- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
447-448

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Midtens rike. Se Honan och Kina - Midt-Grekland. Se Grekland - Midthordland, del af Söndre Bergenhus amt, Norge - Midtkvadrat. Se Kyrka - Midtlamell, bot. - Midtmorän, geol. Se Glaciärer - Midtpost, bygnk. Se Fönster - Midtpunkt. Se Centrum - Midtskepp. Se Skepp, bygnk. - Midtskog, norsk gård - Midtstolpekyrka. Se Stafkyrka - Midtsökare. Se Måttverktyg - Midwater, eng., sjöv. - Midwayöarna (Hawaiiöarna) - Midvinternatten. Se Höknatt - Midvinterblot. Se Midvintersfest - Midvintersfest, Midvintersblot - Midylly, turk. namn på Lesbos - Miechowitz, by i preussiska Oppeln - Mieczyslaw. Se Mieszko - Miedcke. Se Krebs, K. A. - Miedzierzecz, po. Se Meseritz - Miedzyrzecze, po. Se Mesjirjetsje - Mieuikkälä, socken i Finland - Miel (Meel, Miele), Jan - Mielck, Ernst Leopold Kristian - Miele, J. Se Miel - Mielikki, finsk myt. - Mieres, stad i spanska Oviedo - Mierevelt l. Miereveld, Michiel Janzoon van

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Midtens rike. Se Honan och Kina, sp. 26.

Midt-Grekland. Se Grekland, sp. 232.

Midthordland, del af Söndre Bergenhus amt, Norge,
beläget omkring staden Bergen och omfattande häradena
Fuse, Haalandsdalen, Strandvik, Os, Samnanger, Fane,
Austevold, Sund, Fjeld, Asköen och Aarstad, tills.
utgörande M. sorenskriveri med ett ytinnehåll
af 1,428,65 kvkm. 42,458 inv. (1910). Enl. 1911
års härordning är M. namn på en bataljon af 4:e
brigaden, Bergen, med ett inskrifningsområde,
som motsvarar ung. M. sorenskriveri.
K. V. H.

Midtkvadrat. Se Kyrka, sp. 466.

Midtlamell, bot., den för närgränsande celler
gemensamma membran, som härleder sig från den vid
celldelningen bildade primära cellväggen. På tvärsnitt
af äldre väfnader framträder den ofta tydligt
afgränsad från väggarnas förtjocknings-skikt. I
mjukare väfnader bestå midtlamellerna af
pektinföreningar, i förvedade och förkorkade väfnader
äro de dessutom förvedade. Jfr Maceration 2.
G. L-m.

Midtmorän, geol. Se Glaciärer, sp. 1245.

Midtpost, bygnk. Se Fönster, sp. 361.

Midtpunkt. Se Centrum.

Midtskepp. Se Skepp, bygnk.

Midtskog, norsk gård, belägen i Eidskogens socken,
ej långt från Matrand (se d. o.). Där byggdes
1644 omkring kyrkan som medelpunkt en skans,
hvarjämte äfven en broskans anlades, allt af trä,
enär marken var hårdt frusen. Den till 300 man
uppgående besättningen flydde, då svenskarna
under Stenbock anföllo 24 maj 1645. Stenbock lät
uppbränna skansarna. Träffningen vid Matrand 1814
kallas stundom träffningen vid Midtskog, då en
del af striden utkämpades på denna gårds grund.
K. V. H. L. W:son M.

Midtstolpekyrka. Se Stafkyrka.

Midtsökare. Se Måttverktyg.

Midwater [m^doå^e], eng., sjöv., midt emellan en
farleds stränder eller andra sidobegränsningar.
H. W-l.

Midwayöarna [miMoéi-], den nordvästligaste obebodda
gruppen af Hawaiiöarna. Den viktigaste ön är
Midway. Kabelstation.
J. F. N.

Midvinternatten. Se Höknatt, sp. 257.

Midvintersblot. Se Midvintersfest.

