Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 445-446 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Midnatskommittéen - Midnatt, astron. - Midnattsförbättring, astron. Se Korresponderande höjder - Midnattssol, astron. Jfr. Cirkumpolarstjärna och Midnatt - Midolin, boktr., en frakturstil - Midrasch, (rabbinsk litteratur) - Midshipman, sjöv. - Midskeppssektion, skpsb - Midskogsforsen. Se Indalsälfven - Midsomer Norton, stad i engelska Somerset - Midsommardagen, Kohannes döparens dag - Midsommarkransen. Se Liljeholmen - Midsommarblomster, bot. - Midsvetrarnótt, fno. Se Höknatt - Midtbandslist, bygnk. Se Cimaise - Midtelbrockbesättning, mek. Se Lås - Midtelkolonn, krigsv. Se Kolonn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom afskrufvande af slutstycket o. d. Resultatet
af undersökningen, som framlades 1894, ledde till ingen åtgärd.

Midnatt, astron., det tidsmoment, då solen befinner
sig i meridianen i undre kulmination eller, för oss,
norr om zenit. Betydelsen af benämningarna sann
midnatt och medelmidnatt inses genom jämförelse
med de i afseende på middag (se d. o.) brukade
benämningarna. Midnatten infaller 12 timmar före
eller efter middagen. Endast för orter med stor
latitud (se Bredd 1) kan solen vid midnatten
vara synlig öfver horisonten och då endast
under en kortare del af året, kring midsommaren.
E. J. (B-d.)

Midnattsförbättring, astron. Se Korresponderande
höjder.

Midnattssol, astron., solen, sedd i meridianen
i undre kulmination, d. v. s. under polen eller
i norr. Jfr Cirkumpolarstjärna och Midnatt.
E. J. (B-d.)

Midolin, boktr., en frakturstil, som genom sina
afrundade former närmar sig antikvastilen och nyttjas
till rubriker. Ex.:

Midrasch (hebr., plur. midraschim; forskning,
utläggning), ett slags till rabbinska litteraturen
hörande, fri och ofta allegorisk förklaring
af den gammaltestamentliga texten, bestående i
dennas homiletiska bearbetning jämte inflickade
berättelser, sagor och liknelser. Midraschim
äro skrifna på en hebreiska, som är starkt
uppblandad med arabiska, persiska, latinska och
(särskildt) grekiska ord. De ega, i likhet med
haggada (se d. o.), väl en didaktisk-uppbygglig,
men icke någon legislativ betydelse för judarnas
religiösa lif. Man eger 40–50 större och mindre
midraschsamlingar, som kommit till stånd emellan
3:e och 14:e årh. e. Kr. Bland dem förtjäna följande
framhållas. Mechilta ("mått", "form") afhandlar 2:a
Mos., Sifra ("boken") 3:e Mos. och Sifre ("böckerna")
4:e och 5:e Mos. Tanchuma (förf. af R. Tanchum
ben Abba på 300-talet; äldsta uppl. 1520–22)
omfattar alla 5 Moseböckerna, Rabboth (den mest
kommenterade af alla; äldsta uppl. 1512–20) såväl de
5 Mos. som Salomos predikare, Ruts bok, Esters bok,
Jeremias’ klagovisor och Höga visan. Namnet Pessikta
("afdelning") bäres af två midrasch-samlingar
(utg. 1868, 1880), hvilka innehålla betraktelser
öfver årets viktigaste sabbater, och en tredje, äfven
kallad Lekach tob (1546; senaste uppl. 1880), hvilken
sträcker sig öfver samma område som den ofvannämnda
"Rabboth". Omfångsrikast af alla är Jalkut Schimoni
(författad af en predikant Simon från Frankfurt
a. M., på 1200- eller 1300-talet, 1521–27, senaste
uppl. 1898), en utläggning af G. T:s samtliga böcker,
som utgör en outtömlig haggadisk uppslagsbok för
judiska predikanter. Midrasch-samlingar äro utgifna af
A. Jellinek ("Bet ha-midrasch", 6 bd, 1853–77) och i
tysk öfv. af A. Wünsche ("Bibliotheca rabbinica", 34
hftn, 1880–85). Jfr L. Zunz, "Die gottesdienstlichen
vorträge der juden" (1832).
L. L.*

