- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
295-296

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Metersystemet - Metervinkeln, oftalm. konvergensvidden - Metetyl, kem. farm. Se Metylklorid - Metge, Bernat. Se Katalanska litteraturen - Metheg, (hebreisa tecken) - Methemoglobin, fysiol. (blodet) - Methfesser, Albert Gottlieb - Methil, hamnplats i Skottland - Methley, stad i engelsk York - Methoca, zool. Se Spindelsteklar - Méthode Jacotot. Se Jacotot - Methodios (Methodius). Se Kyrillos 3. - Methomani, dipsomani - Methone, zool. Se Gräshoppor - Methone, Modon, Modone, stad i grekiska Messina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en alltför liten vikt för att lämpligen tjäna till
hufvudenhet, har för Sverige, liksom för flera andra
länder, blifvit bestämdt, att kilogrammet skall
betraktas som hufvudenhet för vikten. På K. M:ts
därom gjorda framställning antog 1885 års riksdag
två viktenheter för vägning af större kvantiteter:
ton (1,000 kg.) och deciton (100 kg.) samt 1910 års
riksdag en viktenhet för äkta pärlor: metrisk karat
(200 mg.).

(De här ofvan angifna förkortningarna äro de i
Sverige officiellt brukliga. Andra förkortningar
finnas; så brukar punkten vid förkortningen utelämnas
samt yt- och rymdmåtten betecknas med längdmåttets
förkortningar och kvadrat- eller kubikmärke, t. ex. m2
= kvadratmeter, m3 = kubikmeter.)

I det absoluta måttsystemet (se d. o.) utgår man
ej från vikten, utan från massan. Äfven för massan
är kilogrammet enheten och definieras då som massan
hos en kubikdecimeter rent vatten vid 4° C. Liksom
för metern har man äfven för massan en prototyp,
som med ytterst ringa belopp skiljer sig från den
nyss definierade massenheten (se Kilogram). På
samma sätt som för metern ha de länder, som antagit
metersystemet, erhållit kopior af denna prototyp. Det
svenska normalkilogrammet har ordningsnumret 40
och består af en cylinder af 39 mm. höjd och 39
mm. diameter. Dess specifika vikt är 21,5470, och
dess volym är 46,410 kvcm. Den skiljer sig med 0,037
mg. från den i Sèvres förvarade prototypen.

Metersystemet leder sitt ursprung från slutet af
1700-talet. För att råda bot för de olägenheter,
som mångfalden af olika enheter för mått och
vikt medförde, beslöt nationalförsamlingen efter
föregående förslag af "commission de l’Academie"
genom ett 26 mars fattadt och 30 mars 1791 af
konungen sanktioneradt beslut att fastställa
meridiankvadranten som bas för ett nytt måttsystem,
för hvars genomförande akademien fick i uppdrag att
gå i författning. Då detta dock naturligtvis tog lång
tid, antogos genom lagen 1 aug. 1793 provisoriska
prototyper för metern och kilogrammet, och sedan
därefter för ett detaljeradt reglerande af systemet
en kommitté af 12 framstående vetenskapsmän blifvit
tillsatt, godkändes de af denna utarbetade nya
prototyperna ("mètre des archives" och "kilogramme
des archives") genom lagen 10 dec. 1799. Emellertid
vållade de inre oroligheterna i Frankrike, att
genomförandet af ’metersystemet gick mycket långsamt,
särskildt därigenom, att under Napoleon 1812 medgafs
användandet af två nya måttenheter, en på 2 m. (toise)
och en på 1/3 m. (fot), hvilket medgifvande dock
upphäfdes genom lagen 4 juli 1837. Under tiden
hade metersystemet blifvit antaget i Nederländerna
och Belgien. Sedermera har det småningom vunnit
alltmer insteg, så att det f. n. är infördt i alla
europeiska länder utom England, där det fakultativt
begagnas, och Ryssland. Äfven utom Europa har det
blifvit antaget i flera stater. - I Sverige infördes
metersystemet genom förordningen af 22 nov. 1878,
som stadgade, att genomförandet skulle ske successivt
1879–88, hvarefter det med ingången af 1889 skulle
uteslutande användas. I Finland infördes metersystemet
1 jan. 1892, i kraft af en förordning 16 juli 1886. I
Danmark infördes det
4 maj 1907, med rätt för enskilda att begagna det
gamla systemet till 1 april 1912. I Norge infördes
det genom lag af 22 maj 1875 och tillämpas ensamt
sedan 1 juli 1882. – För att närmare bestämma vissa
tekniska detaljer rörande systemet höllos 1870 och
1872 internationella konferenser (internationella
meterkonferenser
) i Paris, hvilka slutligen genom
en diplomatisk öfverenskommelse (Internationella
meterkonventionen,
fr. Convention internationale
du mètre
) af 20 maj 1875 ledde till bildandet
af Internationella byrån för mått och vikt (se
Internationella byråer).
(D S-t. K. A. W.)

