Utanför densamma träffas hafshvirfveln
Garofalo, de gamles Charybdis. Gatorna äro breda och
belagda med lava. Utmed hamnen löper den 8 km. långa
Marina, eller Corso Vittorio Emmanuele, som har en
mängd palatslika byggnader. Ofvanför Corso Cavour
höjer sig M. på bergsluttningen och erbjuder en
härlig utsikt öfver sundet mot Kalabrien. Bland
stadens mer än 80 kyrkor var katedralen, la Matrice
(grundlagd 1098; förstörd af jordbäfningen 1908),
den förnämsta. Den låg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free