Midshipman [miMjipmen], eng. (i dagligt tal förk. till
mid l. middy), sjöv., i England och Nord-Amerika
benämning på äldre sjökadett. Namnet kommer däraf, att
enligt gammal häfd rangordningen ombord berättigade
endast officerarna att vistas akterut, hvaremot underofficerares
och kadetters plats var midskepps och
gemenskapens för-ut: "för om masten"
(stormasten). Midshipmannen motsvarar ungefär
äldre sjökadett vid svenska sjökrigsskolan.
L. H.*

Midskeppssektion, skpsb., är en af fartygets
hufvudritningar och utgör en vertikal
tvärskeppssektion af fartyget midskepps. På denna
ritning böra materialdimensionerna utskrifvas,
då den begagnade skalan sådant medger.
C. K. S.

Midskogsforsen. Se Indalsälfven, sp. 467.

Midsomer Norton [miMsamo nå’tnj, stad i engelska
grefsk. Somerset, 20 km. s. v. om Bath. 5,809
inv. (1901). Stenkolsgrufvor.

Midsommardagen, Johannes döparens dag
(da. o. no. Sankt Hansdag, ty. Johannistag, fr. La
Saint-Jean), 24 juni, firas af rom.-katolska kyrkan
samt i Sverige och Finland till minne af Johannes
döparens födelse. Denna kyrkofest anses ha blifvit
införd omkr. midten af 400-talet, således ungefär ett
århundrade efter det att kyrkan börjat fira juldagen
som Jesu födelsedag. Den förlades till 24 juni,
emedan Johannes döparen, enl. Lukas, föddes sex
månader före Jesus. Döparens dag kallas i Sverige
vanligen Midsommardagen därför, att den infaller
vid sommarsolståndet; och då i vårt land sommaren
just vid den tiden födes på nytt, har man där till
det egentliga ämnet för dagens firande tillagt ett
nytt: Guds uppenbarelse i naturen. Midsommardagen
är i Sverige ej endast helgdag, den är af forno
jämväl en allmän folkfest, som tager sin början
aftonen förut (midsommaraftonen). Då prydas husen
utan och innan med löf och blommor, då dansas kring
"majstången" (se d. o.), och i Stockholm hålles då
t. o. m. en särskild marknad ("löfmarknaden") för
löfruskor och barnleksaker. Under midsommarnatten
tändes förr allmänt och tändas ännu på sina ställen,
t. ex. i Bohuslän, eldar (såsom bruket fortfarande
är mångenstädes i andra länder), hvilka väl äro att
anse som kvarlefvor från en längst förfluten tids
solkult. Den natten plockar ungmön blommor af nio
slag, som hon lägger under hufvudgärden för att i
drömmen få se "sin tillkommande", eller ock vinner
hon denna sin önskan, om hon under tystnad och i
ensamhet genomvakar midsommarnatten i det fria. –
I Sverige egde Johannes döparens dag under en
kortare tid en alldeles särskild betydelse. Sedan
nämligen det i Stockholm vid midsommartiden 1756
gjorda revolutionsförsöket till konungamaktens
utvidgning misslyckats, förordnades genom
k. br. af 26 juni s. å. (förnyadt 5 juli 1758),
att en tacksägelsegudstjänst allt framgent skulle
firas på Midsommardagen till minne af frihetens
bevarande. Denna förordning upphäfdes genom
k. kung. 21 aug. 1765.

Midsommarkransen. Se Liljeholmen, sp. 505.

Midsommarsblomster, bot., namn på Geranium silvaticum.

Miðsvetrarnótt ("midvinternatten"), fno. Se Höknatt,
sp. 257.

Midtbandslist, bygnk. Se Cimaise, sp. 320.

Midtelbrocksbesättning, mek. Se Lås, sp. 156.

Midtelkolonn, krigsv. Se Kolonn, sp. 597.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>