Midvintersfest, Midvintersblot, fno. jólablót,
den mellersta af de tre stora högtider, som årligen
firades af våra hedniska förfäder. Den inföll vid
höknatten (se d. o.) omkr. 13 jan. och var närmast
en solfest, en glädjefest till firande af ljusets
återvändande och naturens återuppvaknande. Också
voro de därvid brukliga offren helgade åt
årsväxtens gud. Som en motsvarighet till den
nordiska midvintersfesten kan man betrakta judarnas
"tempelinvigningsfest", grekernas "chronia" och
romarnas "saturnalia". Efter kristendomens införande
i Norden sammanföll midvintersfesten med julhögtiden,
och många af de gamla hedniska sedvänjor, som af
ålder voro fästa vid den förra, öfvergingo i mer
eller mindre förändrad form till de kristnes jul
(se d. o.), där de ännu delvis kunna urskiljas.
R. G.

Midylly, turk. namn på Lesbos (se d. o.), sp. 240.

Miechowitz, by i preussiska reg.-omr. Oppeln
(Schlesien). 7,572 inv. (1905). Stenkols- och zinkgrufvor.
J. F. N.

Mieczyslaw. Se Mieszko.

Miedcke [mid-]. Se Krebs, K. A.

Miedzierzecz [mjendsirsetje], po. Se Meseritz.

Miedzyrzecze [mjen’dsirsetje], po. Se Mesjirjetsje.

Miehikkälä, socken i Finland, Viborgs län, Kymmene
härad och domsaga, utgör ett imperiellt pastorat af
2:a kl., Nyslotts stift, Fredrikshamns kontrakt. Areal
391 kvkm. 4,707 inv. (1910), finsktalande.
A. G. F.

Miel (Meel, Miele), Jan, af italienarna kallad
Giovanni delle Vite, nederländsk målare, f. 1599 i
närheten af Antwerpen, d. 1664 i Turin, utbildade
sig i Antwerpen och i Rom under Andrea Sacchi. Han
målade förnämligast landskap med figurer, herdelif,
bonddansar (s. k. "bambocciate" i P. van Laars stil),
men utförde också både alfresko och i olja stora
målningar för kyrkor i Rom. 1648 blef han led. af
Accademia di San Luca i Rom, och strax därefter
kallades han af Karl Emanuel II af Savojen till Turin
som hans förste målare. Arbeten af M. finnas i Louvre,
Turin m. fl. samlingar. Sveriges nationalmuseum eger
två taflor af honom.

Mielck, Ernst Leopold Kristian, finsk tonsättare,
f. 1877 i Viborg, d. 1899 i Schweiz, började i
hemstaden sina musikstudier, hvilka fortsattes vid
Sterns konservatorium i Berlin under bl. a. Kleffels
samt därefter Max Bruchs ledning. Han debuterade
som pianist 1895, men hade redan tidigare gjort sig
känd genom flera mycket lofvande kompositioner. M:s
förnämsta verk äro en symfoni i c-moll och en
pianokonsert i e-moll. F. ö. skref M. en trio, en
kvartett, en kvintett, en dramatisk uvertyr samt
ett par verk för kör och orkester äfvensom några
smärre sång- och pianostycken. M:s kompositioner
röja ej blott ovanlig musikalisk begåfning, utan
delvis äfven långt hunnen mognad. Han hyste särdeles
lifligt intresse för finska folkmusiken, som påverkat
åtminstone en del af hans produktion och tagit sig
speciellt uttryck i en nätt finsk svit för orkester
och en pianofantasi öfver finska folkmelodier.
O. Asn.

Miele, J. Se Miel.

Mielikki, finsk myt., en i ryskkarelska besvärjelser
och efter dem i "Kalevala" förekommande, tämligen
ny benämning på skogens gudinna eller enligt finsk
terminologi "värdinna". Namnet betyder ungefär
"den välvilliga".
K. B. W.

Mieres [mie’-], stad i spanska prov. Oviedo
(Asturien), vid floden Caudal, en biflod till Nalón.
18,083 inv. (1900). Bergsskola. Bergsbruk (järn,
svafvel, cinnober och stenkol), järnhandtering.
J. F. N.

Mierevelt [mi’refelt] l. Miereveld, Michiel
Janszoon van,
holländsk porträttmålare, f. 1 maj 1567
i Delft, begrafven där 30 juni 1640, var son till en
guldsmed och kom, på grund af ovanligt tidigt visade
konstnärsanlag, redan vid tolf års ålder i lära hos
Antonio Blockland (Montfort) i Utrecht. Där stannade
han till lärarens död (1583), då han för alltid
bosatte sig i födelsestaden, ehuru han ibland för
beställningars skull äfven uppehöll sig i Haag. Han
blef en vida berömd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free