Metervinkel, oftalm., ett mått, med hvilket
konvergensvidden (se d. o.) mätes.

Metetyl, kem. farm. Se Metylklorid.

Metge [me’djo], Bernat. Se Katalanska litteraturen,
sp. 1251.

Metheg (hebr.; "tygel"), ett perpendikulärt streck
(’) under den stafvelse i hebreiska ord, på, hvilken
bitonen ligger. Detta tecken står alltid till vänster
invid och under sin vokal. Tecknet makkef
("förenande") däremot är ett tvärstreck ( - ) emellan
två eller flera ord, som förenas till ett begrepp,
t. ex. ben-bajith, tjänare, eth-kolascher-lo,
hans egendom.
L. L."

Methemoglobin (af grek. meta, efter, och hemoglobin,
se d. o.), fysiol., ett ur blodfärgämnet deriveradt
färgämne, som förekommer i blodet efter vissa
toxiska inverkningar, i patologiska vätskor och
i gamla blodextravasat, äfvensom i patologisk
urin (methemoglobinuri). Det kristalliserar
i bruna nålar eller taflor, är lätt lösligt i
vatten samt har ett karakteristiskt spektrum.
R. T-dt.*

Methfessel, Albert Gottlieb, tysk tonsättare,
f. 1785, d. 1869, musikdirektör i Hamburg 1822,
hofkapellmästare i Braunschweig 1832–42, utgaf
sonater och sånger m. m. samt i synnerhet omtyckta
körsånger för mansröster, hvilka ännu sjungas i en del
"liedertafeln".
A. L.*

Methil [me’thil], hamnplats i Skottland, grefsk. Fife,
på norra kusten af Firth of Forth, med stor
stenkolsexport (1910 2,44 mill. ton). Nettotonnaget
af in- och utgående fartyg var s. å. 2,06 mill.
J. F. N.

Methley [me’thli], stad i engelska
grefsk. York (West-Riding), 11 km. s. ö. om
Leeds. 4,271 inv. (1901). Stenkolsgrufvor.
J. F. N.

Methoca, zool. Se Spindelsteklar.

Mèthode Jacotot [metå’d jakåtåj. Se Jacotot,
sp. 1150.

Methodios (Methodius). Se Kyrillos 3.

Methomani (af grek. methy, vin), detsamma som
dipsomani (se d. o.).

Methone, zool. Se Gräshoppor.

Methone [-tåne], Modon, Modone, stad i grekiska
nomos Messenia, på Messeniska halföns sydvästra
udde, midt emot ön Sapientsa. 1,111 inv. (1896;
som kommun 6,118). Handel med spannmål, ost, olja
m. m. Staden har dålig hamn och lider brist på
dricksvatten. – M. är det gamla Methone (Mothone)
och var under messeniska krigen den sista stad,
som gaf sig åt spartanerna. Det befästes af Antonius,
men eröfrades af Agrippa och förklarades af Trajanus
för fristad. 1124 eröfrades det af venezianerna och
intogs 1205

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free